Kapitel 11
Kapitel 13
Miguel Benito
KAPITEL 12
TESAURUS
Tesaurus är en standardiserad lista på
indexeringstermer, som regel inom ett avgränsat ämnesområde, med korsvisa hänvisningar som anger det
inbördes förhållandet mellan termerna. Indexeringstermerna är ordnade alfabetiskt
och systematiskt. En tesaurus skall innehålla en alfabetisk förteckning över
alla indexeringstermer. Under varje term skall alla korshänvisningar,
specifika termer och närbesläktade termer listas. En tesaurus skall som
regel också innehålla en hierarkiskt uppställd lista.
Historik
Den första ordlistan med orden uppställda i logisk
ordning efter idésammanhang publicerades år 1852 av Peter Mark Roget.
Titeln var "Thesaurus of English Words and Phrases". Under 1960–
och 1970–talen fastställdes regler för uppbyggnad av tesaurer av bl.a.
"Projekt Lex", Nordforsk och Unesco.
Vad skall finnas med
En av de viktigaste funktionerna hos tesaurer är
att visa sambanden mellan vokabulärens termer. Man talar om tre olika typer av
samband mellan termerna:
Preferenssamband (preferential relations) - hänvisar från en icke godkänd term till en
godkänd (preferred term). Hänvisningarna kan gälla synonymer, antonymer,
stavningsvarianter, förkortningar.
Hierarkiska samband - hänvisar till en mer allmän eller till en
snävare term.
Släktskapssamband (Affinitive relations) - hänvisar från en godkänd
term till en annan godkänd, ej hierarkiskt överordnad eller underordnad term.
Medan preferenssamband och hierarkiska samband är
lätta att identifiera, så är detta icke fallet med släktskapssamband. Dessa
kan vara av olika slag. Här nedan anges några:
a) det
hela och delar av helheten
hus - dörrar
b) en
disciplin eller studieområde och objektet eller femomenet som studeras
akustik -
oljud
c) en
operation eller process och dess agent eller instrument
temperaturmätning
- termometer
d) ett
yrke och de yrkesverksamma
undervisning - lärare
e) en
handling och dess resultat
nazivåld
- våldsoffer
f) en
handling och dess objekt - föremål
bilkörning - bilar
undervisning-
studenter
g) begrepp
relaterade till sina egenskaper
regn - fuktighet
h) begrepp
relaterade till sitt ursprung
vatten - vattenreservoar
i) begrepp
förenade genom orsakssammanhang
krig - flyktingar
j) en
sak eller aktivitet och dess motsatta agent
infektion
- desinficering
k) råmaterial
och dess produkter
plast - plasthinkar
l) motsatser
värme - kyla
Dessa släktsamband är hämtade ur Aitchinson and
Gilchrist, Thesaurus construction, 1987.
Huvuduppställningen i en tesaurus är alfabetisk.
Den kompletteras sedan med ett roterande register, så att alla ord i
sammansatta begrepp är sökbara. Det finns också ett hierarkiskt register där
alla nivåer i hierarkin finns representerade och ett systematiskt register
efter något klassifikationssystem. Vi skall först titta på den alfabetiska
delen.
Standardförkortningar i den alfabetiska delen
SN scope
note (sv. förklaring). En kortfattad förklaring till des-kriptorernas
betydelse, deras omfattning och eventuella begränsningar.
UF used
for (sv. används för, ersätter). UF följes av termer som ej får
användas.
USE (sv.
använd, se). Exempel på användning:
Hänvisar
från term som ej får användas till godkänd term.
Eliminerar
synonymer. Hänvisar till akronym.
Sammanställer två eller flera
indexeringsord till ett begrepp.
BT broader
term (sv. mer allmän term, överordnad term).
Hänvisar från mer specifik
term till mer allmän term.
NT narrower
term (sv. snävare term, underordnad term).
Hänvisar från mer allmän term
till mer specifik term.
RT related term (sv. närbesläktad
term, parallell term).
Hjälp att hitta lämpligare term.
TT top
term (sv. högst överordnad term).
Hänvisar till den term som
ligger högst i hierarkin.
I Tesaurus för nordiskt BDI‑index
används följande förkortningar:
ÖT Överordnad
term (motsvarar BT)
UT Underordnad
term (motsvarar NT)
AF Används
för (motsvarar UF)
SO Se
också (motsvarar RT)
NOT Förklaring
till indextermen (motsvarar SN)
Andra förkortningar kan förekomma, delvis beroende
på språk. Det väsentliga är dock att den hierarkiska strukturen mellan
termerna klart framgår.
Man kan också uttrycka relationerna oberoende av
språk, om man använder sig av symboler. I Root thesaurus från British Standard
Institution och i ISO 5964 om flerspråkliga tesaurer använder man följande
symboler:
= används för
® använd
< överordnad term
> underordnad term
_ se också
En av de tesaurer som bildat skola är Thesaurus of
ERIC Descriptors, där ERIC står för Educational Resources Information Center.
Här nedan presenteras några exempel ur dess 12:e upplaga 1990. I ERIC finns
fyra register:
1) Alphabetic Descriptor Display
(alfabetisk förteckning över deskriptorer, med alla hierarkiska relationer
nämnda ovan)
Exempel från Alphabetic Descriptor Display:
1) söktermen CATALOGS
SN (Note:
use a more specific term if possible -
see
also "reference materials" hierarchy for
more
precise terminology)
NT Library
Catalogs
Online
Catalogs
BT Publications
2) söktermen LIBRARY
CATALOGS
SN List
of library materials arranged in some
definite
order, which...
UF Dictionary
Catalogs
Divided
Catalogs
NT Book
Catalogs
Card
Catalogs
Union
Catalogs
BT Catalogs
Reference
Materials
RT Bibliographic
Databases
Bibliographic
Records
Bibliographies
Cataloging
Discographies
...
Subject Index Terms
2) Rotated Descriptor Display (permuterat
index, d.v.s. alfabetisk lista där alla ord i termsträngen är sökbara)
Exempel från Rotated Descriptor
Display:
Catalogs
Book Catalogs
Card Catalogs
College Catalogs Use School Catalogs
Dictionary Catalogs Use Library Catalog
Divided Catalogs Use Library Catalogs
Library Catalogs
Online Catalogs
Online Public Access Catalogs Use
Online Catalogs
Repertory Catalogs Use Union Catalogs
Union Catalogs
Categorical aid
3) Two-way Hierarchical Term Display
(hierarkiskt register, med alla överordnade och underordnade nivåer)
Tecknet
:
betecknar BT
:: betecknar
successivt mer överordnad term
. betecknar NT
.. betecknar
successivt mer underordnad term
Lägg märke till att de överordnade termerna läggs
ovanför och de underordnade nedanför söktermen. Därav benämningen två-vägs
hierarkiskt system. Här finner man dock inte närbesläktade termer, utan bara
överordnade och underordnade. Skillnaden mot den första delen av tesauren är
att i den första delen man använder förkortningarna BT, NT o.s.v. och att man
tar bara med de termer som är närmast överordnade eller underordnade, alltså
endast ett steg i hierarkin, uppåt och neråt och sidohierarkin. Man går vidare
i hierarkin genom att registrera de övriga termerna på samma sätt, tills alla
uppgivna termer är med. Den två-vägs hierarkiska termlistan tar upp alla nivåer
uppåt och neråt och är därmed mycket värdefull för att snabbt få en överblick
över en terms placering i hierarkin.
Exempel från Two‑way
Hierarchical Term Display:
:Publications
1) söktermen
Catalogs
.Library Catalogs
..Book Catalogs
..Card Catalogs
..Union Catalogs
.Online Catalogs
.School Catalogs
::Publications
:Reference Materials
::Publications
:Catalogs
2) söktermen Library Catalogs
.Book Catalogs
.Card Catalogs
.Union Catalogs
4) Descriptor Groups and Descriptor Group
Display (deskriptorer samlade efter större ämnesområden, motsvarande
traditionella klassifikationsavdelningar)
Exempel från Descriptor Group Display:
710
Information/Communication systems
Abbreviations
....
Cataloging
Catalogs
Character Recognition
Citation Indexes
.....
Library Automation
Library Catalogs
Library Circulation
.....
Word Processing
Här saknas relationerna mellan deskriptorena. Alla
placeras i alfabetisk ordning under det ämnesområde de hör hemma. Man gör så
många underindelningar som man finner behövliga, precis som i ett
klassifikationssystem.
Exempel från Tesaurus för Nordiskt BDI-index,
2. uppl. 1986:
Alfabetisk
del:
Kataloger (478)
ÖT lagringsmedier
UT beställningskataloger
hyllistor
periodikakataloger
subskriptionskataloger
...
ordbokskataloger
titelkataloger
SO katalogavdelningar
katalogisering
sökning
Systematisk
del:
478 . . . Kataloger
efter användning (facett)
479 . . . . Beställningskataloger
480 . . . . Hyllistor
....
efter
fysisk form (facett)
484 . . . . Kortkataloger
485 . . . . . Katalogkort
486 . . . . . . Specialkatalogisering
487 . . . . . . Bikort
....
493 . . . . Online kataloger
494 . . . . Tryckta kataloger
Flerspråkiga tesaurer
Intresset och behovet för flerspråkiga tesaurer är
stort. Principerna för uppbyggnad är desamma som för enspråkiga tesaurer. Det
finns dock vissa aspekter man måste tänka på. Alla termer går inte att
översätta direkt.
Enligt "guidelines for the establishment
and development of multilingual thesauri"[1] kan man
särskilja fem grader av motsvarighet mellan termerna på olika språk: exakt
motsvarighet, inexakt motsvarighet, motsvarighet till viss del, en term som
motsvaras av flera eller att det helt saknas motsvarande begrepp i det andra
språket. En annan aspekt är att t.ex. användningen av singularis och pluralis
skiljer sig. På engelska följer man samma regler som på svenska, d.v.s. namn
som anger konkreta föremål skrivs ut i pluralis, men abstrakta begrepp oftast i
singularis (se rubr. språkkontroll). På franska och tyska gäller singularis.
Typografiskt kan man välja två metoder:
1) att ange deskriptorerna i kolumner på
respektive språk, med ett av språken som filerande.
AEROPLANES AVION MOTORFLUGZEUG
SN fixed-wing, powered NE
Aéronef plus lourd D nur für
Luftfahrzeuge
heavier-than-air aircraft que
l'air propulsé mit
befestigten Flügeln,
à
aile fixe die
schwerer als Luft sind
BT fixed-wing aircraft TG aéronef à aile-fixe OB Flugzeug
NT Freight aeroplanes TS avion cargo UB Frachtflugzeug
Jet aeroplanes avion à
réaction Düsenflugzeug
2) att ange deskriptorerna i alfabetiskt ordning
endast efter det ena av språken med placering av deskriptorerna på de andra
språken direkt under, föregångna av en kod för språket.
AEROPLANES
D: Motorflugzeug
F: avion
SN fixed-wing,
powered heavier-than-air aircraft
BT fixed-wing
aircraft D: Flugzeug F: aéronef à aile-fixe
NT Freight aeroplanes D:
Frachtflugzeug F: avion cargo
Jet aeroplanes D: Düsenflugzeug F:avion à réaction
Man kan också ange de andra språken direkt under
deskriptorn för det valda språket men slopa dem under BT, NT eller RT, d.v.s.
AEROPLANES
D: Motorflugzeug
F: avion
SN fixed-wing,
powered
heavier-than-air
aircraft
BT fixed-wing
aircraft
NT Freight
aeroplanes
Jet aeroplanes
FIXED-WING AIRCRAFT
D: Flugzeug
F: aéronef à
aile-fixe
NT aeroplanes
FREIGHT AEROPLANES
D: Frachtflugzeug
F: avion cargo
BT aeroplanes
JET AEROPLANES
D: Düsenflugzeug
F: avion à réaction
BT aeroplanes
o.s.v.
En tesaurus kan
vara en bra investering
Själva arbetet med att bygga upp en tesaurus är
mycket krävande till skillnad från andra prekoordinerade system, där man
oftast nöjer sig med olika former av permuterad titel, som kan göras maskinellt.
Vid sökningen är dock tesaurus fördelaktigare. Man får relevant litteratur,
eftersom sökningen kan göras säkrare genom att utvidga eller begränsa sökningen
ytterligare med hjälp av de överordnade eller underordnade termerna. Man
får också en precisering av termernas betydelse i tveksamma fall tack vare
notförklaringarna. Det är också av stor hjälp att kunna söka på andra termer,
som kanske vid första påseende inte riktigt är intressanta, men som sedan kan visa
sig vara dem man var ute efter.
Ytterligare en viktig sak att tänka på är att en
tesaurus inte är en litteraturlista. När man söker i en databas eller i en
bibliografi som har ett register efter en tesaurus hittar man inte där de
relationer som vi lärt oss ovan. Det är därför som tesauren måste konsulteras
först för att planera en sökning, innan man sätter sig vid dataterminalen
eller bläddrar i tryckta bibliografier.
Några råd
När man vill bygga upp en tesaurus måste man först
tänka ut vilka användarna är. Man kan då bestämma dels vilka ämnesbegränsningar
man behöver göra, dels hur pass specifika deskriptorerna skall vara.
Det bästa sättet att bygga upp en tesaurus är
genom att först indexera ett urval av den litteratur man vill registrera. Det
kan vara bra att ta med olika kategoriers litteratur i urvalet, dels vanliga
skrifter, dels sådana som har karaktären av översiktsverk, referensverk och
dylikt.
Man väljer först de termer som hör till det valda
ämnesområdet. Man kan komplettera och precisera de termer man hittar i litteraturen
genom att konsultera olika klassifikationssystem, speciallexika eller
andra tidigare tesaurer i näraliggande ämnen. Därefter gör man ett första
försök att sortera termerna i några hierarkiska strukturer. Nästan i alla
ämnen finns det litteratur, som även om den inte direkt hör dit, likväl anses
vara viktig att ta med. I en tesaurus, liksom i ett lexikon, finns det
därför termer som inte strikt hör till ämnet, utan ligger i periferin. De
kan vara bra att ta med, om man räknar med att de kan bli intressanta ingångar
till näraliggande litteraturområden. T.ex. inom biblioteksvetenskap är
det bra att ta med sådana termer som bokhandel, bokförlag. Dessa ämnens
specificitet behöver däremot inte vara utbyggt. Man tar t.ex. inte med en
term som "författarhonorar" i en tesaurus för biblioteksvetenskap.
Man sorterar först termerna i kategorier. Det
finns olika kategoribegrepp som alla fungerar vid uppställningen i
hierarkiska strukturer, förutsatt att man använder ett visst mått av sunt
förnuft. Det kan t.ex. vara agent (personlighet), föremål (materia), aktivitet
(energi), plats (ort), enligt samma principer som för uppbyggandet av ett
klassifikationssystem. Konsultera kapitlet om klassifikationsteori.
Sedan sorterar man termerna i hierarkier. Termerna
skall i princip bara finnas en gång i någon av de hierarkiska strukturerna.
En del termer kanske är synonymer, andra termer kanske passar in under
olika delrubriker. Om man vill att de skall återfinnas på flera ställen,
måste det finnas en stark anledning. T.ex. bollsport, som kan återfinnas
bland olika sorters sport indelade efter redskap, men också under någon av
sorterna efter plats eller miljö, som vattensport (vattenpolo).
En minitesaurus
För att förstå en tesauruskonstruktion måste man
bygga upp en själv. I kapitlet om klassifikationsteori ser man ett schema för
några termer inom sport. Där har man redan gjort en hierarkisk indelning och
valt termer. Man kan ta dessa termer som de är och bygga upp en sporttesaurus
med dem:
Alfabetisk
uppställning
Kälke
BT Vintersport
RT Skidåkning
Skridsko
Längdåkning
BT Skidåkning
RT Utförsåkning
Skidåkning
BT Vintersport
NT Längdåkning
Utförsåkning
RT Kälke
Skridsko
Skridsko
BT Vintersport
RT Kälke
Skidåkning
Slalom
BT
Utförsåkning
RT Störtlopp
Sommarsport
BT Sport
Sport
NT Sommarsport
Vintersport
Störtlopp
BT Utförsåkning
RT Slalom
Utförsåkning
BT Skidåkning
NT Slalom
Störtlopp
RT Längdåkning
Vintersport
BT Sport
NT Kälke
Skidåkning
Skridsko
Två-vägs
hierarkisk uppställning
:: Sport
:
Vintersport
Kälke
::: Sport
::
Vintersport
:
Skidåkning
Längdåkning
::Sport
:
Vintersport
Skidåkning
.
Längdåkning
.
Utförsåkning
.. Slalom
..
Störtlopp
:: Sport
:
Vintersport
Skridsko
:::: Sport
:::
Vintersport
::
Skidåkning
:
Utförsåkning
Slalom
: Sport
Sommarsport
Sport
.
Sommarsport
.
Vintersport
.. Kälke
..
Skidåkning
…
Längdåkning
…
Utförsåkning
.… Slalom
….
Störtlopp
.. Skridsko
:::: Sport
:::
Vintersport
::
Skidåkning
:
Utförsåkning
Störtlopp
::: Sport
::
Vintersport
:
Skidåkning
Utförsåkning
. Slalom
. Störtlopp
: Sport
Vintersport
. Kälke
.
Skidåkning
..
Längdåkning
..
Utförsåkning
... Slalom
...
Störtlopp
. Skridsko
På svenska behövs det sällan en roterande lista
där alla ord i en deskriptor är sökbara alfabetiskt, eftersom flertalet deskriptorer
på svenska kan uttryckas med enkla eller sammansatta ord.
Det är också lämpligt att man bygger upp en klassificerad
lista:
Med
bokstäver:
A Sport
Ab
Sommarsport
Ac
Vintersport
Aca
Skidåkning
Acaa
Längdåkning
Acab
Utförsåkning
Acaba
Slalom
Acabb
Störtlopp
Acb
Skridsko
Acc
Kälke
Med
siffror:
4 Sport
41
Sommarsport
42
Vintersport
42.1
Skidåkning
42.11
Längdåkning
42.12
Utförsåkning
42.12.1
Slalom
42.12.2
Störtlopp
42.2
Skridsko
42.3
Kälke
Tesaurusvård
En tesaurus är aldrig en färdig produkt. Nya
deskriptorer tillkommer, äldre deskriptorer blir inaktuella. Det är därför
viktigt med rutiner för hur man behandlar dessa termer.
Nya termer kan vara aktuella när nya ämnesområden
utvecklas, eller när språkbruket bland allmänhet och forskare förändras. I de
fall det handlar om nya koncept, kan arbetet lyckligtvis bara vara att hitta en
lämplig plats i den hierarkiska strukturen. Är det så att den nya deskriptorn
ersätter tidigare använd deskriptor i tesauren, blir det istället fråga
om att välja vilken av dem som skall finnas kvar i hierarkin, och välja
den andra som synonym med se-hänvisning till den valda deskriptorn.
Likaså bör man kunna ändra termer som man
efterhand upptäcker att de inte riktigt motsvarar det precisionskrav man vill
nå.
Förutom de genuina deskriptorer som passar in i
hierarkin, kompletteras en del tesaurer med andra termer som man av olika
anledningar tycker är viktiga. Det kan vara mycket specifika termer, namn på
institutioner eller produkter, namn på orter eller personer. Det kan vara nya
begrepp, som man fortfarande inte är riktigt säker på om de kommer att
finnas kvar efter en kort tid, eller man är osäker på placeringen i systemet.
Bibliografin Resources in education
publicerad av ERIC, en amerikansk databas i pedagogik och psykologi, skiljer
mellan deskriptorer, d.v.s. termer som ingår i ERIC tesaurus, och indikatorer,
termer som inte hör dit, men som man ändå vill ha med som ytterligare sökord.
MINITESAURUS BASERAD PÅ NÅGRA
SIGLER I
SAB-SYSTEMET
ROTERANDE ALFABETISK LISTA ÖVER TESAURUSTERMER
|
|
BIBLIOTEK |
|
|
BIBLIOTEKENS ORGANISATION |
|
|
BIBLIOTEKENS SERVICE |
|
|
BIBLIOTEKSBYGGNADER |
|
|
BIBLIOTEKSBYGGNADER OCH UTRUSTNING |
|
|
BIBLIOTEKSPERSONAL |
|
|
BIBLIOTEKSTEKNIK |
|
|
BIBLIOTEKSUTRUSTNING |
|
|
BOKBESTÅND |
|
|
BYTESVERKSAMHET |
|
|
FÖRVÄRV |
|
|
GALLRING |
|
TESAURER OCH |
INDEXERING |
|
|
KATALOGISERING |
|
|
KLASSIFIKATION |
|
BIBLIOTEKENS |
ORGANISATION |
|
BIBLIOTEKENS |
SERVICE |
|
|
TESAURER OCH INDEXERING |
|
BIBLIOTEKS- |
UTRUSTNING |
ALFABETISK LISTA
BIBLIOTEK
NT Bibliotekens organisation
Bibliotekens service
Biblioteksteknik
Bokbestånd
BIBLIOTEKENS
ORGANISATION
NT Biblioteksbyggnader och
utrustning
Bibliotekspersonal
BT Bibliotek
RT Biblioteksteknik
Bokbestånd
BIBLIOTEKENS
SERVICE
BT Bibliotek
RT Bokbestånd
BIBLIOTEKSBYGGNADER
BT Biblioteksbyggnader och
utrustning
RT Biblioteksutrustning
TT Bibliotek
BIBLIOTEKSBYGGNADER
OCH UTRUSTNING
NT Biblioteksbyggnader
Biblioteksutrustning
BT Bibliotekens organisation
TT Bibliotek
BIBLIOTEKSPERSONAL
BT Bibliotekens organisation
TT Bibliotek
BIBLIOTEKSTEKNIK
BT Bibliotek
RT Bibliotekens organisation
BIBLIOTEKSUTRUSTNING
BT Biblioteksbyggnader och
utrustning
RT Biblioteksbyggnader
TT Bibliotek
BOKBESTÅND
NT Förvärv
Katalogisering
Klassifikation
BT Bibliotek
RT Biblioteksteknik
Bibliotekens service
BYTESVERKSAMHET
BT Förvärv
TT Bibliotek
FÖRVÄRV
NT Bytesverksamhet
Gallring
BT Bokbestånd
RT Katalogisering
TT Bibliotek
GALLRING
BT Förvärv
TT Bibliotek
KATALOGISERING
BT Bokbestånd
RT Förvärv
Klassifikation
TT Bibliotek
KLASSIFIKATION
NT Tesaurer och indexering
BT Bokbestånd
RT Katalogisering
TT Bibliotek
TESAURER
OCH INDEXERING
BT Klassifikation
TT Bibliotek
TVÄ-VÄGS HIERARKISK
LISTA
BIBLIOTEK
. Bibliotekens organisation
. . Biblioteksbyggnader och utrusning
. . . Biblioteksbyggnader
. . . Biblioteksutrustning
. . Bibliotekspersonal
. Bibliotekens service
. Biblioteksteknik
. Bokbestånd
. . Förvärv
. . . Bytesverksamhet
. . . Gallring
. . Katalogisering
. . Klassifikation
. . . Tesarurer och indexering
:
Bibliotek
BIBLIOTEKENS ORGANISATION
. Biblioteksbyggnader och utrustning
. . Biblioteksbyggnader
. . Biblioteksutrustning
. Bibliotekspersonal
:
Bibliotek
BIBLIOTEKENS SERVICE
: : :
Bibliotek
: : Bibliotekens organisation
:
Biblioteksbyggnader och utrustning
BIBLIOTEKSBYGGNADER
: :
Bibliotek
: Bibliotekens organisation
BIBLIOTEKSBYGGNADER OCH UTRUSTNING
. Biblioteksbyggnader
. Biblioteksutrustning
: :
Bibliotek
: Bibliotekens organisation
BIBLIOTEKSPERSONAL
:
Bibliotek
BIBLIOTEKSTEKNIK
: : :
Bibliotek
: :
Bibliotekens organisation
: Biblioteksbyggnader och utrustning
BIBLIOTEKSUTRUSTNING
:
Bibliotek
BOKBESTÅND
. Förvärv
. . Bytesverksamhet
. . Gallring
. Katalogisering
. Klassifikation
. . Tesarurer och indexering
: : :
Bibliotek
: : Bokbestånd
:
Förvärv
BYTESVERKSAMHET
: :
Bibliotek
: Bokbestånd
FÖRVÄRV
. Bytesverksamhet
. Gallring
: : :
Bibliotek
: : Bokbestånd
:
Förvärv
GALLRING
: :
Bibliotek
: Bokbestånd
KATALOGISERING
: :
Bibliotek
: Bokbestånd
KLASSIFIKATION
. Tesaurer och indexering
: : :
Bibliotek
: : Bokbestånd
: Klassifikation
TESAURER
OCH INDEXERING
Och slutligen, samma
termer enligt SAB:
AB Bibliotek
Aba
Biblioteksteknik
Abc
Bibliotekens organisation
Abcb
Biblioteksbyggnader och utrustning
Abcba
Biblioteksbyggnader
Abcbb
Biblioteksutrustning
Abcc
Biblioteskpersonal
Abd
Bokbestånd
Abda Förvärv
Abdab Bytesverksamhet
Abdag
Gallring
Abdb
Katalogisering
Abdc
Klassifikation
Abdci
Tesaurer och indexering
Abf
Bibliotekens service
LITTERATUR
Aitchison, Jean,
Thesaurusconstruction : a practical manual / Jean Aitchison & Alan
Gilchrist. - 2. ed. - Aslib, 1987.
American National Standards Institute, Guidelines for the construction, format and management of monolingual thesauri : approved August 30, 1993 by the American National Standards Institute. - NISO Press, cop. 1994
Currás, Emilia, Tesauros : manual de
construcción y uso. - 1998.
International Organization for
Standardization, Guidelines for
the establishment and development of monolingual thesauri. - 2. ed. - ISO,
1986. - (ISO/DIS 2788)
International Organization for
Standardization, Guidelines for the establish-ment and development of multilingual
thesauri. - ISO, 1985. - (ISO 5964).