Miguel Benito
KAPITEL
7
UNIVERSELLA
DECIMALKLASSIFIKATIONEN, UDK
INLEDNING
UDK-systemet är ett
av de vanligaste klassifikationssystemen i världen. UDK står för Universella
decimalklassifikationen. På engelska förkortas den UDC, på franska och spanska
CDU och på tyska DK.
UDK har växt fram ur
Dewey-systemet. Melvil Dewey var bibliotekarie vid Amherst College i Massachusetts. Den första upplagan av
hans system publice-rades 1876 och omfattade ett
fåtal sidor med indelningar på endast tre decimaler, eller 935 ämnen med ca
2500 ämnesord.
I Europa fanns det
två belgiska jurister, Paul Otlet och Henri La
Fontaine som 1892 bildade Office International de Bibliographie
(OIB). La Fontaine fick Nobels fredspris 1913, inte
för UDK, utan för sitt engagemang för freden, som en av grundarna till Permanent
International Peace Bureau med säte i Bern. Deras mål var att systematisera
allt vetande. Otlet och La Fontaine fick 1895 Deweys
tillstånd att översätta hans femte upplaga till franska. Samma år anordnades
en internationell konferens om bibliografi i Bryssel och man omvandlade OIB till Institut International de Bibliographie
(IIB) till stöd för Otlets och La Fontaines fortsatta
arbete.
La Fontaine och Otlet införde en del viktiga förändringar i Dewey-systemet,
bl.a. utvidgning av systemet genom tillägg, vilket gör att vi kan tala om två
olika system.
IIB, som ansvarade
för UDKs utveckling, ändrade 1931 namn till Institut
International de Documentation. 1938 blev det en
federation med nationella organisationer som medlemmar och ändrade på nytt
namn till FID, Féderation Internationale de
Dokumentation. I samband med namnändringen flyttade man också till Haag, där
organisationen funnits tills nu. FID har upphört med sin verksamhet år 2001,
även om organisationen inte formellt upplösts.
En ganska radikal
förändring i UDK-utvecklingen införde man 1960 då man beslöt att inte längre
följa Dewey-systemet, utan gå egna vägar. I och med det skapades förutsättningar
för en egen revidering av systemet. Detta var dock inte helt utan problem.
Medan Dewey-systemet hela tiden haft en stark organisation bakom sig, så har
UDK förlitat sig till de många frivilliga krafterna i de olika antal
kommittéer som bildats för revidering av olika avdelningar i systemet. I
slutet av 1980-talet började man diskutera olika utvecklingsmöjligheter för
och kommersialisering av systemet. Det resulterade 1992 i bildandet av ett UDC
Consortium, med ansvar för produktion av UDK:s huvudsystem, i första hand elektroniskt, och försäljning
av rättigheterna för utgivning av systemet på olika språk i olika länder. 1993
kom så det man kallar för Master Reference File, med ca 60 000 ämnen ut. MRF byggde på den engelska
medelstora upplagan av systemet.
Årligen presenteras
förslag till förändringar i skriften "Extensions and Corrections
to the UDC", samtidigt som en ny elektronisk MRF distribueras från UDC Consortium till olika prenumeranter av systemet, bl.a. de
som har till uppgift att översätta systemet till andra språk.
UDK-upplagor
1905-1907
publicerades den första upplagan på franska under titeln "Manuel du Répertoire Bibliographique Universel", ett arbete på 2 250 sidor med 33 000 undergrupper
och ett alfabetiskt register med 38 000 uppslagsord. Under 1927-1933 utgavs
den andra upplagan med titeln "Classification Décimale Universelle" i fyra volymer och utökad till
70 000 undergrupper. Den tredje upplagan blev på tyska och publicerades under
åren 1932-1953. Den fjärde upplagan började ges ut 1943 på engelska i mindre
häften. Den är fortfarande inte avslutad. En femte upplaga påbörjades 1939 på
franska, en sjätte 1950 på japanska och en sjunde 1955 på spanska. För
klassifikationsändamål saknar dock dessa fullständiga upplagor intresse, utom
på de avdelningar i vilka ett bibliotek kan vara specialiserat. Huvuddelen av häftena
är numera föråldrade.
Intressantare har
varit de så kallade medelstora upplagorna, som omfattade ca en tredjedel av
systemet. De finns på franska, tyska och engelska.
Förkortade upplagor
finns på ett 20-tal språk: engelska, finska, franska, hebreiska, holländska,
italienska, japanska, koreanska, makedonska, polska, portugisiska, rumänska,
ryska, serbokroatiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska,
tyska och ungerska.
I Danmark och Norge
har de tekniska högskolorna publicerat egna "Ämneslistor", som inte
är något annat än UDK-tabeller med skillnaden att de bara tar med de ämnen som
finns i de egna samlingarna. En dansk förkortad upplaga i lösa häften har
utkommit, liksom en handledning i UDK-systemets användning.
Numera är MRF den officiella versionen av
systemet. Översättningar på de stora språken blir som regel av samma omfång,
samtidigt som det också publiceras förkortade upplagor, som den engelska
pocketupplagan med ca 4000 termer. Den svenska elektroniska versionen är ungefär
av samma omfång,
Från och med 2001
finns det också en avgiftsbelagd internetversion, som
motsvarar MRF och som British Standards Institution står för. Adressen är
https://udc-hub.com/. Den är nu 2020 översatt till åtta språk och ansvaret ligger på UDC consortium tillsammans
med samverkande parter i resp land.
UDK i Sverige
Fram till 1992 var
Tekniska litteratursällskapets UDK-nämnd ansvarig för utgivningen av
UDK-tabellerna på svenska. De svenska förkortade upplagorna har publicerats
1946, 1961 och 1977. Den senaste upplagan från 1977 har kompletterats med
ändringar och tillägg för 1977-1994. Dessutom finns det en fullständig upplaga
för avdelningen 331 Arbete och arbetsmarknad, tryckt 1983.
Den senaste tidens
ändringar har gjort att den tryckta upplagan blivit föråldrad. Bibliotekshögskolan
initierade ett arbete för UDK:s utveckling i Sverige. En
elektronisk version fanns en tid på BHS:s hemsida, men numera ligger den på <https://taranco.eu/udk2008/>. Fördelen med den elektroniska versionen är att den kan
uppdateras kontinuerligt. Den omfattar 5.200 notationer i versionen från 2008.
Teorin bakom
UDK-systemet
Ett
klassifikationssystem kan omfatta ett begränsat ämnesområde, t.ex. teknik,
fysik, biblioteksväsen. Det är då fråga om ett speciellt klassifikationssystem.
Det kan också omfatta alla vetenskaper. Då talar vi om universella system. Det
svenska SAB-systemet och UDK är båda universella system. UDK skiljer sig från
SAB i det att UDK är ett decimalsystem. De siffror som UDK använder uppfattas
som decimaler, inte som heltal.
Denna indelning gör
att varje siffra i sin tur kan vidareindelas i 10 omedelbara underavdelningar
allt efter behov. Delningen upprepas för varje ny underindelning till dess man
erhållit en tillräckligt fin indelning.
Därutöver finns det
hjälptabeller med aspekter som kan läggas till olika huvudtal och därmed utöka
möjligheten till finare indelning.
UDK är ett system
för detaljklassificering av dokument, artiklar etc. (till
skillnad från SAB eller LC-system, som huvudsakligen används för klassificering
av böcker och motsvarande material). Den senaste upplagan av SAB går dock mot
ett närmande till UDK i detta hänseende.
För båda systemen gäller dock att man inte
skall klassificera djupare än behovet kräver, med hänsyn till samlingens
karaktär, målgrupp och storlek.
För studierna av
systemet utgår vi numera från den svenska elektroniska versionen. Den tryckta
versionen från 1977 är i många stycken föråldrad och fungerar därmed dåligt för
övningsuppgifterna. Den kan dock konsulteras som jämförelse och för att få en
snabb överblick över systemet. Förutom det normala förändringsarbetet som sker
i de flesta klassifikationssystem har UDK genomfört en totalförändring när det
gäller religion, där man utgår från tiden och regionen för de olika religioners
uppkomst till skillnad från SAB och Dewey som utgår från kristendomen. Likaså
har man förändrat de språkliga tilläggen helt och har gjort tillägget för ort
till en facett även i ämnen historia och geografi.
Såväl den
elektroniska som den tryckta versionen innehåller:
1) inledningen, som
ger en mycket användbar förklaring till några av systemets egenheter,
2) hjälptabellerna,
med en förteckning av de tecken och tilläggstal som är avsedda att användas
tillsammans med huvudtalen,
3) huvudtabellerna,
med de nio huvudgruppernas innehåll i systematisk ordning,
4)
det alfabetiska registret till tabellerna.
EN ÖVERSIKT ÖVER
UDK-HUVUDTABELLERNA
0 Allmänt. Bibliografi.
Biblioteksväsen
00 Allmänna grunder för vetenskap
och kultur
01 Bibliografi. Kataloger.
Bokförteckningar
02 Biblioteksväsen
03 Allmänna encyklopedier och
uppslagsverk
05 Allmänna tidskrifter och
publikationsserier
06 Sammanslutningar. Möten.
Kongresser. Muséer. Utställningar.
Företag. Forskningsinstitut
07 Tidningar. Tidningsväsen.
Journalistik
08 Polygrafer
09 Handskrifter. Bokrariteter
1 Filosofi. Psykologi. Etik
11 Metafysik. Grundproblem
13 Andens filosofi. Andelivets
metafysik
14 Filosofiska system
159.9 Psykologi
16 Logik. Kunskapsteori. Logisk
metodlära
17 Moral. Etik. Praktisk filosofi. Levnadsvisdom
2 Religion. Teologi
21 Naturlig religion
22 Religioner från Fjärran Östern
221 Kinas religioner
225 Japans religioner
23 Religioner från den indiska
subkontinenten
233 Hinduism
24 Buddism
25 Antikens religioner
255 Religioner från Iran
26 Judendom
27 Kristendom
272 Romersk katolska kyrkan
274/278 Protestantiska kyrkor
279 Andra kristna kyrkor och
rörelser
28 Islam
29 Moderna spirituella rörelser
3 Samhällsvetenskaper
30 Sociografi. Metodologier i
samhällsvetenskaperna
303 Metoder inom
samhällsvetenskaperna
304 Sociala frågor, allmänt. Socialpolitik
305 Genusstudier. Könsroller
308 Samhällsbeskrivning. Sociografi
311 Statistik
314 Demografi. Befolkningsstatistik.
Migration
316 Sociologi
32 Politik
325 Kolonialpolitik.
327 Internationell politik. Utrikespolitik
33 Nationalekonomi
331 Arbete
336 Finanser
339 Handel
34 Rätt
35 Offentlig förvaltning. Förvaltningsrätt
355/359 Försvar. Krigsvetenskap
36 Socialvård
366 Konsumentfrågor
368 Försäkring
37 Undervisning
39 Etnografi. Seder
och bruk. Folklore
4 vakant (fram till 1964
språkvetenskap)
5 Matematik. Naturvetenskaper
501 De exakta vetenskaperna. Allmänna frågor
502 Naturen. Naturskydd. Miljövård
51 Matematik
52 Astronomi. Navigation.
Geodesi. Kronologi
53 Fysik
54 Kemi. Kristallografi.
Mineralogi
55 Geologi. Geofysik. Hydrologi.
Meteorologi. Klimatologi.
Paleografi
56 Paleontologi
57 Biologiska vetenskaper
58 Botanik
59 Zoologi
6 Tillämpade
vetenskaper. Medicin. Teknik
608 Uppfinningar och upptäckter inom
naturvetenskap och
närbesläktade
vetenskaper
61 Medicin
62 Ingenjörsvetenskaper. Teknik
621 Maskinbyggnad, allmän. Kärnteknik,
Mekanisk teknologi
621.3 Elektroteknik
621.38 Elektronik
622 Gruvhantering
623 Militärmateriel
624 Byggnadskonstruktion
625 Trafikleder. Gatu-
och vägbyggnad
626/627 Vattenbyggnad
628 Teknisk hygien. Kommunal teknik
629 Transportmedel
63 Skogsbruk. Lantbruk.
Trädgårdsskötsel. Djurskötsel. Jakt. Fiske
636 Djurskötsel
636.09 Veterinärmedicin
64 Huslig ekonomi. Hushåll
65 Företagsekonomi. Industriell organisation. Kommunikation
655 Grafisk industri. Förlag. Bokhandel
66 Kemisk teknik. Kemisk-teknisk
industri
669 Metallurgi
67/68 Diverse industrier och hantverk
681.3 Datorer. ADB-teknik. Teknisk
informationsbehandling
69 Husbyggnadsverksamhet
7 Konst. Samhällsplanering.
Arkitektur. Fotografi. Musik.
Spel. Sport
71 Samhällsplanering
72 Arkitektur
73 Skulptur. Numismatik. Keramik.
Konstsmide
74 Teckning. Konsthantverk
75 Måleri
76 Grafisk konst
77 Fotografi
78 Musik
79 Underhållning. Spel. Sport
792 Teater
796/799 Sport
8 Språkvetenskap. Filologi.
Skönlitteratur.
Litteraturvetenskap
80 Språkvetenskap. Filologi
81 Lingvistik
811 De enskilda språken
811.11 Germanska språk
811.13 Romanska språk
811.16 Slaviska språk
811.21 Indiska språk
811.22 Iranska språk
811.41 Afro-asiatiska språk
811.51 Ural-altaiska
språk
811.581 Kinesiska språk
811.61 Austro-asiatiska
språk
811.87 Mellanamerikanska och sydamerikanska
språk
811.9 Artificiella språk
82 Litteraturvetenskap.
Skönlitteratur, allmänt
82(091) Litteraturhistoria, allmänt
821 Litteratur från bestämda länder,
språk osv
821.11 Germanska språk
821.13 Romanska språk
821.16 Slaviska språk
821.21 Indiska språk
821.22 Iranska språk
821.41 Afro-asiatiska språk
821.51 Ural-altaiska
språk
821.581 Kinesiska språk
821.61 Austro-asiatiska
språk
821.87 Mellanamerikanska och sydamerikanska
språk
821.9 Artificiella språk
9 Arkeologi och
förhistoria. Hembygdskunskap. Geografi.
Biografi. Historia
902 Arkeologi
903 Förhistoria
904 Lämningar från historisk tid
908 Hembygdskunskap
91 Geografi. Resor
913(4/9) De enskilda ländernas geografi
913(4) Europa
913(5) Asien
913(6) Afrika
913(7) Nord- och Centralamerika
913(8) Sydamerika
913(9) Australien och polarländerna
929 Biografier
93 Historia
94(3/9) De enskilda ländernas historia
94(3) Den gamla världen
94(4) Europa
94(5) Asien
94(6) Afrika
94(7) Nord- och Centralamerika
94(8) Sydamerika
94(9) Australien och polarländerna
NÅGOT OM
HUVUDTABELLERNAS INNEHÅLL
Vetenskaperna är
indelade i tio huvudklasser av praktiska skäl. Om vi i stället för
decimalsystem hade ett system med bokstäver kan vi få 25-28 huvudklasser, som
fallet är i SAB. Den indelning som finns i UDK följer en gammal tradition från
medeltiden, som senare gått vidare med Bacon, Harris och slutligen Dewey, då
han använde sig av Bacons system fast i omvänd ordning. Vad vi kan konstatera
idag är att uppfattningen om olika vetenskapers relation sinsemellan varierar
genom tiderna. UDK-systemet är över 100 år gammalt (tabellerna publicerades
först 1905). Det är därför naturligt att vi idag ser vissa discipliner som
malplacerade i systemet. Man kan dock likväl påstå att ett mycket modernt
system lätt blir omodernt. När vi skall arbeta med att klassificera enligt UDK
är det viktigt att vi tänker pragmatiskt och att det väsentliga är att placera
litteratur inom samma ämnesområde på samma plats.
Några övningar med
huvudtabellerna
För att bli bekant
med systemet som sådant kan det vara bra att man navigerar igenom
huvudtabellerna samtidigt som man försöker hitta svaren till några frågor utan
att använda det alfabetiska registret (gäller frågorna 1-36). Man kommer att
upptäcka att det går, även om det inte är så man skall arbeta med ett klassifikationssystem
när man skall klassa litteraturen. För att inte navigera helt vilt är frågorna
uppdelade på de olika klasserna.
Klass 0 Allmänt. Bibliografi. Biblioteksväsen.
Denna klass omfattar
allmänna grunder för vetenskap samt sådant som är gemensamt för intellektuell
verksamhet, som bibliografier, encyklopedier, allmänna periodica,
biblioteksverksamhet, sammanslutningar, muséer osv.
På senare tid har omfattande förändringar ägt rum inom denna avdelning vad gäller placering av encyklopedier, tidskrifter mm.
Ange UDK-talen för:
1. Runskrift Svar:
2. Inkunabler Svar:
3.
Antikvariatskataloger Svar:
4. Bokvård Svar:
Klass 1 Filosofi. Psykologi. Etik.
Här ingår numera två
skilda discipliner, filosofi och psykologi. Språkbruket, framförallt inom
avdelning 17, är tidstypiskt för början av 1900-talet.
5. Barnpsykologi Svar:
6. Sexualmoral Svar:
7. Existensialism Svar:
8. Parapsykologi Svar:
Klass 2. Religion.
Teologi.
Avdelningen har
genomgått en totalförändring. . Ett förslag till ändring presenterades 1993.
Den nya gällande tabellen publicerades i Extensions and corrections
to the UDC i november 2000. Numera utgår man från ett historiskt och
geografiskt perspektiv med början i Fjärran Östern. På det viset vill man
likställa alla religioner. Således får buddism siffran 24, judendom 26,
kristendom 27 och islam 28, för att bara nämna några. Den tidigare uppdelningen
utgick från kristendomen, såsom fallet är i SAB och i Dewey. En tydlig strävan
på senare tid har varit att likställa språk, kultur och religion, så att
systemet kan användas varhelst i världen.
9. Konfucianism Svar:
10. Johannes
uppenbarelse Svar:
11. Jehovas vittnen Svar:
12. Konfirmation Svar:
Klass 3.
Samhällsvetenskaper.
Här finns många
skilda ämnen och discipliner, och man tvingas ibland till längre notationer än
man skulle önska. Lägg märke till 33 nationalekonomi. Företagsekonomi, som
uppfattas som ett näraliggande ämne återfinns inte här utan man måste gå till
klass 6, avdelning 65 för att hitta den. När man skall klassa frågor av allmän
ekonomisk karaktär väljer man avdelning 33. Arbete och arbetsmarknad är i
SAB-systemet en social fråga medan den i UDK är en nationalekonomisk fråga.
Allmän litteratur om sociala frågor finner man på avdelning 304, men i
övrigt är varje specifik fråga spridd i systemet, t.ex. migration har funnits
under politik och kvinnofrågan under etnografi.
Uppfattningen om
olika ämnens placering kan skilja sig från land till land och från tid till
annan. Migration t.ex. har nu placerats under demografi. Så länge man inte
ändrar i tabellerna får man dock acceptera den placering ämnena har fått.
13.
Urkundsförfalskning Svar:
14. Julseder Svar:
15. Kolonialpolitik Svar:
16. Folkräkning Svar:
Klass 4. Vakant.
Fram till 1964
omfattade klass 4 språkvetenskap, precis som i Dewey-systemet. Då bestämde man
sig för att inte längre följa i Dewey-spåret utan kunna utveckla UDK i sin
egen takt. Man tyckte med all rätt att det var bättre att samla alla språkliga
avdelningar nära varandra, såsom fallet är i SAB-systemet, och därför flyttades
4 till avdelning 80, bredvid skönlitteratur och litteratur-vetenskap.
Trots att det har
gått över trettio år sedan förändringen genomfördes har man inte lyckats komma
överens om en ny, lämplig användning för klass 4, ännu. En tanke är att placera
medicin där och frigöra avdelningen 61 för tekniska ämnen.
Klass 5. Matematik, naturvetenskaper.
Denna klass omfattar
förutom matematik de rena naturvetenskaperna. Tillämpad vetenskap faller inom
klass 6. En svårighet är att kunna placera nya vetenskapsgrenar som onekligen
kommer till. Miljövård t.ex. har fått större uppmärksamhet på senare år, och
den går att placera på avdelning 502 men man märker att det känns trångt. Samtidigt
finns det ämnesområden som har onödigt stor plats, t.ex. 56 paleontologi.
Arkeologi var tidigare placerad under biologi. Numera finns arkeologi i klass
9.
17. Geometrisk optik Svar:
18. Mängdlära Svar:
19. Djurskydd Svar:
20.
Nickelfyndigheter Svar:
Klass 6. Tillämpade
vetenskaper.
Trängseln är stor i
denna klass. Många idag viktiga ämnen har t.ex. en notation bestående av fyra
eller flera siffror. Jämför 621.3 elektroteknik eller
621.38 elektronik med 637.4 ägg, äggprodukter. Att
lantbruk, hem och hushåll är tillämpade vetenskaper går an. Men inom denna
klass finner vi också bokproduktion, bokförlag och
bokhandel på 655, som vi helst hade velat se nära biblioteksverksamhet.
Den i särklass
största avdelningen i UDK är 62, teknik. Den har präglat UDK i mycket hög grad
och delvis stulit möjligheten att utveckla ett system där det skulle råda
balans mellan olika discipliner.
21. Psykoanalys Svar:
22. Elektronik Svar:
23. Fönsterputsning Svar:
24. Bokbindning Svar:
Klass 7. Konst, musik, teater, m.m.
Avdelning 77
fotografi återfinns här, fast den uppfattas av de flesta som ett tekniskt ämne.
Likaså finns här sport under samma avdelning som teater och andra nöjen.
25. Folkvisor Svar:
26. Kontorshus Svar:
27. Möbelkonst Svar:
28.
Skärmbildsfotografi Svar:
Klass 8. Språkvetenskap m.m.
Denna klass var
tidigare splittrad i klass 4 och klass 8. Vid sammanslagningen förändrade man
dock inte den språkliga underindelningen. Man ersatte 4 med 80 och kunde
därigenom behålla 81--89 såsom de var. 1992
genomfördes en total revidering av språken och de fick helt nya notationer. Vi gör uppgifterna med hjälp av den
elektroniska versionen. Den tryckta versionen från 1977 är helt inaktuell.
Något för oss
främmande, i skuggan av SAB-systemet, är att skönlitteratur och
litteraturvetenskap inte skiljs åt.
29. Ortnamn Svar:
30. Koreanska Svar:
31. Estniska Svar:
32. Svensk
litteratur Svar:
Klass 9. Arkeologi, geografi, biografi, historia.
Vi förvånas lite
över att man inte hittar notationen för alla länders geografi och historia i
huvudtabellerna, utan att vi måste gå till hjälptabellerna för att
konstruera talet. Det finns en hjälptabell med geografiska tilläggstal som
kan användas över hela UDK-systemet. Fram till 1994 gällde det att man fick
konstruera ett huvudtal med hjälp av dessa siffror. Numera har en viktig
förändring inträffat som innebär att det geografiska tillägget förblir ett
tillägg även i geografi och historia. Avdelning 913 skall numera användas för
de olika ländernas geografi med tillägget av landet, och 94 för de olika
ländernas historia. Mera om detta kommer senare. Här kan vi följa tabellerna
såsom de är.
33. Kultplatser Svar:
34.
Bebyggelsegeografi Svar:
35. Gravskrifter Svar:
36. Kulturhistoria Svar:
Nu har man sett hur
systemet är uppbyggt i stort. Nu kan vi pröva oss fram och söka i det
alfabetiska registret.
DET ALFABETISKA
REGISTRET - VAL AV HUVUDTAL
Den främsta
indelningsgrunden vid klassifikation är dokumentets innehåll. (Med dokument
avses här inte bara böcker utan också rapporter, uppsatser, mikrofilm,
magnetband etc.)
Om innehållet i ett
dokument man skall klassificera kan beskrivas med ett uppslagsord som står
särskilt nämnt i det alfabetiska UDK-registret skall man omedelbart gå från
registret till det huvudtal som registret hänvisar till. I huvudtabellen kan
man kontrollera om notationen stämmer med det man vill klassa på. Framförallt
kan man se under vilken disciplin ämnet finns. Man får inte nöja sig enbart med
registret.
Det alfabetiska
registret är ett viktigt hjälpmedel för att snabbt kunna hitta i tabellerna.
Vissa ämnen kan man hitta direkt, andra ämnen måste man söka via synonymer
eller näraliggande begrepp.
Bibliotek som
använder UDK rekommenderas att hålla ett eget alfabetiskt kartotek där olika
förekommande UDK-tal registreras med specifikation
över i vilken betydelse de används på just det biblioteket. Detta är särskilt
viktigt för begrepp som man inte hittar i UDK-registret.
När man använder
registret söker man efter så specifika begrepp som möjligt som motsvarar dokumentets
innehåll. Vi skall se det med ett par exempel.
37. Du söker en bok
som handlar om Danmarks historia. Vilken av dessa
termer anser du
vara mest specifik?
Svar: (
) historia
( ) Danmark
( ) Skandinavien
38. Du söker en bok
om lönsamhet för företag. Vilken av dessa termer är
mest specifik?
Svar: (
) lönsamhet
( ) företag
( ) organisation
Rätt svar: 37 Danmark
38 Lönsamhet
"Historia"
är en mycket omfattande rubrik. "Skandinavien" ligger närmare
lösningen, men också den är ett alltför omfattande begrepp som täcker ett
större område än det varom boken handlar. Danmark är därför det rätta ordet att
söka i registret. Visserligen kan man genom att erhålla
talet för historia gå till huvudtabellerna där och söka vidare. När man däremot
söker på Danmark får man redan i registret tre tal för Danmark; ett för
geografi, ett för historia och ett geografiskt tilläggstal. Så här ser det ut:
Danmark - geografi 913(489)
Danmark - historia 94(89)
Danmark -
tilläggstal för ort (489)
För flertalet länder
kan man i registret bara hitta tilläggstalet för ort
inom parentes. Det är tillräckligt för att finfördela geografi och historia.
På samma sätt
resonerar man angående uppgift 38. Lönsamhet är den mest specifika termen av
de tre. Vi får svaret
lönsamhet
- företagsekonomi 65.011.4
direkt i registret. De
andra termerna anger ett större ämnesområde, och vi måste gå igenom avdelning
656 i huvudtabellen för att komma fram till lönsamhet för företag. Söker man på
organisation får man talet 65.01 som också innefattar ett större ämnesområde än
det vi sökte.
Vi skall söka
ytterligare i registret. Som sagt, när man tittar i registret bör man alltid
kontrollera att de siffror man erhållit finns med i
huvudtabellerna. Genom att titta i huvudtabellerna ser man i vilket sammanhang
man använder dem, och kan avgöra om siffran är rätt. En och samma term kan
förekomma i olika avdelningar men med olika betydelser. Då gäller det att
kunna välja och det bästa sättet är naturligtvis att titta i huvudtabellerna
och jämföra dem.
Ett exempel ur
registret:
Försäljning -
avtalsrätt 347.451
Försäljning -
företagsekonomi 658.8
Försäljning - handel
339.187
En del termer hittar
man inte ens i registret och då måste man söka genom andra termer, t.ex.
synonymer och andra närstående ord.
Ange UDK-talen för:
(Sök först i
registret och kontrollera sedan i huvudtabellerna).
39. Gerillarörelser Svar:
40. Biokemi Svar:
41.
Specialbibliografier Svar:
42. Inkomstskatt Svar:
43. Folkmusik Svar:
44. Länsbibliotek Svar:
45. Tillverkning av
parasoller Svar:
46. Mänskliga
rättigheter Svar:
47. Politiska
rörelser Svar:
48. Latinamerika Svar:
49. Rostskydd Svar:
50. Barnomsorg Svar:
51. Föreningar Svar:
52. Metanol som
bränsle Svar:
Ibland återfinner
man inte den term eller det ord som definierar dokumentets innehåll i
registret. Detta betyder att det inte finns något tal för just den termen i
huvudtabellen. Så är fallet med begrepp som "arabländer" som måste
konstrueras med hjälp av andra termer. Andra begrepp som t.ex "specialbibliografi" saknar relevans
i klassifikationssystemet och finns inte av den anledningen. Ytterligare andra
begrepp måste man söka med hjälp av synonymer eller kvasi-synonymer
som i fallet "rostskydd", där man skall söka på "korrosionsskydd".
Om man t.ex. skall
klassificera ett dokument "Musik för positiv och portativ" går det
inte att direkt använda registret. Bonniers lexikon ger följande definitioner:
Positi'v (av lat. [o'rganum]
positi'vum, uppställbart [instrument]. 1. Mindre orgeltyp av senmedeltida ursprung,
försedd med labialpipor. -
2. Mekanisk orgel med vevanordning. P. var
speciellt populär under 1700-1800-t. och användes i
Sverige in på 1900-t. av gårdsmusikanter o.d.
Po'rtativ [el. -i'v]. 1. Detsamma som portabel.
En medeltida transportabel orgel med enbart labialpipor.
53. Vilket tal använder man för "Musik för positiv och portativ?
Svar: (
) 786 Musik för tangentinstrument
( ) 681.82 Musikinstrument: mekaniska, elektriska
och elektroniska
instrument
( ) 789.9 Musik för mekaniska instrument
Rätt svar: 786
789.9 skulle betyda att
det enda vi tar med är "positiv" i betydelsen mekaniskt instrument,
vilket inte avses i exemplet. Portativ får vi inte alls med. 681.82
skulle bli vilseledande för detta dokument. Det skulle betyda att det
behandlade tillverkning av mekaniska, elektriska eller elektroniska musikinstrument
t.ex. vevpositiv.
EXEMPEL PÅ
UNDERINDELNING I UDK
Nya begrepp kan
skapas genom att tillfoga en decimal utan att ordningen blir rubbad. Varje ny
siffra innebär en specialisering. Huvudprincipen är att man vid klassifikationen
inte skall gå längre än vad som behövs för varje bibliotek. Detta kan bli svårt
att realisera i våra övningar, där vi ändå måste försöka gå så långt det är
möjligt inom systemet. Exempel:
6 Tillämpade vetenskaper -
Medicin, Teknik
62 Teknik och industri
621 Allmän maskinteknik
621.3
Elektroteknik
621.38 Elektronik
621.382
Elektroniska byggelement
621.382.3
Transistorer
Ett bibliotek som
skaffar ett dokument om t.ex. transistorer behöver inte nödvändigtvis klassa
dokumentet på 621.382.3. Det kan vara onödigt att gå
så långt om biblioteket inte specialiserat sig på elektronik. Man kan mycket
väl nöja sig med att klassa på 621.38 eller t.o.m.
621.3.
Det motsatta kan
också inträffa, att bibliotek behöver uppdela ännu längre än vad den svenska
upplagan av UDK tillåter. Då kan man ha nytta av tabeller på andra språk, t.ex.
engelska eller tyska, inom de ämnen som biblioteket specialiserat sig på.
Punkt efter var
tredje siffra
Vi kan lägga märke
till att en punkt är utsatt efter var tredje siffra. Detta görs enbart för att
underlätta läsningen och samma regel gäller även för de olika hjälptal som kan läggas till huvudtalen. Punkten sätts då
efter var tredje siffra inom varje grupp av tal. T.ex.
621.382.3(047.3) Teknisk rapport om transistorer
Punkten kan även
ingå som en beståndsdel av ett allmänt eller speciellt tilläggstal och i så
fall går den inte att flytta. Ex.
621.38.04 Elektronikkomponenter
där 621.38 är huvudtalet och .04 tilläggstalet.
SAMMANSTÄLLNING AV
HJÄLPTABELLERNA
Nu kan det vara dags
att titta närmare på hjälptabellerna. UDK-systemet har en rik flora av
tilläggstal som kan användas över hela systemet eller inom vissa ämnen. Här
gäller samma rekommendation som tidigare: att man inte i onödan skall ange
flera tilläggstal än de som behövs. För övningens skull måste vi så småningom
kombinera flera av dessa tal. Men först kan vi presentera en sammanställning
av hjälptabellerna.
tecken läses:
Ia Samordning + och
Utsträckning / till
Ib Förhållande : kolon
Olösbar förbindelse :: dubbelkolon
Allmänna
tillägstal för:
Ic språk =... likhetstecken
Id form (0...) parentes noll
Ie plats, ort (...) parentes
If raser, folkslag,
befolkning (=...) parentes likhetstecken
Ig tid "...." citationstecken
Ih UDK-främmande
notation * asterisk
Ik egenskaper -02 streck noll två
material -03... streck noll tre
personer -05... streck noll fem
Speciella
tilläggstal (återfinns i huvudtabellerna på de avdelningar där de gäller):
IIa -... streck
IIb .0... punkt noll
IIc '... apostrof
De övningar som
följer ägnas huvudsakligen åt att förklara hjälptabellerna.
SAMORDNING OCH
UTSTRÄCKNING
Tabell Ia i
UDK-systemet innehåller tecken för samordning och utsträckning.
Samordningstecknet + (och) kan användas när ett sammansatt begrepp inte har erhållit något eget UDK-tal. Ett
exempel är Ryssland, som finns i två kontinenter och som därmed inte kan erhålla ett tal för hela området. Man förbinder då både den
europeiska och den asiatiska delen med +. (47) och (57) blir (47+57).
Plustecknet skall
användas med stor återhållsamhet för det är mycket sällan man har begrepp som
behöver betecknas genom två olika tal i tabellerna.
Utsträckningstecknet
/ (till) användes när ett sammansatt begrepp omfattar flera efter varandra
följande UDK-tal. Man förbinder det första och det
sista UDK-talet med /. Vi
har t.ex. avdelningarna 355, 356, 357, 358 och 359 för det militära försvaret.
Då kan vi förbinda det första och det sista talet med varandra med hjälp av
snedstreck. På så sätt klassar vi det militära försvaret med 355/359. Om vi har
ett dokument om flera grenar inom försvaret saknar vi någon gemensam avdelning
för dem. Då kan vi bilda en sådan avdelning med 356/359, som omfattar alla.
Även utsträckningstecknet användes restriktivt. Det räcker inte med att man
vill klassa ämnen som ligger efter varandra i tabellerna, utan det måste finnas
något gemensamt mellan dem och som samtidigt utesluter andra intilliggande
begrepp.
Ett annat exempel:
vi har talet 787 för "Musik för stränginstrument". Avdel-ningen indelas sedan vidare i olika sorters
stränginstrument. I den engelska) versionen finner vi 787.1,
787.2, 787.3 och 787.4 för olika stråkinstrument, och 787.5, 787.6, 787.7,
787.8 och 787.9 för olika knäpp-instrument. Då kan vi göra så att vi tar det
första och det sista talet för varje grupp om vi vill klassa böcker som handlar
om stråkinstrument/respektive knäpp-instrument och skriver ut dem med
snedstreck mellan: 787.1/.4 resp. 787.5/.9.
Exemplen ovan visar
att man eliminerar identiska siffror i grupper upp till tre med snedstrecket.
Punkten bibehålls i andra ledet för att markera de saknade siffrorna.
54. Hur skulle vi
klassa en bok som handlar om bergsvetenskap? (Bergs-
vetenskapen
innefattar i sig dels gruvhantering och mineralutvinning
som har talet 622 och dels metallurgi som har talet 669).
Svar: (
) 622/669
( ) 622+669
( ) 622.69
Rätt svar: 622+669
Det sammansatta
begreppet bergsvetenskap har inte fått något eget UDK-tal.
Samordningstecknet är här helt korrekt för att bilda det sökta begreppet.
Utsträckningstecknet kan man inte använda här, eftersom det skulle innebära
att man tog med alla begrepp fr.o.m. 622 t.o.m. 669 däribland exempelvis 629 transportmedel och 631
lantbruk.
622.69 är en
vidareindelning av 622 gruvhantering med hjälp av fler decimaler och betyder
lagring och transport ovan jord.
55. Klassificera
"den offentliga förvaltningens organisation" där 352 är
lokal-förvaltning, 353 regionalförvaltning och 354 centralförvaltning.
Svar: (
) 352+354
( ) 352/354
( ) 352/4
56. Klassificera
”reningsmetoder för avloppsvatten" där 628.33 är
fysikalisk och mekanisk rening, 628.34 kemiska behandlingsmetoder och 628.35
biologisk rening.
Svar: (
) 628.33/.35
( ) 628.3
( ) 628.33+628.35
57. Vi skall klassa
en bok som handlar om förhistoriska gravar och kultplatser. Vilken lösning är
korrekt?
Svar: (
) 903.5+903.7
( ) 903.5/.7
( ) 903.5 903.7
Rätt svar: 55
352/354
56 628.33/.35
57 903.5 903.7
I uppgift 56 bildas
ett naturligt överordnat begrepp som saknar eget huvudtal i tabellen med
utsträckningstecknet. Konstruktionen finns t.o.m. utskriven som rubrik i
tabellen. Vi kan lätt hitta många liknande rubriker med snedstreck om vi
bläddrar i tabellerna. Snedstrecket används ofta för att undvika onödigt långa
notationer i kommande led. Ett ex.:
Systematisk botanik
indelas i två huvudgrupper: kryptogamer och fanerogamer. Vi kunde ha
notationen 582.2 för den ena och 582.3 för den andra.
Samtidigt skulle siffrorna 582.4 till 582.9 bli
lediga. Varje finindelning av 582.2
skulle i praktiken utökats med en siffra. Vad man har gjort i stället är att
kryptogamer finns spridda på två avdelningar 582.2 och
582.3, och att fanerogamer har fått 6
avdelningar till sig, d.v.s. 582.4
till 582.9. Inom den sista gruppen kan vi dessutom bilda nya begrepp, som
monokotyledoner 582.4 och dikotyledoner 582.5/9.
Observera att när vi
använder ordet "och" mellan två eller flera olika termer handlar det
oftast om dokument med blandat innehåll, d.v.s. dokumentet tar upp två eller
flera olika ämnen, inte något sammansatt begrepp. I sådana fall använder vi
separata notationer dvs. dubbelklassning som i exemplet 57.
Ange UDK-talen för:
58. Matlagning och
servering Svar:
59. Explosiva ämnen:
kemisk teknik Svar:
60. Sköldpaddor och
krokodiler Svar:
61. Odling av kaffe
och te Svar:
62. Järn-, guld-,
bly-, zink- och Svar:
nickelfyndigheter Svar:
FÖRHÅLLANDE
Vi skall nu
fortsätta med att studera relationstecknet : (kolon).
Tecknet
: (kolon) användes för att beteckna förhållandet mellan två begrepp eller
för vidare underindelning av ett tal. Kolontecknet kan i princip användas när
helst man vill uttrycka en relation mellan två begrepp, t.ex.:
539.53:546.62 Hårdhet hos aluminium
331.105.44:329 Partiernas inflytande på fackföreningarna
Flera sorters
relationer kan anges med kolon:
1) generell - ospecificerad relation,
t.ex. "relation mellan geografi och historia" 91:93
2) inriktning
- ämnet i ett dokument är riktat till en speciell grupp användare eller ett
speciellt ämnesområde, t.ex. "företagsekonomi för ingenjörer"
65:62
3) jämförelse
- två ämnen jämförs med varandra, t.ex. "jämförelse mellan
klassifikationssystem som använder bokstäver och ett decimalsystem"
025.44:025.45
4) skillnad - man koncentrerar sig på
skillnaderna mellan ämnen, t.ex.: "skillnaden mellan existensialismen
och sufismen" 141.32:141.336
5) inflytande - inflytande av ett ämne
över ett annat, t.ex. "moralens inflytande på konsten" 7:17
63. Välj ett tal för
"etik inom politiken"
Svar: (
) 17/32
( ) 17:32
( ) 17+32
64. Välj ett tal för
"Vetenskap och teknik"
Svar: (
) 001+62
( ) 001:62
( ) 001 62
Rätt svar: 63 17:32
64 001:62
17+32 är felklassning. Varje ämne för sig är riktigt, men med
plustecken bildar vi ett nytt begrepp som inte finns i tabellen. Här är det
fråga om inriktning. Vi studerar etiken inom ett specifikt och begränsat ämnesområde,
och väljer därmed kolontecken mellan ämnena.
Samma sak kan vi
säga om fråga 64 vetenskap och teknik. Här är det fråga om en ospecificerad
relation, inte om två ämnen var för sig. Därför blir dubbelklasningen
fel, även om varje ämne för sig är rätt.
Kolonnotationen ger
oändligt många variationsmöjligheter. Observera grundregeln: kolonnotationen
användes i UDK för att ange en relation mellan tal av samma slag, d.v.s. mellan
två huvudtal eller mellan två tal från samma tabell, men inte mellan exempelvis
ett huvudtal och ett tilläggstal. Kolon kan med fördel användas mellan
tilläggstal för ort eller mellan tilläggstal för tid. Om man vill klassificera
"jämförelse mellan det antika Greklands och Roms strategi" räcker det
med att ange begreppet strategi 355.43 från
huvudtabellen och tilläggstalen för ort från
hjälptabell Ie på sid. 16 förbundna med kolon inom
samma parentes (37:38). Hela talet blir sålunda 355.43(37:38).
Jämförs två
tidsperioder som t.ex. i "den ekonomiska politiken under 1930- och
1970-talen" betecknas de 338.22"193:197".
Mera om tidstillägg senare.
Tal som förbinds med
kolon är i regel omvändbara, varför man kan söka på bägge talen i katalogen. Om
betydelsen vid omkastning förändras väsentligt kan ::
(dubbelkolon) användas - se sid. 12 i UDK-tabellen.
Kolontecken är
kanske det viktigaste tecknet i UDK. Kolonförbindelsen er-sätter i många fall en fortsatt underindelning av
huvudtabellen. Sammansatta begrepp som inte fått ett eget signum i
tabellerna anges med hjälp av de signa som uttrycker de enkla begreppen
förbundna med kolontecknet, t.ex.:
377.6:07 journalistskola
377.6:78 musikskola
026:61 specialbibliotek för
medicin
026:78 specialbibliotek för
musik
65. Välj ett
lämpligt tal för "tekniska fackskolor".
Svar: (
) 377:62
( ) 377,5:62
( ) 378.662
( ) 377.5+62
66. Välj ett tal för
"Handelsförbindelser mellan Europa och Kina".
Svar: (
) 339(4)+339(510)
( ) 339.56(4:510)
( ) 339.56(4):339.56(510)
Rätt svar: 65 377.5:62 alt. 378.662
66 339.56(4:510)
377.5+62 är inte
korrekt, eftersom det skulle betyda att man skapat ett nytt ämne, vilket inte
är fallet här. 377:62 är för allmänt i det här fallet.
378.662 är rätt när det
gäller högskoleutbildning. Inom 378.6 behöver man inte
ens kolon för att finindela notationen eftersom man
i tabellerna får information att hämta ett huvudtal för yrke och lägga till
det direkt.
377.5:62 är det mest
rätta i det här fallet. 377.5 står för fackskolor,
vilka indelas vidare med hjälp av kolon och talet för resp. fack som hämtas ur
UDK-tabellerna. 62 är avdelningen för teknik.
339.56(4):339.56(510) är i
sig inte helt fel, men det är helt onödigt att upprepa talet för
handelsförbindelser när det man skall jämföra är två länder. I det här fallet
sätter man kolon mellan ländernas signum inom parentesen.
Klassificera med
hjälp av UDK-tabellerna:
67. Musikförlag Svar:
68. Luteranismens inflytande på musiken Svar:
69. En bibliografi
över jaktböcker Svar:
70. Specialbibliotek
för biblioteksväsen Svar:
71. Löner inom
teatern Svar:
72. Verkstadsindustri Svar:
TILLÄGGSTAL FÖR ORT
En viktig uppdelning
i alla klassifikationssystem är uppdelningen efter land eller ort som det heter
i UDK-sammanhang. Det finns två ämnen där den geografiska indelningen hittills
ingått som en beståndsdel i huvudtalet Dessa ämnen är geografi och historia.
Sedan 1994 har en viktig förändring ägt rum, nämligen att ort skall anges med
tillägg även på avdelningarna geografi och historia. I de svenska
UDK-tabellerna från 1977 finns det mycket få länder angivna i huvudtabellerna.
Därför blir det nästan lättare för oss att tillämpa de nya reglerna omedelbart
utan att vänta på nya tabeller.
Eftersom man kan
använda sig av tillägg för ort överallt i systemet har man ansett det vara mer
praktiskt att ha beteckningarna för ort samlade i en hjälptabell, nämligen
tabell Ie.
De första siffrorna
(1-0…) till (1-929) är speciella tilläggstal som vi
tar upp senare i kompendiet. De allmänna tilläggen börjar med (1) och
avslutas med (9). Tilläggen för ort skrivs inom parentes. Vi hittar talen i
nummerordning. Söker vi ett bestämt land kan det vara lämpligast att vi
först slår upp namnet i det alfabetiska registret. Därefter kontrollerar vi
i hjälptabellen att siffran stämmer.
Siffran (1)
betecknar ort och rum i allmänhet.
Siffran (2) används
för den fysiska geografin.
Siffran (3) anges
för orter i den gamla världen
Siffran (4) till och
med (9) betecknar länderna i nutiden från och med
medeltiden. Vi kan se att
(4) står för Europa,
(5) står för Asien,
(6) står för Afrika,
(7) står för Nord- och Centralamerika,
(8) står för Sydamerika och
(9) står för Oceanien och polarländerna.
Via registret eller
genom att bläddra i hjälptabellen hittar vi t.ex. talen
(485) för Sverige,
(73) för USA och (63) för Etiopien. Då kan vi klassa:
Undervisningen i Sverige 37(485)
Arkitekturen i USA 72(73)
Lantbruket i Etiopien 631(63)
73. Klassificera
"Frankrikes nationalbank".
Svar: (
) 336.711.44
( ) 336.711(44)
( ) 336.711/.44
Rätt svar: 336.771(44)
Det är parentesen
som talar om att siffrorna är hämtade ur hjälptabellen för ort. Därför får
parentesen inte tas bort.
Konstruera ett tal
för:
74. Universitet i
Spanien Svar:
75. Byggnadstekniken
i Japan Svar:
76. Byggnadsmaterial
i Peru Svar:
77. Jordbruk i
Italien och Spanien Svar:
I frågorna ovan kan
vi konstatera att det kan finnas olika anledningar till dubbelklassning. En
anledning kan vara att det som vi uppfattar som ett ämne finns på olika
avdelningar i systemet. En annan anledning kan vara att det handlar om två
länder. Inom det geografiska tilläggstalet kan man
också använda sig av kolontecknet för att markera en relation mellan två
länder. I så fall är det inte fråga om dubbelklassning, t.ex. "politiska
relationer mellan Frankrike och Spanien" betecknas 327(44:460).
Vissa länder
sträcker sig över ett område som råkar finnas i två kontinenter. I sådana fall
kan man använda sig av samordningstecknet + för att beteckna hela landet, dock
är det vanligt att man endast klassar med tillägget för en av delarna för att
beteckna helheten, t.ex. har den ryska federationen fått signum (47) för den
europeiska delen och (57) för den asiatiska. Vi kan klassa hela Rysslands
skogsbruk med 630(47+57) eller hellre 630(47).
ORTSINDELNING I HISTORIA OCH GEOGRAFI
Fram till 1994
gällde att ämnena geografi och historia indelades direkt geografiskt, dvs.
notationen för land lades till huvudtalet utan parentes. I SAB-systemet finns
det ännu flera avdelningar som är direkt geografiska: förutom geografi N och
Historia K har man Etnografi M och Arkeologi J som indelas direkt efter land.
I UDK bestämde man
1994 att göra orttilläggstalet till en facett som
skall gälla lika över hela systemet, dvs. även på geografi och historia. För
dem som skall lära sig systemet är detta en glädjande nyhet, eftersom klassningen
blir mycket enklare i fortsättningen.
Här följer några
exempel enligt de nya reglerna: ländernas geografi skall placeras på
avdelningen 913 med tillägget för landet inom parentes på samma sätt som vi
gjort för övriga ämnen, ländernas historia skall placeras på avdelning 94 och
tillägget för landet inom parentes. Ex.
Frankrikes historia
betecknas 94(44),
Sveriges
geografi betecknas 913(485).
Konstruera ett tal
för:
78. Gamla Egyptens
historia Svar:
79. Turkiets
geografi Svar:
80. Monacos historia Svar:
81. Australiens
geografi Svar:
82. Moluckernas
historia Svar:
Repetitionsfrågor:
(Under denna rubrik
finns det blandade frågor, som gäller alla avdelningar vi hittills gått
igenom).
83. Biografi över
kemister Svar:
84. Tesaurer på folkbibliotek Svar:
85. Kirurgi i Kina Svar:
86. Skötsel av
kalkon och gäss Svar:
ORTSINDELNING I HISTORIA OCH GEOGRAFI FRAM TILL 1994
I UDK-tabellerna
fram till 1994 kunde man finna en direkt indelning efter land i ämnena historia
och geografi, på samma sätt som i SAB eller i Dewey. För historia gällde det
att huvudtal som började med 931 fram till 939 angav att det gällde antikens
historia. Landet preciserades med hjälp av de geografiska talen under (3) i
hjälptabellerna för ort. För modern tid indelades ländernas historia som
941/999:
941/949 De enskilda europeiska ländernas historia
951/959 De enskilda asiatiska ländernas historia
961/969 De enskilda afrikanska ländernas historia
971/973 De enskilda nord- och mellanamerikanska
ländernas historia
981/989 De enskilda sydamerikanska ländernas
historia
991/999 De enskilda ländernas historia i
Australien,
Oceanien och
polarområdena
Några exempel:
land tilläggstal historia efter
1994
Gamla Germanien (363) 936.3 94(363)
Tyskland (430) 943.0 94(430)
Spanien (460) 946.0 94(460)
Afghanistan (581) 958.1 94(581)
De enskilda
ländernas historia bestod således av siffran 9 plus hjälptabellens siffra för
det enskilda landet utan parentes.
Repetitionsfrågor:
87. Musik för
slagverk Svar:
88. Förening för
teatervänner Svar:
89. Teater i Holland Svar:
90. Det kalla kriget Svar:
På samma sätt kan vi
ange ländernas geografi.
914/919 De enskilda ländernas geografi
Indelas som (4/9) - från hjälptabellen
Några exempel:
land tilläggstal historia geografi
Sverige (485) 948.5 914.85
Bulgarien (497.2) 949.72 914.972
Thailand (593) 959.3 915.93
Paraguay (892) 989.2 918.92
Detta är viktigt att
känna till om man söker i äldre bibliografier och kataloger. Vissa länder har
dröjt med att införa förändringarna även om de beslutades redan 1994. Därför
kan man hitta siffrorna lite varstans.
Ytterligare några
repetitionsfrågor:
91. Musik på
folkbibliotek Svar:
92. Statistik över bokutlåning Svar:
93. Odling av tobak,
te och kaffe Svar:
94. Irlands historia Svar:
95. Gamla Egyptens
historia Svar:
96. Det moderna
Egyptens historia Svar:
97. Indiens geografi Svar:
98. Norges geografi Svar:
I fortsättningen
skall du konstruera tal för historia och geografi endast efter de nya reglerna.
En stor fördel med de nya reglerna är att det blir också mycket lättare att
söka i databaser, eftersom man bara behöver söka på en siffra om man söker
litteratur om ett land, och inte på flera som hittills. T.ex. om man söker
litteratur om Frankrike räcker det med att söka på (44). Tidigare fick man söka
på (44), 944, 914.4. En annan fördel är att det ger
större flexibilitet och valfrihet i placeringen och kombinationen av tilläggstalet för ort med andra tilläggstal som tid, form
etc.
ALLMÄNNA TILLÄGGSTAL
FÖR TID
De allmänna tilläggstalen för tid användes för att närmare ange en
tidpunkt eller ett tidsavsnitt och bildas genom att beteckningen för tid sättes
inom " " (anföringstecken).
Enstaka årtal
betecknas alltid med fyra siffror. Århundraden och årtionden betecknas med två
resp. tre siffror. Årtal före Kristi födelse betecknas med - (minustecken)
framför tidsuppgiften.
"-0014" år 14 f. Kr.
"004" 40-talet i det första århundradet e.
Kr.
"18" 1800-talet
"185" 1850-talet
"1859" året 1859
Man kan även ange
ett exakt datum med år, månad och dag:
"1995.02.21" den 21 februari 1995
Tidsperioder kan
vara mycket varierande i sin längd och behöver inte passa in i de tal som anges
med årtal, decennium eller århundrade. I sådana fall anger man periodens början
och slut med snedstreck mellan talen. Om början eller slutet av tidsperioden är
obestämd skriver man uteslutningstecknet:
"1914/1918" från 1914 till 1918
"192/193" 1920- och 1930-talen
".../1492" tiden
före Amerikas upptäckt
"1919/..." nutid, modern tid
Man kan dessutom
ange andra tidsbegrepp som periodicitet, tidsrymder, andra tideräkningar än den
kristna o.s.v.
"321" våren
"372" arbetstid
"465.32" 32
år gammal
"697" islamisk tideräkning
99. Välj ett tal för
ett dokument om "1800-talets jordbruk".
Svar: ( ) 631"18"
( )
631"180"
( )
631"1800"
Rätt svar: 631"18"
631"180"
är begränsat till det första årtiondet i artonhundratalet och
631"1800" gäller enbart för året 1800.
Klassificera med
hjälp av UDK-tabellerna:
100. 1900-talets
trädgårdsodling Svar:
101. Jordbruk på
1700- och 1800-talen Svar:
102.
Energiförsörjning under mellan- Svar:
krigstiden Svar:
103. Gatutrafik
nattetid Svar:
Innehållet i ett
dokument kan ha en begränsning både till tid och till ort. Vid ordningsföljd
gäller det att ort kommer före tid.
Exempel: 176(492)"195" Sexualmoral i Holland
under 1950-talet.
Vid jämförelse mellan
olika tidsperioder anges de båda årtalen inom citationstecken med kolon
emellan:
Skillnader
i svensk utrikeshandel under 1930- och 1980-talen
339.56(485)"193:198"
Vid klassningen av
ländernas historiska perioder anvisar de nya tabellerna i UDK-systemet
ytterligare en möjlighet att klassa med kortare notationer genom speciella
tilläggstal med punkt noll (mer om dessa senare), även om metoden inte
rekommenderas. Ex.: 94(620) Egyptens historia
94(620).02 Arabisk
period 640-1517
94(620).03 Ottomansk
period 1517-1882
94(620).04 Brittisk
period 1882-1922
94(620).05 Oberoende
1922-
104. Välj ett tal
för "Lantbruket i Sverige under åren 1930-35"
Svar: ( ) 631(485)"1930/1935"
( )
631(485)"1930+1935"
( )
631"1930/35"(485)
105. Välj ett tal
för "Danska kultplatser från stenåldern".
Svar: (
)
903.7(489)"632"
( )
903.7+913(489)"631/634"
( )
903.7(489)"631/634"
Rätt svar: 116 631(485)"1930/1935"
117 903.7(489)"631/634"
631(485)"1930+1935"
är riktigt vad gäller "lantbruk" och "Sverige", men
eftersom + (och) samordnar, utesluter det åren 1931 till 1934.
"1930/35" är inte helt korrekt; det första och sista årtalet bör
anges helt för att undvika ev. missförstånd.
903.7+913(485)"631/634"
är inte helt korrekt. Det skulle innebära att man bildar ett nytt begrepp som
innefattar kultplatser och Danmarks geografi.
Slutligen, tiden "632" innefattar endast en del av stenåldern.
Det kan vara bra att
någon gång jämföra olika klassifikationssystem. Klassificera nu först med hjälp
av tabellerna för SAB-systemet och jämför sedan med klassningen enligt UDK.
106. Sveriges
historia 1890-1910 SAB:
UDK:
107. Norska julseder
under 1700- SAB:
och 1800-talen UDK:
108. Det fascistiska
partiet i SAB:
1990-talets Italien UDK:
109. Indonesien
under Suharto SAB:
1965-1971 UDK:
Vi upptäcker att man
i SAB inte kan precisera tiden så väl som i UDK. Man måste t.o.m. dubbelklassa
i vissa fall. Dessutom finns det begränsningar i vilka ämnen man får lägga till
tiden. På avdelning M i SAB går det absolut inte.
TILLÄGGSTAL FÖR FORM
De tilläggstal vi
hittills använt har preciserat dokumentets innehåll. När vi klassificerar
tänker vi i första hand på innehållet. Det finns också hjälptabeller som vi kan
använda för att avgränsa dokumentet men inte innehållsmässigt utan snarare dess
form. De användes för att uttrycka någon formell egenhet med dokumentet eller
med det sätt varpå det presenteras. Hjälptabellen Id innehåller "allmänna
tilläggstal för form". Jämför gärna med SAB-systemet.
Observera att
"form" kan vara många olikartade saker: läroböcker, antologier, lösblad, kartor, ljudband, ordböcker, recept, juridiska
källor, historiska framställningar etc. Tilläggstalen för form (0...)
"parentes noll..." börjar alltid med 0 innanför parentesen. De kan
därför lätt skiljas från andra tal.
Vi kan skilja
mellan:
a) dokumentets
fysiska form
(02) böcker
(086.74)
ljudband
b)
framställningssättet
(038) ordbok
(048.3)
referat
c) det
intellektuella innehållet
(094.4)
lagböcker
(092) biografiskt
innehåll
Tilläggstal för form har ofta ett huvudtal som motsvarar samma begrepp.
Tilläggstal för form används lämpligen när man önskar sprida materialet på
olika fack.
81'374
gäller för Lexikografi. Ordböcker: bearbetning och innehåll.
Ordböcker som sådana klassas med formtillägget (038)
Ex: (038)=111 engelsk
ordbok,
(038)54=134.2 eller 54(038)=134.2 spansk kemisk ordbok
Samma sak gäller
läroböcker, som kan placeras på avdelning 371.6, eller
alternativt kan man flytta dem till respektive ämnesområde med tilläggstalet för form (07).
När man skall klassa
med flera tilläggstal är det viktigt att tänka på att formtilläggstalet
skall komma sist efter alla dem som avgränsar dokumentets innehåll. Endast tilläggstalet för språk (när det talar om på vilket språk
dokumentet är avfattat) kan komma efter form.
110. Välj ett tal
för "en tidskrift om musik".
Svar: (
) 78(045)
( ) 05:78
( ) 78(051)
( ) 78.051
Rätt svar: 78(051)
78.051 är felaktigt,
eftersom tilläggstalet för form alltid måste vara
innanför parentesen. 78(045) betyder tidskriftsartiklar,
vilket inte är samma sak. 05:78 är fel, eftersom 05 betyder allmänna tidskrifter.
Facktidskrifter klassas på resp. ämne med formtillägget (051).
Klassificera med
hjälp av UDK-systemet:
111. Ekonomisk
tidskrift Svar:
112. Lärobok i fysik
för självstudier Svar:
113. Kemins historia Svar:
114.
The encyclopedia of electronics Svar:
115. Ett föredrag om
dokumentation Svar:
116. Diabilder om
friluftsteatrar Svar:
Repetitionsfrågor:
117. Kartagos historia Svar:
118. Boktryckerier i
Danmark Svar:
119. Säkerhetsbälten
i bilar Svar:
120. En jämförelse
mellan domstols- Svar:
byggnader från
1800-talet i
England och Frankrike
121. Irans historia Svar:
122. Spaniens
nationalbibliografi Svar:
SJÄLVSTÄNDIG
ANVÄNDNING AV TILLÄGGSTAL
UDK tillåter
självständig användning av tilläggstal. Vill man samla alla dokument av samma
slag på ett och samma ställe oberoende av ämne är användningen av formtilläggstalet ett lämpligt sätt. De tillägg som är
aktuella är främst (03) och (05) d.v.s. allmänna uppslagsverk, respektive
allmänna tidskrifter. Huvudtalen 03 och 05 används numera endast för litteratur
om uppslagsverk, respektive litteratur om tidskrifter.
Man kan även placera
tilläggstalet före huvudtalet. Vill man t.ex. samla
alla lexika på ett ställe kan man skriva:
(038)54 lexikon i
kemi,
(038)78 lexikon i
musik o.s.v.
Det är inte bara tilläggstalet för form som får användas separat. De flesta tilläggstalen får användas separat .
Undantaget är tal för material, person och speciella tilläggstal. Ex.
(44)
Litteratur om Frankrike
Repetitionsfrågor:
123. Handbok i
förvärv och utlåning Svar:
på bibliotek
124. Utrikeshandeln
mellan Sverige Svar:
och Danmark
under 1980-talet
125. Tanzanias
nationalbibliografi Svar:
126. Luteranismens inflytande på Svar:
kyrkomusiken
127. Norrlands
geografi Svar:
128. Lärobok i
industriell upphovsrätt Svar:
TILLÄGGSTAL FÖR
SPRÅK
Det kan finnas andra
aspekter på en bok som kan vara av värde för en låntagare. En sådan aspekt är
språket på vilket boken är avfattad. Fram till 1992 gjordes indelningen efter
språk med hjälp av de tal som fanns på avdelningen 80 (språkvetenskap), varvid
80 ersattes med tecknet = (likhetstecken), t.ex.
803.97 svenska =397 på svenska
806.0 spanska =60 på spanska
809.198.3 albanska =919.83 på albanska
809.24 hebreiska =924 på hebreiska
1992 bestämde man
sig för en total revision av språken. Till skillnad från revisionen för ort,
där man har behållit de gamla tilläggen, är det för språk fråga om helt nya
siffror. De tal som anges ovan är därför inte längre giltiga, men det kan vara
bra att veta vilka de är om man påträffar dem i äldre bibliografier och
kataloger.
Språken finns nu
samlade i hjälptabellen Ic av nätversionen i
stället för i avdelning 80. Avdelning 80 är numera en allmän avdelning för
språkvetenskap men utan språklig indelning. Litteratur om specifika språk
klassas numera i stället på 811 och tillägget för resp. språk med en punkt före
och utan likhetstecken. Skönlitteratur har också förändrats på samma sätt.
De specifika språken klassas på 821 och tillägget för respektive språk utan
likhetstecken.
Några språk före 1992 efter 1992:
flerspråkiga =00 =00
översättningar =03 =03
germanska språk =3 =11
engelska =20 =111
tyska =30 =112.2
svenska =397 =113.6
romanska språk =4 =13
franska =40 =133.1
spanska =60 =134.2
ryska =82 =161.1
urdu =914.3 =214.22
romani =914 =214.58
hebreiska =924 =411.16
arabiska =927 =411.21
finska =945.41 =511.111
samiska =945.5 =511.12
japanska =956 =521
kinesiska =951 =581
Tilläggstalen för de övriga
språken kan hämtas på internet:
<http://www.hb.
se/ bhs/udk/>.
Tilläggstalen för språk (förutom
på avdelningarna 811, Litteratur om specifika språk, och 821, Skönlitteratur på
specifika språk, som vidareindelas efter språk) bör endast användas då de
verkligen fyller en funktion. För UDK rekommenderar man att man använder de
språkliga tilläggen i tre fall:
1) vid samtidig beteckning
av ett arbetes form och språk, t.ex. en tidskrift på franska,
(051)=133.1
2) särskiljande av
översättningar på olika språk av samma verk (som regel religiösa skrifter som
Bibeln, Koranen eller inom skönlitteraturen),
22=03
3)
för att beteckna ordböcker.
(038)=113.6
De språkliga
tilläggen används också för att bilda tal som representerar folkgrupper (mer
om det senare).
Ex. efter den nya
språktabellen ovan:
811.161.1 det ryska språket
821.581 kinesisk skönlitteratur
62(03)=134.2 teknisk encyklopedi på spanska
78(051)=411.21=521
musiktidskrift på arabiska och japanska
Klassificera med
hjälp av språktilläggen ovan:
129. Litteratur på quechua Svar:
130. En avhandling
om musik på Svar:
engelska
131. Engelskt
uppslagsverk Svar:
132.
Bibliotekstermer på engelska, Svar:
franska, spanska och svenska
Ordböcker kan hållas
samlade genom att man t.ex. klassar formen först och därefter språket, t.ex.
(038)=521 japansk ordbok
Två- eller trespråkiga
ordböcker behöver inte dubbelklassas som fallet är i andra
klassifikationssystem, som SAB, utan språken läggs till, efter varandra. Ex.
54(038)=133.1=581
fransk-kinesisk ordbok i kemi.
Repetera:
133. Polens och
Ungerns historia Svar:
från 1945
134. Grodor,
rovfåglar, harar och Svar:
fladdermöss
135. Odling av
ostron och blåmusslor Svar:
136. Svensk
utvecklingshjälp till Peru Svar:
TILLÄGGSTAL FÖR
RASER, FOLKSLAG...
Ytterligare en
innehållsavgränsande hjälptabell är den som återfinns i tabell If i UDK-systemet: de allmänna tilläggstalen
för ras, folkslag och befolkning. Dessa återges med (=...)
(parentes likhetstecken). I och med att språktilläggen har ändrats så har även
de tilläggstal som bygger på språk ändrats. Vi använder oss av de nya talen för
språk ovan.
Tilläggstalet kan bildas på två
sätt:
a) ras och folkslag:
(=talet för språk
från hjälptabell Ic), t.ex.
=411.21 arabiska (=411.21) araber
Ordet ras är både
förlegat och felaktigt. Benämningen på svenska är numera "folkslag"
eller "etnisk grupp".
b) befolkning i bestämda länder:
(=1.tilläggstalet
för ort från hjälptabell Ie)
(485) Sverige (=1.485) svenskar
I båda fallen kan
man dessutom avgränsa ytterligare. T.ex.:
(44)(=411.21) araber i Frankrike
(=411.21=133.1) fransktalande araber
(=1.485=161.1) rysktalande i Sverige
Denna lösning är bra
när man vill klassa litteratur om en del av befolkningen i t.ex. flerspråkiga
länder som Schweiz, eller om minoriteter i ett land.
Några exempel med
ett huvudtal:
62(=1.394) feniciernas
teknik
78(=1.73=134.2) musik
bland spansktalande i USA
37(=1.494=112.2) utbildning bland schweizare
från de
tysktalande kantonerna
137. Välj ett tal
för "ett dokument om tysktalande ryssländares
demografiska struktur".
Svar: (
) 312(=161.1)
( ) 312(=1.47=112.2)
( ) 94(47)(=112.2)
( ) 312(=112.2)
Rätt svar: 312(=1.47=112.2)
312(=161.1) är formellt
korrekt, men det betyder ryssars demografiska struktur, ingenting sägs om att
de är tysktalande. 312(=112.2)
är också korrekt, men där sägs ingenting om att de skulle vara ryssländare. 94(47)(=112.2)
utesluter det kanske viktigaste elementet i dokumentets titel, nämligen
demografi.
Klassificera:
138. Biografi över
svenskamerikaner Svar:
139. Svenskars
midsommarfirande Svar:
140. Hur japanska
invandrare röstar Svar:
i Danmark
141. Familjelivet
bland de gamla Svar:
assyrierna
142. Belgarnas
campingintresse Svar:
Nu kan vi repetera
samordning, utsträckning, tilläggstal för ort, tid, form, språk, folkgrupp:
143. Prestationslön
vid gruvorna i Polen Svar:
under
1980-talet
144. En bibliografi
över Afghanistans Svar:
historia
145. Resehandbok om
Italien Svar:
146. Jugoslaviens
historia under andra Svar:
världskriget
147. Koppar och
kopparlegeringar Svar:
148. Ett
föredrag om orgelkoraler Svar:
och
kyrkokantater
TILLÄGG AV
PERSONNAMN, INSTITUTION ELLER ORTNAMN
På ungefär samma
sätt som i SAB kan man i UDK tillägga namn på person, institution eller ort i
anslutning till olika tal (se tabell Ih). Någon
särskild kod behövs inte, utan anslutningen görs direkt, t.ex.:
929Lagerlöf Biografi över Selma Lagerlöf
821.113.6Lagerlöf Selma Lagerlöfs
författarskap
373(485 Borås) Grundskolorna
i Borås
061.12 Svenska
Akademien En bok om Svenska
Akademien
När det gäller ort
placeras dessa som regel i anslutning till resp. land inom samma parentes. De
kan även uppträda separat om landet som sådant anses irrelevant i sammanhanget
och inte anges i notationen.
T.ex. olika
"internationella flygplatser" kan anges med namnet på orten och sitt
eget namn direkt efter 656.71 utan angivelse av land.
656.71 New York: Kennedyflygplatsen
UDK-FRÄMMANDE
NOTATIONER
UDK tillåter att man
vidareindelar en avdelning med egna siffror vid behov. Detta görs genom att man
skriver ut asterisk före de egna nya siffrorna. I den svenska upplagan av
UDK-systemet hittar vi asterisk på bl.a. svenska län (se tilläggstalen
under (485)).
Men vi kan också påträffa asterisken på avdelning 630 Skogsbruk. Detta talar
om för oss att dessa siffror ännu inte är godkända av UDK eller kommer från
andra system.
Ex.: (480*5) Tavastland
(485*15) Älvsborgs län
356*I15 Infanteriregementet I15 i Borås
630*2 Skogsskötsel
149. Välj ett tal
för "marknaden i Gdansk under vintern".
Svar: (
)
339.175(438)"324" Gdansk
( ) 339.175(438
Gdansk)"324)
( )
339.1+94(438)"324"
Rätt svar: 339.175(438
Gdansk)"324"
339.1+94(438)"324"
skulle betyda att vi har ett dokument om allmänna handelsfrågor och om Polens
historia vintertid. Ortens namn skall stå tillsammans med det tal som anger den
geografiska uppdelningen, sålunda är (438 Gdansk) den rätta lösningen. Däremot
kunde man tänka sig att uppdela marknader utan att ta hänsyn till landet, då
skulle (438) vara onödigt. Tid kommer som regel efter ort, men ordningsföljden
kan ändras om man anser att tiden är viktigare i det sammanhanget. Då kunde man
klassa:
339.175"324"(438
Gdansk) eller 339.175"324" Gdansk
Klassificera enligt
UDK:
150. Biografi över
Ivar Lo-Johansson Svar:
151. Bebyggelsen i
Alingsås Svar:
152. Saab-Scania Svar:
153. Labour-partiet
i Storbritannien Svar:
154. Linköpings
universitet Svar:
SPECIELLA
TILLÄGGSTAL
UDK-systemet har
också speciella tilläggstal som möjliggör en finare underindelning inom ett
begränsat område i motsats till de allmänna tilläggstalen
som är tillgängliga överallt i hela systemet. (Samma skillnad gäller för
SAB-systemet, där de allmänna tilläggsbeteckningarna i princip kan användas på
samtliga avdelningar i systemet, medan de särskilda tilläggsbeteckningarna
bara gäller för bestämda avdelningar). De speciella tilläggstalen
återfinns under respektive avdelning i huvudtabellen samt i början av tilläggstalen för form och ort.
UDK-systemet har tre
slag av speciella tilläggstal:
- (streck)
.0 (punkt 0)
' (apostrof)
Vi har tidigare
nämnt att punkten efter var tredje siffra saknar betydelse. Punkt före siffran
noll markerar däremot att det är frågan om tilläggstal.
De speciella tilläggstalen återfinns i början av de avdelningar där de
är aktuella och de kan användas i alla dess underavdelningar.
06 Sammanslutningar
.01 stadgar
.05 verksamhet
.053.7 protokoll
061.213 Ungdomsrörelser
061.213.01 stadgar för ungdomsrörelser
061.213.05 verksamhet för
ungdomsrörelser
061.213.053.7 protokoll från möten
I de flesta
språkupplagor av UDK kan man mycket lätt identifiera de speciella tilläggstalen när man läser tabellerna tack vare en enkel
streckmarkering i marginalen. Detta underlättar letandet väldigt mycket.
Ibland kan det vara fråga om ett enda tilläggstal i en relativt liten
avdelning. Risken är annars stort att man inte hittar de speciella tilläggstalen som kan finnas lite utspridda i tabellen.
Det kan t.ex. se ut
så här:
621.35
Elektrokemisk teknik
| .035 Detaljer ...
155. Ange ett tal
för "Plagiat i musiken".
Svar: (
) 78.061
( ) 78 7.061
( ) 78(061)
Rätt svar: 78.061
78 och 7.061 skulle betyda att boken handlar om musik rent allmänt
resp. plagiat tillhörande avdelning 7. Tilläggstalet
innebär att det skall läggas till det tal det modifierar. 78 är en underavdelning
av 7 och därmed går att lägga till 78 alla de tal som återfinns under 7 (förutom
de som kan finnas under 78).
78(061) skulle betyda
musik utgiven av sammanslutningar, d.v.s. (061) är
visserligen också ett tilläggstal, men för form.
Klassificera:
156. Reservdelar
till motorcyklar Svar:
157. Modern
arkitektur Svar:
158. Rotaryklubbens
verksamhets- Svar:
berättelse
159. Konstnärlig
färgfotografi Svar:
160. Ljudöverföring
med ultrakorta Svar:
svängningar
Många ämnen har både
- (streck) och .0 (punkt noll) som speciella tilläggstal i systemet. Vi kan
titta på den stora avdelningen 62 Teknik. Vi ser att "bärbara
maskiner" har tilläggstalet -182.4. Det nya tilläggstalet kan
användas på alla underavdelningar, t.ex. på 621 Allmän maskinteknik. Ett
dokument om "bärbara maskiner" blir sålunda 621-182.4.
Vi kan titta på ett
exempel som förutom tilläggstal med - (som underavdelning till 62) också har
egna tilläggstal med .0. På avdelning 621.3 hittar
vi tilläggstalet .037.37 Digitala former. Detta tal
kan användas på 621.3 till och med 621.398. Vi hittar
t.ex. "telefonapparater" på avdelning 621.395.6.
"Digitala telefonapparater" får därmed talet 621.395.6.037.37.
161. Vilken
sifferbeteckning är lämplig för ett dokument med titeln "bärbara digitala
telefonapparater"?
Svar: (
)
621-182.4+621.395.6.037.37
( )
621.395.6-182.4.037.37
( )
621.395.6.037.37-182.4
Rätt svar: 621.395.6.037.37-182.4
621-182.4+621.395.6.037.37
är inte riktigt, eftersom det av titeln framgår att det inte är två helt olika
ämnen som skall samordnas med +. Bärbar och digital antyder snarare en
sammansättning till en enhet där två aspekter gemensamt skall modifiera eller
avgränsa huvudbegreppet.
621.395.5-182.4.037.37 är
inte helt korrekt (även om det kan vara möjligt). Vid kombinationer av denna
typ brukar man först ange det tilläggstal som är mer specifikt och sedan det
som är mer generellt. Talet .037.37 finner vi direkt under avdelningen 621.3 och gäller bara där (d.v.s. från 621.3 till 621.398),
medan talet -182.4 finns under avdelningen 62 (d.v.s. kan användas på
avdelningen 62 och från 621 till 629.788). Det senare tilläggstalet
har därmed större tillämpningsområde och kommer därför sist.
Inom vissa ämnen
händer det att de angivna speciella tilläggstalen
inte gäller på någon eller några underavdelningar. Anledningen är att tilläggstalen betecknar egenskaper som inte nödvändigtvis
kan appliceras på samtliga underavdelningar. I sådana fall står detta angivet i
tabellerna. Det är viktigt att kontrollera detta innan man hämtar tilläggstal
från en överavdelning. T.ex. under avdelning 7 står att läsa:
"7.01/09 gäller ej för 77"
Förklaringen är
enkel. Avdelningen 77 fotografi är inte riktigt en konstnärlig avdelning även
om den har placerats tillsammans med de andra konstarterna. Den behöver egna
speciella tilläggstal.
Omvänt, de speciella
tilläggstalen som finns i en klass får ibland
användas i en annan klass. Detta är särskilt lämpligt när båda klasserna har
samma indelningsprincip. Det står också i huvudtabellerna när man får göra så.
T.ex. under avdelningen 66 hittar vi:
66-2/-8 Kemisk teknik Indelas som
62-2/-8
Strecktilläggen på
avdelningen 62 har ett bredare tillämpningsområde än vad som kan synas i första
hand. De gäller nämligen på nästan alla avdelningar av 62/69. T.ex. på 631
Lantbruk, 66 Kemisk teknik, 67 Diverse industrier, 681.7
Optisk teknik o.s.v.
162. Välj ett tal
för "styrorgan för plogar som drivs med traktorer".
Svar: (
) 631.312-3 631.3.072
( ) 631.312.072-3
( ) 62-3 631.3.072
Rätt svar: 631.312.072-3
62-3 skulle handla
om styrorgan i allmänhet utan någon koppling till ämnet, därmed blir
dubbelklassningen fel här.
631.312-3 och 631.3.072 tar
var och en för sig viktiga aspekter, styrorgan för plogar resp. traktorredskap.
Poängen är dock att -3 styrorgan modifierar traktorredskapet som anges med
tillägget .072 och skall därför anges tillsammans efter varandra och i den
ordning som bl.a. S.R. Ranganathan föreskrivit i
följande klassifikationsprincip:
The
facets of a subject should be arranged in the sequence fo the
decreasing concreteness of
the fundamental categories of which they are
respectively taken to be
manifestations.[1]
Eller uttryckt på
annat sätt: "utrustningen måste finnas till hands innan någon form
av kontroll över den kan utövas"
Klassificera:
163. Digitala
telefonväxlar Svar:
164. Klassisk
grekisk skulptur Svar:
165. Avgifter för
brevpost Svar:
166. Kyrkobyggnaders
underhåll Svar:
167. Kylanordningar
i rymdfärjan Svar:
SPECIELLA
TILLÄGGSTAL TILL ANDRA TILLÄGGSTAL
Det är inte bara tal
från huvudtabellerna som kan ha speciella tilläggstal. Några av hjälptabellerna
kan också förses med sina speciella tilläggstal.
Ett exempel på detta
finner vi bland de allmänna tilläggstalen för ort.
Dessa tal tillfogas inom parentesen med hjälp av - (streck).
Ex.
(1-13) söder
(1-35) län
(1-41) förbundsstater
1.-87)
utlandet, utländsk
Dessa speciella
tilläggstal föregås av ett tal för det geografiska området. T.ex.
(485-13) Södra Sverige. Ofta är inte något bestämt land angivet. Då kan
man ange det speciella tilläggstalet med hjälp av
siffran (1) som betyder land i allmänhet, ospecificerat land. T.ex.
312(1-773) Befolkningsproblem
i u-länderna
Detta speciella
tilläggstal är särskilt användbart när man vill indela världen fysiskt-geografiskt. Då använder man talen vi hittar på
(1-92) med underavdelningar. T.ex.
(285.2-924.1) Sjöar i norra Europa
168. Välj ett tal
för ett dokument om "Kooperativa företag i utvecklingsländer".
Svar: (
) 334(100-773)
( ) 334.73(1-773)
( ) 334.73(-773)
169. Välj ett tal
för "Myror i Sumatras västliga områden".
Svar: (
) 595.796(-15)+(549.43)
( ) 595.796(549.4-15)
( ) 595.79(549.43)
Rätt svar: 168 334.73(1-773)
169 595.796(594.43)
(100-773) i uppgift
168 antyder att det skulle handla om "samtliga utvecklings-länder".
Dokumentet kan handla om "några länder". 334 är riktig avdelning,
men den innefattar även andra organisationsformer inom näringslivet.
Kooperationen betecknas därför 334.73.
Konstruktionen med
(-15)+(594.43) i uppgift 169 är felaktig eftersom det
speciella tilläggstalet för väst (1-15) modifierar tilläggstalet för ort. De måste därför komma inom samma
parentes, med det allmänna tilläggstalet först. Just
i fallet Sumatra finns i tabellen en indelning i norr och väst, vilket gör
tilläget onödigt, därav år (594.43) tillräcklig för
att ange Västra Sumatra.
Innan vi ger oss i
kast med ytterligare frågor kan det vara värt att tänka på att UDK-systemet är
mycket mer utvecklat än SAB och därför kan det ibland vara svårt att välja rätt
huvudtal. Det finns dock vissa likheter som gör att vad man lär sig i ett
system kan man tillämpa i ett annat. Inom nationalekonomi t.ex. har vi i SAB
en avdelning för teoretiska frågor under Qaa och en
där det rör sig om tillämpad ekonomi, som ländernas ekonomiska förhållanden på
Qad. Samma uppdelning finns i UDK. Därför skall man
inte välja första UDK-tal man påträffar i registret,
utan man skall försöka se i vilket sammanhang och med vilken betydelse det
används.
Klassificera:
170. Vokalmusik på
Östra Azorerna Svar:
171. Västeuropas
ekonomiska Svar:
utveckling
172. Multinationella
företag i tredje Svar:
världen Svar:
173. Artilleriförband i
Södra Libanon Svar:
Repetera:
174. Institutionen
Bibliotekshögskolan Svar:
175. Trygghet i
anställningen Svar:
176. Bysantinsk
måleri Svar:
177.
Guldsmedskonsten i det gamla Svar:
Egypten och Rom
178. Lyftkättingar i
pontonkranar Svar:
Speciella
tilläggstal för formtilläggstal
Ett annat tilläggstal
som kan kompletteras med speciella tilläggstal är tilläggstalet
för form.
(0.021.2) stora dokument
(0.026.6) dokument i lösbladsform
(0.038) fortsättningsverk
Den första nollan är
det allmänna tilläggstalet för form och den skrivs ut
fullständigt enligt tabellen, t.ex.:
(051) tidskrifter
(075) skolböcker
som de speciella tilläggstalen avgränsar, t.ex.:
(075.026.6) skolböcker i lösbladsform
179. Välj ett tal
för "Kommentarer till socialtjänstlagen".
Svar: (
) 36(094.5)(0.072)
( ) 36(094.5.072)
( ) 36:34(0.072)
Rätt svar: 36(094.5.072)
36(094.5)(0.072) är
fel. Man kan ha
två parenteser för form, men här är det fråga om ett speciellt tilläggstal som
modifierar det allmänna tilläggstalet och skall
därmed anges inom samma parentes.
36:34(0.072) skulle betyda
"relation mellan socialvård och lagstiftning". En lag inom ett
speciellt ämnesområde klassas på respektive ämne med tillägget för form (094.5).
(02) för böcker
används sällan ensamt, utan helst med dessa speciella tilläggstal, t.ex.:
(02.038) Flerbandsverk
(02.053.2) Barnböcker
De speciella tilläggstalen för form får även användas som de är, ifall
man vill samla alla dokument med de egenskaper som det speciella tilläggstalet representerar på samma ställe, utan att
särskilja om de är böcker, tidskrifter, ljudband eller annat. T. ex.:
(0.067.2)
Konfidentiella dokument
(0.053.2)
Dokument avsedda för barn
Klassificera:
180. Supplement till
semesterlagen Svar:
181. Flerbandsverk
om andra världs- Svar:
kriget
182. Barntidskrifter Svar:
183. Illustrerad bok
om Borås Svar:
Repetera:
184. Tillsatser till
röd tryckfärg Svar:
185. Musiktävlingar
i allsång Svar:
186. Encyklopedier Svar:
187. Utlåningssystem
på svenska Svar:
folkbibliotek
188. De kemiska
ämnen uran och Svar:
plutonium
189. Bibliografi
över immigrationen Svar:
till Norge
från 1960 till 1990
190. En barnbok om
den svenska Svar:
kyrkan
TILLÄGGSTAL FÖR
SYNPUNKT
Ytterligare ett
tilläggstal att känna till är tilläggstalet för
synpunkt. Efter 1998 har man dock bestämt att upphöra med dess användning.
Talet finns därför inte längre i den elektroniska versionen och vi kommer inte
att göra några övningar.
Tilläggstalen för synpunkt
indelades i två grupper med olika betydelser:
a) .000. (punkt
noll noll noll punkt)
b) .001/.009 (punkt noll noll)
Den förra (gruppen
a) angav ett subjektivt synsätt och indelades därefter med hjälp av tal från
huvudtabellen.
Några exempel på
användningen av tilläggstalet för synsätt enligt a:
620.9 betyder
energiförsörjning. Vi kan tänka oss studera ämnet ur historiska, religiösa
eller fackliga synpunkter. Vi hittar "93 historia", "272
katolska kyrkan", " 331.105.44
fackföreningar".
620.9.000.272 energiförsörjning ur katolska
kyrkans synpunkt
620.9.000. 331.105.44 energiförsörjning
ur fackföreningssynpunkt
620.9.000.93 energiförsörjning ur historisk
synpunkt
Det senare tilläggstalet (gruppen b) angav en mer praktisk eller
objektiv synpunkt och indelades enligt särskilda tal i hjälptabellen. Tal med
likvärdig betydelse fanns på olika ställen i tabellerna, som huvudtal eller
som ett speciellt tilläggstal. Därför har man på senare tid ansett tilläggstalet för synpunkt onödigt och krångligt.
Exempel på användning
av tilläggstalet enligt b:
620.9.001.1 prognoser
i energiförsörjning
620.9.003.12 kostnadsberäkningar för olika
energislag
Idag klassar vi i
stället:
620.9:001.18 prognoser i energiförsörjning
620.9:65.011.44 kostnadsberäkningar
för olika energislag
TILLÄGGSTAL FÖR
MATERIAL, PERSONER
OCH EGENSKAPER
Vi skall lära oss
ytterligare tre tilläggstal, tilläggstalet för
material -03 (streck noll tre), tilläggstalet för
personer -05 (streck noll fem) och tilläggstalet för
egenskaper -02 (streck noll två).
Material
Tilläggstalen för material -03
används för att beteckna de material eller beståndsdelar, varav ett föremål
består. Materialet skall ha en underordnad betydelse, d.v.s. dokumentet skall i
första hand handla om något annat. Huvudplatsen för materialen som sådana finns
annars i huvudtabellen på avdelningarna 54, 55, 66, 67 m.m.
(Det går även att bilda tal för sammansatta material med hjälp av apostrof -
mer om det senare).
Några exempel:
-032.2 vatten
-033.6 keramik
-034 metaller
Det sistnämnda talet
måste finindelas med hjälp av avdelning 669. Där
finner vi 669.1 järn och 669.21 guld. De siffror som
följer 669 läggs till -034. Tillägg för järn blir därför -034.1
och för guld -034.21. Ex.
669.6 Tenn
688.72-034.6 Tennleksaker
Personer
Tilläggstalet -05 betecknar
alltid personer eller personers egenskaper. Det kan läggas till ett huvudtal
inom hela UDK-systemet när den personliga aspekten är av underordnad karaktär.
Man kan dessutom uttrycka aktiv eller passiv roll med hjälp av -051 resp. -052, som vid behov kan efterföljas av ytterligare ett par
tal från -053/-059 (vilket skulle motsvara trippelklassning).
Några exempel:
-052 patienter,
kunder
-052-053.8 vuxna
patienter, kunder etc.
-058.32 högavlönade
Egenskaper
Tilläggstalen för egenskaper -02
används på samma sätt som tilläggen för material och person, när man vill
komplettera ett tal med sådana egenskaper som inte anges i huvudtabellen eller
i de speciella tilläggstalen i anslutning till huvudtalet.
Tilläggstalen är relativt nya och
dess användning ganska begränsad.
Några tal som kan
vara intressanta är:
-021.131 Virtuellt
-028.11 Komplett
-028.13 Förkortat
-028.15 Koncist, schematiskt
-028.16 Muntligt, talat ord
-028.21 Textbaserat
-028.27 Elektroniskt
Klassificera:
191. Kvinnliga
präster Svar:
192. Manliga
arbetslösa bibliotekarier Svar:
193. Bilar av
lättmetall Svar:
194. Inredning med
möbler av plast Svar:
195. UDK:s elektroniska version Svar:
196. Prototyp av
rymdstation Svar:
SPECIELLA
TILLÄGGSTAL MED APOSTROF
Inom vissa
discipliner finner vi begrepp som bildats genom eller består av
sammansättningar av flera element, komponenter eller andra karakteristika. De
flesta exempel finner vi inom kemi där vi kan ange kemiska föreningar genom
att lägga ihop talen för delämnena med apostrof. Ex. natrium anges med 546.33 och klorider med 546.131. Om vi skall klassa salt,
natriumklorid, skriver vi 546.33'131, d.v.s. vi
ersätter 546 i andra ledet med apostrof.
Apostrof får användas
när det så står i tabellerna. På senare tid har apostrof fått en mer
framträdande roll. Tanken är att UDK
skall bli mer och mer facetterat, t.ex. i de nya tabellerna för litteraturvetenskap
skall man kunna ange flera aspekter samtidigt.
Tills vidare skall
vi bara öva oss på några av de viktigaste avdelningarna där apostrof synes mer
motiverad. Den aspekt som är mest framträdande anges först. T.ex. av 329.12 liberala partier och 329.23 republikanska
partier kan vi bilda 329.23'12 republikanskt-liberala
partier. Om ingen av dem är mest fram-trädande då
väljer man dem i nummerordning.
Klassificera:
197. Natriumsulfat Svar:
198. Magnesiumklorid Svar:
199. Nationalistisk-revanchistiska Svar:
partier
200. Brytning av
silverhaltig järnmalm Svar:
201. Metallorganiska
föreningar Svar:
202. Flerspråkighet Svar:
ANVÄNDNING AV HAKPARENTES
Ibland vill man ange
relationen mellan ett sammansatt begrepp och ett annat. Det kan vara ett sammansatt
begrepp som uttrycks med + eller med kolon och som sedan skall kombineras med
hjälp av ytterligare ett kolon. Då kan det vara viktigt att veta vilka de tal
som anger det sammansatta begreppet är. I sådana fall använder man sig av hakparentes. Ett ex.:
Bibliotekspersonal i medicinska bibliotek 023.5:026:61.
Här använder vi två
kolon. För att relationen skall vara tydlig kan man skriva
023.5:[026:61]
Hakparentesen kan
användas även på ett annat sätt. Vi kan tänka oss
331.2:02, "löner
på bibliotek",
331.2:61 "löner
på sjukhus",
331.56:02 "arbetslöshet
inom bibliotekarieyrket",
331.56:61 "arbetslöshet
inom sjukvården" o.s.v.
Biblioteket kanske
tycker att det är viktigare att hitta litteratur om arbete samlad efter
yrkeskategori. Detta kan åstadkommas med vad man kallar interkallation
(infogning), d.v.s. man klassar yrkesgruppen direkt efter det tal man vill att
den skall finnas under. All vidareindelning av talet görs efteråt.
För att göra så
placerar man det andra talet inom hakparentes:
331[02].2 "arbete på bibliotek: löner"
331[02].56 "arbete på bibliotek:
arbetslöshet"
331[61].2 "arbete inom sjukvården: löner"
331[61].56 "arbete inom sjukvården:
arbetslöshet"
Interkallation kan även göras med
tilläggstal. Skillnaden är att man då inte behöver hakparentesen,
eftersom talets egenskap framgår av symbolen för tilläggstalet
i fråga. Vi har tidigare klassat politiska partier på avdelning 329. När vi
söker litteratur i biblioteket tycker vi det är naturligt att landets olika
partier finns samlade på samma ställe. Detta åstadkoms genom interkallation.
Ex.:
329(44).13
329(44).14
329(45).11
329(45).23
329(485).12 o.s.v.
ORDNINGSFÖLJD INOM
ETT SAMMANSATT UDK-TAL
Den normala
ordningsföljden eller citeringsordning när vi använder flera tillägg är:
huvudtal, speciella tilläggstal med .0, speciella tilläggstal med -1/-9,
apostrof, synpunkt, ort, folkgrupp, tid, relation, utsträckning, samordning,
form, språk. Denna ordning är delvis den omvända mot den vi använder vid
filering i katalogen. Fileringsordningen kan du se nedan. Vi kan ta ett exempel
till hjälp: en doktorsavhandling på engelska om "emigrationen av
tysktalande från Polen under 1980-talet på grund av politiska skäl"
klassas:
314.743 (438)(=112.2)"198":32(043)=111
En omkastning av
ordningen är möjlig, om man som tidigare önskar samla litteraturen på en av
aspekterna ovan. Om man t.ex. önskar söka i första hand på tysktalande, eller
på migrationen under en viss tid, o.s.v. I den mån man
ändrar ordningen bör man vara konsekvent och följa samma principer därefter. En
av de stora klassifikationsteoretikerna, S. R. Ranganathan, har präntat de fem
fundamentala kategorierna, som han benämner med förkortningen PMEST:
Personality (personlighet)
Materia
Energy (energi)
Space (ort, plats)
Time (tid)
Exempel:
"Planering av
biblioteksbyggnader i England under 1900-talet",
där biblioteksbyggnader
står för personlighet, planering för energi, England för ort och 1900-talet för
tid. Materia saknar vi här. Ordningen blir:
biblioteksbyggnader - planering - England- 1900-talet
UDK: 727.8.001.1(410)"19"
De fem kategorierna
kan förekomma på olika nivåer, d.v.s. de kan upprepas efter varandra.
Personlighet och materia kan förekomma på nytt efter energi, och återigen på
samma sätt efter en annan runda.
Exempel:
"Inlärningsmetoder
i algebra i högstadiet",
där högstadiet är
personlighet i första rundan och algebra också är personlighet i andra rundan
efter inlärningsmetoder, som uppfattas som energi.
Ordningen blir:
högstadiet
- inlärningsmetoder - algebra
UDK: 373.4:371.3:372.851.2
Fileringsordning i
en katalog eller databas
Symbol Exempel
= =112.2 på tyska
(0...) (0.035.2) dokument i mikroform
(1/9) (430) Tyskland
(=...) (=1.410) Britter
"..." "18" 1800-talet
+ 622+669 Gruvhantering och metalurgi
/ 622/623 Gruvhantering och militärteknik
enkelt tal 622 Gruvhantering
: 622:338.3 Produktivitet i gruvorna
= 622=112.2 Dokument på tyska om gruvhantering
(0...) 622(0.035.2) dokument i mikroform om gruvhantering
(1/9) 622(430) Gruvhantering i Tyskland
(=...) 622(=1.366) Gruvhantering bland antikens britter
"..." 622"18" Gruvhantering på 1800-talet
* 622*Fe203 Gruvhantering av röd hematit (Fe203)
A/Z 622GOE Gruvhantering av nämnda malm: Goethite
-0 622-057.2 Kroppsarbetare i gruvorna
-1-/9 622-78 Skyddsanordningar inom gruvhantering
.0 622.03 Malmens geologiska karaktär
´ 622'17 Rester från gruvhanteringen
nästa tal 622.3 Specifika
mineralers gruvhantering
LITTERATUR
Benito,
M., Kompendium i UDK. - 3., rev.
uppl. -Borås
: Taranco, 1995. -
60 s.
Benito, M.,
Sistemas de clasificación. - Borås : Taranco, 1999. - 128 s.
Brown,
A.G., Introduction to subject indexing : a programmed
text. - London : Bingley,
1976. - 2 vol.
Dubuc, R., La classification décimale
universelle (C.D.U.) : manuel pratique
d'utilisation. - 3. éd., refondue.
- Paris : Gauthier-Villars,
1973. - 308 s.
Extensions and corrections to the UDC. -
Vol. 15- . - The Hague : UDC
Consortium, 1993- .
McIlwaine, I.C., The Universal Decimal Classification : a guide to its use. - The Hague : UDC Consortium, 2000. - 280 s. - (UDC publication ; P035)
Ranganathan, S.R., Elements of library classification. - 2. ed. - Bangalore : Sarada Ranganathan Endowment for Library Science, 1991. - 108 s.
UDK - en indföring :
med UDK-hjælptabeller (tillæstal)
/ Dansk Central for Dokumentation - DCD i samarbete
med Den danske UDK-Komité. - Lyngby,
1992. - 93 s. - (FID
publikation ; 697)
Universella
decimalklassifikationen. - Svensk förkortad uppl., 3.
rev. uppl. - Stockholm :
Tekniska litteratursällskapet, 1977. - 329 s.
Universella
decimalklassifikationen [online]. - Taranco,
1999- . - Tillgängligt
via internet:
<https://taranco.eu/udk2008/>.