Kapitel 7
Kapitel 9 
Miguel Benito
KAPITEL 8
DEWEYS
DECIMALKLASSIFIKATIONSSYSTEM
Deweys decimalsystem har sitt ursprung i det klassifikationssystem som utarbetades av Melvil Dewey. Första upplagan utkom 1876 och dess 22:a 2003. Den 23:e upplagan utkom 2010. Exemplen i denna text bygger på upplagan frå 2003, men principerna är desamma. Systemet är det mest spridda i världen och det är därför viktigt att känna till åtminstone systemets huvuddrag för att kunna tolka de klassifikationskoder som återfinns i bibliografier och kataloger som använder sig av systemet. Sedan svenska bibliotek har gått över till Dewey-systemet är det ännu viktigare att känna till systemets principer.
Historia
Melvil Dewey var biblioteksassistent vid Amherst College i Massachusetts när han började utveckla ett nytt klassifikationssystem, bättre anpassat till bibliotekets behov.
Själva indelningen i ämnen var inte särskilt revolutionerande, utan byggde på ett system av W. T. Harris från några år tidigare. Det i sin tur byggde på Francis Bacons indelning i tre huvudgrupper: Historia, Poesi och Filosofi. Det nya var att Dewey tänkte sig att ämnenas koder inte längre skulle ange placeringen i hyllorna, utan ämnenas inbördes relationer. Genom ett decimalsystem möjliggjorde man även finare indelning i underklasser utan att rubba ordningen och relationen mellan ämnena. En annan viktig nyhet var det relativa index som möjliggjorde att koncept eller ämnen, som i klassifikationssystemet kan vara spridda på olika vetenskaper, kunde sökas under samma term.
Den första upplagan av Deweys DC, i fortsättningen DDC, publicerades anonymt 1876 under titeln ”A classification and Subject Index form Cataloguing and Arranging the Books and Pamphlets of a Library”. Den innehöll inte mer än 921 kategorier indelade i 10 huvudklasser från 000 till 999. Till detta hade man ett ämnesordsregister med 2 500 ingångar. Dewey fortsatte själv att arbeta med systemet fram till den 13:e upplagan, som publicerades 1932, ett år efter hans död.
Second Summary
The Hundred Divisions| 000 010 020 030 040 050 060 070 080 090 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 240 250 260 270 280 290 300 310 320 330 340 350 360 370 380 390 400 410 420 430 440 450 460 470 480 490 | Computers, Internet & systems Bibliographies Library & information science Encyclopedias & books of facts [Unassigned] Magazines, journals & serials Associations, organizations & museums Journalism, publishing & news media Quotations Manuscripts & rare books Philosophy Metaphysics Epistemology Astrology, parapsychology & the occult Philosophical schools of thought Psychology Logic Ethics Ancient, medieval & Eastern philosophy Modern western philosophy Religion Philosophy & theory of religion The Bible Christianity & Christian theology Christian practice & observance Christian pastoral practice & religious orders Church organization, social work & worship History of Christianity Christian denominations Other religions Social sciences, sociology & anthropology Statistics Political science Economics Law Public administration & military science Social problems & social services Education Commerce, communications & transportation Customs, etiquette & folklore Language Linguistics English & Old English Languages German & related languages French & related languages Italian, Romanian & related languages Spanish & Portuguese languages Latin & Italic languages Classical & modern Greek languages Other languages | 500 510 520 530 540 550 560 570 580 590 600 610 620 630 640 650 660 670 680 690 700 710 720 730 740 750 760 770 780 790 800 810 820 830 840 850 860 870 880 890 900 910 920 930 940 950 960 970 980 990 | Science Mathematics Astronomy Physics Chemistry Earth sciences & geology Fossils & prehistoric life Biology & life sciences Plants (Botany) Animals (Zoology) Technology Medicine Engineering Agriculture Home & family management Management & public relations Chemical engineering Manufacturing Manufacturing specific products Building & construction Arts Landscaping & area planning Architecture Sculpture, ceramics & metalwork Drawing & decorative arts Painting Graphic arts Photography Music Sports, games & entertainment Literature, rhetoric & criticism American literature in English English & Old English literatures German & related literatures French & related literatures Italian, Romanian & related literatures Spanish & Portuguese literatures Latin & Italic literatures Classical & modern Greek literatures Other literatures History Geography & travel Biography & genealogy History of the ancient world (to ca. 499 A.D.) History of Europe (ca. 500 A.D.- ) History of Asia History of Africa History of North America History of South America History of other regions |
Återgivet från den 21:a upplagan av Deweys decimalsystem, publicerad 1996, med Forest Press tillstånd, en avdelning av OCLC, Online Computer Library Center, Inc., som äger copyrighten.
1996 utkom den 21:a upplagan, uppdelad i fyra tryckta volymer och även i en elektronisk version på CD-rom.
Band 1 innehåller en introduktion till systemet samt hjälptabellerna. Band 2 och 3 innehåller huvudschemat och band 4 ett index, samt en manual med ämnesvisa tillämpningsanvisningar. Ansvaret för utgivningen av systemet ligger hos Library of Congress' katalog- och klassifikationsavdelning. Systemet publiceras av Forest Press. Det finns även en rådgivande ”Decimal Classification Editorial Policy Committee” med företrädare för bibliotekarier och biblioteksskolelärare. Att Library of Congress står som garant för revideringen av systemet, gör att DDC fått större spridning än t.ex. UDK.
En avgörande praktisk skillnad mellan DDC och UDK är att hjälptabellerna och schemat i DDC revideras ungefär vart sjunde år och publiceras samlade, medan revideringarna i UDK publiceras årligen av UDC consortiet. Sedan är det upp till varje land att publicera upplagorna i den takt de klarar av. UDK:s förkortade upplagor finns i ett 20-tal språk.
Förkortade upplagor
Även DDC har insett behovet av förkortade upplagor. Redan 1894, då systemet ännu inte var så utvecklat, publicerade man den första förkortade upplagan. Dessa används främst på skolbibliotek och mindre folkbibliotek. Den 13:e förkortade uplagan utkom 1997 och bygger på den 21:e fullständiga upplagan från 1996.
Allmänna principer
DDC bygger på en uppdelning av vetenskaperna i nio huvudklasser: filosofi, religion, samhällsvetenskap, filologi, naturvetenskap, tekniska och praktiska vetenskaper, konstvetenskap, samt skönlitteratur med litteraturvetenskap och historia.
Detta återspeglar den indelning som fanns på 1800-talet. Men idag stämmer den inte längre med de discipliner som finns inom universitetsvärlden, vilket gör att det finns en viss obalans mellan ämnena. Den allmänna indelningen av systemet kan ses på motstående sida.
Å andra sidan ger man notation till nya ämnen genom tillkomsten av nya reviderade upplagor. Det görs även omplaceringar av ämnen, som bättre motsvarar dagens verklighet
Systemet har haft tre olika perioder med olika syn på vetenskapen. Den första perioden var under Deweys livstid. Dewey hade explicit lovat att göra så små ändringar som möjligt i de ämneskoder som fanns, så att biblioteken inte skulle behöva omplacera sina samlingar. Den andra perioden räknas från den 14:e till den 17:e upplagan, i vilka det presenterades stora förändringar i ämnena och alltför många omplaceringar. Den tredje perioden är den aktuella, under vilken man försöker förnya en hel disciplin, men lämna de övriga nästan intakta.
Notation
Dewey använde sig av arabiska siffror. Detta har bl.a. fördelen att
vara universellt, till skillnad från bokstäver då
det finns flera alfabet. Samtidigt uppfattas siffrorna som decimaler,
vilket innebär att varje ny siffra som läggs till, markerar en
vidareindelning av ämnet.
Dewey bestämde att alla ämnen skulle ha åtminstone tre decimaler.
Är det ett huvudämne som bara har en eller ett par siffror som
basnummer, så skriver man ut en eller ett par nollor, t.ex. 200 för
religion och 220 för Bibeln. Behöver man fler än tre siffror,
skriver man en punkt efter den tredje siffran, t.ex. 224.94, Nahum. I schemat
skriver man de tre första siffrorna första gången
de förekommer, samt överst på varje sida där indelningen
gäller; en punkt markerar i tabellerna att man har utelämnat
dessa tre första siffror.
Systemet är hierarkiskt i sin struktur:
600 Teknologi (Tillämpade vetenskaper)
620 Teknik
621 Tillämpad fysik
621.3 Elektroteknik
621.38 Elektronik
621.388 Television
621.388 5 Kommunikationssystem
621.388 57 Kabeltelevision
I början var DDC främst ett enumerativt system, dvs varje ämne hade sin plats i schemat. På senare tid har systemet dock, efter inflytande från Ranganathans system och från det konkurrerande UDK, utvecklats i samma riktning med facetter, där nya begrepp kan bildas genom tillägg eller kombination av olika notationer.
730.5 En tidskrift om skulptur, som består av 730 och tillägget 05 för tidskrifter från hjälptabellen. (En nolla försvinner här).
I DDC används termen schema för de ämnen som är representerade i själva hierarkiska systemet från 0, för allmänna vetenskaper till 9, för geografi och historia. Termen tabeller används för tilläggstabellerna, både de som kan användas överallt i systemet, som tabellen för standard underindelning, och de som används mer selektivt som plats, person, etc.
Noter i schemat
Det som kännetecknar DDC är att man hela tiden får anvisningar om vilka tillägg som får göras eller vad som ingår i notationen. Det finns fyra kategorier noter i DDC:
a) noter som beskriver vad en klass innehåller. Det kan vara noter som definierar innehållet eller som anger synonymer eller andra begrepp som hör till ämnet. Dessa kan vara antingen bredare eller smalare.
Typisk fras är ”class here”, klassificera här.
404.2 Tvåspråkighet
Klassificera här Flerspråkighet
304.663 Folkmord
Klassificera här etnisk rensning
Viktigt för dessa ämnen är att veta att DDC inte vill att man använder hjälptabellerna för att vidareindela dem. Mer om detta senare.
469.709 Moderna variationer beroende på platsen i portugisiska
Inkluderar tillfälliga variationer, slang
Dessa noter är till för att hitta det signum som kan vara lämpligast. Om man jämför de olika ämnena kan man säkrare se vilket av dem som passar bäst.
Dessa noter skrivs med kursivstil. De börjar med ”For... see...” när det är fråga om ”se-referens” och ”See also...” när det är fråga om ”se också-referens”.
004 Datavetenskap
Se också 025.4 för lagring och automatisk återvinning av information.
[325.31] Kolonial administration och politik
Ämnet har flyttats till 353.15
När man söker och hittar ett nummer i schemat är det viktigt att man också läser det nummer som är hierarkiskt överordnat, eftersom det där kan finnas noter av intresse, eller rubriken kan vara otillräcklig för att förstå vad det handlar om utan att läsa det överordnade ämnets rubrik.
629.23 Design, material och byggnad
För att förstå det måste man gå upp till signum 629.2, Landtransportmedel med motor, cyklar.
Speciella instruktioner
Tabellerna 2-7 används endast när det uttryckligen anges i schemat, vilket vi kommer att se senare. Normalt används frasen ”Add to base number... the number following...”, som betyder ”lägg till basnumret... det nummer som följer efter...”. Den här typen av instruktion hittar man också när man vill vidareindela ett ämne på samma sätt som ett annat.
Klamrar
I schemat hittar man siffror inom klammer. Det betyder att dessa siffror inte används längre.
[291.64] Religiösa tolkare
Förflyttat till 291.61
[311] Unassigned (används ej)
Parentes
Om man hittar en siffra inom parentes betyder det att det är ett alternativt förslag. Det finns fall i vilka man anser att biblioteken kan få välja ett annat alternativ än det föreslagna. Ett bra exempel är Bibeln, som kan vidareindelas på olika sätt beroende på om det är inom kristendomen eller inom judendomen.
(224.37) Baruch
(Alternativt nummer, välj i första hand 229.5)
Centrerade ingångar
> 271-273 Speciella ämnen inom kyrkohistoria
Det här är en sorts ingång som representerar en grupp konsekutiva
siffror, delvis liknande dem i UDK med ”/”, men med den skillnaden
att man i UDK använder siffrorna inte bara som rubrik, utan även i
klassningen. Här ser man siffrorna endast som rubrik och de kan ej användas
som signum, utan man måste välja bland de följande siffrorna.
Index i schemat
Ett annat viktigt hjälpmedel i DDC är de innehållsförteckningar som finns i varje klass som sträcker sig över minst två sidor. De underlättar sökandet.
796 Athletic and outdoor sports and games
SUMMARY
796.01-.09 Standard subdivisions
.1 Miscellaneous games
.2 Activities and games requiring equipment
.3 Ball games
.4 Weight lifting, track and field, gymnastics
.5 Outdoor life
.6 Cycling and related activities
.7 Driving motor vehicles
.8 Combat sports
.9 Ice and snow sports
Nytt från den 20:e upplagan är att man på vissa avdelningar har gått ett steg längre, genom att innehållsförteckningen visar ytterligare vidareindelning (se t.ex. avd. 370 Utbildning).
HJÄLPTABELLER I DEWEYS DECIMALKLASSIFIKATION
Tabell 1. Standard eller generella underindelningar
Siffrorna lägges direkt till klassifikationsnumret, alltid åtskilda från huvudtalet genom minst en nolla.
Tabell 2. Geografiska områden
Lägges till klassningen på två sätt:
a) direkt, där det står i tabellerna
b) indirekt, genom siffran 09 från tabell 1 som mellanled.
Tabell 3. Indelning av de enskilda språkens litteratur
Lägges i avdelningarna 810-890 (Litteratur) till basnumren, som markeras med asterisk i tabellerna.
Tabell 4. Indelning av de enskilda språken
Lägges i avdelningarna 420-490 (Språkvetenskap) till basnumren, som markeras med asterisk i tabellerna.
Tabell 5. Raser, etniska och nationella folkgrupper
Lägges till klassningen på två sätt:
a) direkt, där det står i tabellerna
b) indirekt, genom siffran 089 från tabell 1 som mellanled.
Tabell 6. Språk
Lägges till klassningen när det så anges i tabellerna.
Upp
Några ord om registret
Registret i DDC kallas ”relativt index” för att markera att alla ämnesord relateras till den disciplin de hör till. Många termer kan användas i olika discipliner, med olika betydelse. I registret hittar man dem samlade, vilket underlättar valet av lämpligt signum.
Swedes T5 - 397
Swedes (Plants) 641.351.26
Swedish language 439.7
T6 - 397
Swedish literature 839.7
Swedish people T5 - 397
Swedish turnips 641.351 26
1) Den engelskspråkiga upplagan av DDC följer amerikansk ortografi.
2) Den alfabetiska ordningen följer principen ”ord för ord”, (med undantag för ord med bindestreck i tidigare upplagor, som behandlades som ett ord).
| Exempel 21:a upplagan: India 954 India rubber tree 635.933.45 India-Pakistan conflict 954.920.51 | 22:a upplagan: India 954 India-Pakistan conflict 954.920.51 India rubber tree 635.933.45 |
3) När ett ämne representeras av en fras eller ämnesord som består av flera ord använder man, i princip, den ordning som är normal i engelska fraser, d.v.s. adjektiv före substantiv. Det finns några undantag, t.ex. när det gäller behandlingen av länder där landets namn kommer först.
Spain 946
T2-46
ancient 936.6
T2-366
4) I registret hittar man ingångar till ämnen såväl från huvudschemat som från hjälptabellerna. När man ser bokstaven T åtföljd av ett nummer och ett bindestreck, då vet man att det signum man hittat finns i hjälptabellen med det numret. I exemplen ovan står T6 för Tabell 6, språk, T5 för Tabell 5, raser, folkgrupper och T2 för Tabell 2, geografiska platser, historiska perioder och personer.
5) I registret hittar man också signa som inte existerar om man går direkt till schemat. Dessa kan konstrueras enligt instruktioner man hittar i ett överordnat begrepp. På det viset undviker man att skapa ett större system än nödvändigt. I exemplet "Swedish turnips”, 641.35126, ser vi att om man söker i schemat finner man endast 641.33-.35 ”Specifik mat från plantor”, med en instruktion om att de följande siffrorna byggs upp med hjälp av avdelningen 633.635, där man hittar 635.126 som basnummer. Man lägger då till siffran 641 de siffror som följer efter 6 i 635.126. Därav: 641.35126.
6) När man använder registret är det viktigt att man inte nöjer sig med de siffror man erhåller där, utan alltid kontrollerar i huvudschemat eller i hjälptabellerna.
Några klassifikationsprinciper.
I andra klassifikationssystem som UDK och SAB är det inte bara tillåtet utan även tillrådigt att man dubbelklassar. I DDC är man än så länge av den uppfattningen att man endast skall använda ett signum. Därför har man etablerat vissa regler som underlättar valet av ingång. Dessa principer är nu under diskussion och kan komma att ändras, kanske lagom till den 22:a upplagan.
Applikationsregeln:
Om ett dokument handlar om två ämnen, av vilka det ena utövar inflytande över det andra väljer man det som blir influerat, t.ex. ”Kristendomens inflytande över Islam” klassas på ”Islam”.
Regeln den första av två:
Om man har två ämnen som behandlas lika väljer man det signum som uppträder först i schemat. Det finns två varianter av regeln:
a) använd det sista eller det första numret:
I avd. 365 ”Kriminalvårdsinstitutioner” hittar man följande formulering:
”Om det inte finns någon instruktion emot, klassificera ett ämne som hör till två eller flera underavdelningar av 365 på den avdelning som uppträder sist i schemat” (”Unless..... the number coming last in the schedule”).
”Regionala fängelser för ungdomar”
365.32 regionala fängelser
365.42 ungdomsfängelser
Man väljer 365.42 ungdomsfängelser
I signum >331.3-331.6 Arbetskraft efter personlig karakteristik
hittar vi anvisningen:
”Om det inte finns en instruktion emot, klassificera ett ämne som hör till två eller flera underavdelningar av 331.6-331.6 på det nummer som uppträder först i schemat" ("Unless ... the number coming first in the schedule”).
”Äldre arbetare med fysiska handikapp eller bristande hälsa”
331.398 äldre arbetare
331.59 arbetare med fysiska handikapp eller bristande hälsa
Man väljer: 331.398 äldre arbetare
b) Numret med minst antal nollor:
Denna regel hjälper oss att välja det ämne som klassas med minsta antalet nollor om båda ämnen i övrigt behandlas lika.
”Studiehjälp för studier vid privata universitet”
Man hittar:
378.04 privata skolor och universitet
378.3 studiehjälp
Man väljer: 378.3 studiehjälp
Treregeln:
Om ett verk handlar om tre eller flera ämnen som samtidigt är underavdelningar av ett större ämnesområde väljer man det mest specifika signum som samtidigt täcker alla ämnen. Exempel: ett dokument som handlar om Frankrike, Tyskland och Sverige klassar man på Europa, medan man klassar ett dokument som handlar om Danmark, Norge och Sverige på Nordeuropa.
När dessa regler inte är tillräckliga finns det andra regler i själva schemat, som hjälper oss att välja mellan två ämnen som behandlas lika.
Att bygga ett klassifikationsnummer i DDC.
DDC har inte så många facetter som UDK eller ens SAB. Trots det finns det många kombinationsmöjligheter.
Hjälptabellen 1 ”standard underindelning” kan användas överallt, om det inte finns en instruktion emot.
Ett annat sätt att bygga ut siffrorna är att följa de instruktioner som finns i schemat och i hjälptabellerna. Dessa instruktioner kallar man ”noter för nummeruppbyggnad”. Noterna innehåller alltid åtminstone ett exempel. Det nummer som utökas kallas för basnummer.
Addera ett nummer till ett annat nummer.
I vissa ämnen kräver den naturliga underindelningen upprepandet av andra ämnen i schemat. T.ex. fackordböcker eller fackbibliografier underindelas efter det ämne de behandlar.
”En bibliografi om lantbruk”.
Man väljer först 016 Bibliografier och kataloger i specifika discipliner och ämnen. Man får anvisningen:
lägg 001-999 till basnumret 016, vilket i klartext betyder att man får lägga till vilket ämne som helst från schemat.
Man söker i registret efter notationen för lantbruk och finner 630
Man lägger ihop dessa till nummer 016 630
Slutligen sätter man punkt efter den tredje siffran och tar bort den sista nollan, som inte betyder någonting i den positionen.
Resultat: 016.63
Addera en del av ett nummer till ett basnummer
Vissa ämnen indelas i princip på samma sätt som andra. Det gör att man inte behöver upprepa notationen i schemat, utan i stället får anvisningar om varifrån siffrorna hämtas och hur de kombineras.
”En allmän tidskrift på slovenska.”
Man hittar en indelning för tidskrifter på slaviska språk 057
där står: lägg de siffror som följer efter 037 till basnumret 057.
Under 037 hittar man ”encyklopedier på slovenska” 037.84.
Man lägger till 057 de siffror som följer efter 037.
Resultat: 057.84
”Potatis som livsmedel.”
Man hittar 641.33-.35 specifika livsmedel.
Där står: lägg till basnumret 641.3 de siffror som följer på 63 i avd. 633-635.
Man hittar potatis 635.21.
Man lägger de siffror som följer efter 63 till siffran 641.3.
Resultat: 641.3521
”Lärningsmetoder i specialundervisning på distans”.
Man söker lärningsmetoder i specialundervisning 371.904 3
där står: lägg till basnumret 371.9043 de numren som följer 371.3 i intervallet 371.3028-371.39
Man söker notationen för distansutbildning 371.35.
Man lägger siffran 5, som följer efter 371.3 till den föregående.
Resultat: 371.90435
Detta är ganska praktiskt, eftersom det tillåter att schemat inte behöver bli större än vad det redan är. Man får dock inte glömma att detta måste specificeras i schemat under respektive avdelning.
”Socialdemokratiska partiernas ideologi.”
Man hittar 324.212-.218 för partier med specifik inriktning.
Där står att till basnummer 324.21 lägger man de siffror som följer efter 0 i notationen 02-08 från tabell 324.24-324.29.
Där hittar man numret 072 för socialdemokratiska partier.
Man lägger till 72 till basnumret 324.21.
Resultat: 324.2172.
När ett antal signa kan indelas efter samma princip då finns instruktionen bara en gång. Dessa signa förses med en asterisk i rubriken eller med annan typografisk form och en not som förklarar till vilken avdelning eller vilken hjälptabell man ska gå för att vidareindela dem. Detta är mycket omfattande inom språkvetenskap, där man har hjälptabellen 4 för vidareindelning, men man önskar inte att alla underavdelningar av de specifika språken ska kunna vidareindelas.
496 African languages
496.3 Niger-Kongo languages
496.321 Senegal group
496.3214 *Wolof
496.322 *Fulani
De två sistnämnda kan kompletteras efter de instruktioner man finner under 420-490.
Odling av ekologiska potatis. Vi hade tidigare fått 641.3521 för potatis som livsmedel, medan odlding av potatis var 635.21. Vid rubriken Potatis hittar vi en asterisk och en kommentar längst ner på sidan: * Lägg till enligt instruktionerna i 633-635.
Vi tittar på 633-635 och finner bl.a. speciella odlingsmetoder 81-87, där 84 står för organiskt (ekologiskt).
Vi kan därför klassa 635.2184.
Hittills har man kunnat klassa enbart genom att använda huvudtal från systemet. Liksom andra klassifikationssystem, har DDC även tilläggstabeller som kan användas överallt, eller som har tillämpning för ett särskilt ämnesområde. Medan tillägg hämtade från tabell 1 kan användas överallt, kan de från andra hjälptabeller användas endast där så uttryckligen står i schemat.
HJÄLPTABELLER
När man i DDC hänvisar till tabellerna (tables) menar man hjälptabellerna
1-7 i band 1. Jag kommer därför att använda termen ”huvudtal”
eller ”schema” när det gäller tal i systemet (schedules)
och ”tilläggstal” när det gäller tal i hjälptabellerna.
De sju tilläggstabellerna innehåller:
2 Geografiska områden
3 Indelning av de enskilda språkens litteratur
4 Indelning av de enskilda språken
5 Indelning i raser, etniska och nationella folkgrupper
6 Indelning efter språk
7 Indelning av personer
Gemensamt för alla hjälptabeller är att de notationer som finns där inte används ensamma. Siffrorna skrivs i hjälptabellerna med bindestreck. Det är för att markera att de är tillägg. Bindestrecket försvinner när man lägger siffrorna till den notation de kompletterar.
Tabell 1. Standard eller generella underindelningar
Standardindelningen representerar sådana aspekter som är sekundära eller som är oberoende av ämnet, som den fysiska formen (-05 tidskrift) eller behandling (historia -09).
Några karakteristika
Siffrorna i tabell 1 lägges direkt till klassifikationssignum från
huvudschemat, oberoende av om signum är mycket brett eller representerar
ett mycket specifikt ämne. Det viktiga är att tillägget inte
skall vara onödigt.
Alla tillägg börjar med siffran -0. Bindestrecket försvinner
när man lägger till siffrorna.
”Bildande konst under 1900-talet.”
I huvudschemat hittar man 730 för bildande konst och skulptur.
Man hittar också notationen 730.01-.09 för standard underindelning.
Man går till tabell 1 där 1900-talet klassas -090 4.
Man lägger dessa siffror till signum 730.
Resultat: 730.0904
Normalt när man lägger till siffrorna från tabell 1 tar man bort alla de nollor som kan finnas bland de tre första siffrorna, om inte annat anges. I exemplet ovan hittar man notationen 730.01-09 i schemat, vilket betyder att man måste behålla nollan från 730. Däremot, om man klassar "skulpturer från 1900-talet” ser man att man i schemat har angivit 730.1-.9 som standardindelning, vilket betyder att man lägger till -0904 till signum 73 efter att man tagit bort 0 från 730. Resultat för "skulpturer från 1900-talet”= 730.904
”Filosofisk tidskrift.”
Filosofi anges med siffran 100. Standardindelning för tidskrift är -05.
Resultat: 100 minus 00 plus 05=105.
I just det här fallet hjälper oss schemat genom upplysningen 102-108 ”standardindelning”.
”Psykologisk encyklopedi.”
Psykologi är siffran 150. Standardindelning för encyklopedi är
-03.
Resultat: 150 minus 0 plus 03=150.3.
Men för ”politisk tidskrift” är numret 320.05. Politik är 320 och standardindelningen i intervallen 320.01-.09. Detta beror på att underindelningen med en nolla redan finns i schemat som en speciell indelning av politik, i det här fallet betyder 320.5 "politiska ideologier”.
I de fall nollorna används i huvudschemat kan de inte tas bort när man lägger till siffrorna från standardindelningen.
Ytterligare ett exempel hittar man i 342.02-.09 som är en egen underindelning
i systemet. Därför finns det en not i schemat: "använd 342.001-342.009
för standardindelning”, vilket betyder att här behöver
man två nollor för att klassificera en ordbok över administrativ
rätt, som blir 342.003. Om man skriver endast 342.03 betyder det inte ”ordbok
över administrativ rätt”, utan ”revision över regeringsinstrument”.
Restriktioner:
Även om tilläggen är generella, gäller de inte riktigt överallt, utan det finns vissa restriktioner. Därför ges vissa rekommendationer:
a) använd inte tilläggen när man klassificerar ett ämne som är så pass specifikt att det inte har en egen notation i tabellerna. ”Barnbibliotek på 1900-talet” kan klassas 027.6250904, medan en publikation om ”Borås stadsbiblioteks barnavdelning på 1900-talet” bara klassas 027.625, d.v.s. ”barnbibliotek”.
b) använd inte tillägg när det finns en notation i huvudtabellen
med samma betydelse. Lexika (tillägg -03) och tidskrifter (tillägg
-05) finns ofta med ett eget signum i huvudschemat på de olika avdelningarna.
Likaså -01 som betyder teori, t.ex. 101 betyder filosofisk teori.
780.904 i huvudtabellen betyder 1900-talets musik (tillägget -0904 i tabell
1 står för 1900-talet). Även om resultatet är detsamma
i båda fallen, finns det andra notationer i vilka detta inte är så
uppenbart.
Det kan också finnas variationer i den meningen att tillägget ersätts
av ett annat mera specifikt och mera relevant för det ämne man klassar.
c) använd bara ett tillägg, om inte annat står i tabellerna. Om ett ämne kan indelas med hjälp av två olika tillägg, väljer man ett av dem. I början av tabell 1 har man förtecknat tilläggen i preferensordning. Listan ordnar tilläggen enligt nedan:
synpunkt ex. -06 organisationer,
-093 historisk behandling
presentationsform ex. -077 programmerade texter,
-0202 synopsis
fysisk medium eller form ex. -03 ordböcker, -05 tidskrifter
Om man skall klassa en tidskrift om musikutbildning använder man notationen 780.7 (musikutbildning) och inte 780.5 (tidskrift om musik) eller 780.705 (tidskrift om musikutbildning).
Några av tilläggen kan i sin tur vidareindelas enligt instruktioner i tabellen.
”Matematiska principer inom biologi.”
Man använder 570 för biologi, -015 för vetenskapliga principer
från tabell 1, som i sin tur vidareindelas med de siffror som följer
efter 5 i klassen 510-590, vilket i det här fallet blir 1 från 510
matematik.
Resultat: 570.151 (man tar bort 0 från 570 på samma sätt som
tidigare).
Tabell 2. Geografiska områden, historiska perioder och personer.
Här hittar man flera sorters tillägg:
de som börjar med -1, som betecknar områden, regioner eller platser
i allmänhet,
de som börjar med -2, som betecknar personer,
de som börjar med -3-9 som betecknar länder,
därav med -3 för länder i den gamla världen,
med -4-9 länder i modern tid, från Europa till Oceanien, på
samma sätt som i UDK.
Man tittar först på dem som handlar om geografisk area.
Geografisk area kan uttryckas direkt i schemat, särskilt i sådana ämnen där den geografiska indelningen verkar naturlig, exempel:
324.241 Politiska partier i Storbritannien.
324.273 Politiska partier i USA.
Det mest normala är dock att den geografiska aspekten uttrycks som en facett med hjälp av tillägg från tabell 2. Detta skulle vara fallet i exemplen ovan om man hade politiska partier för länder som inte uttryckligen anges i schemat.
Det finns flera sätt att lägga till siffrorna från tabell 2.
A) direkt, om det så står i schemat, till exempel:
”Sveriges geologi.”
Man hittar ländernas geologi i 554-559. Under dessa siffror finns en not
som säger att man lägger till 4-9 från tabell 2 till basnumret
för geologi 55.
Notationen för Sverige är -485.
Resultatet blir 554.85.
Ibland behöver man redovisa en relation mellan två länder, t.ex. handel eller internationella relationer mellan länder. Då står det i tabellerna hur man kombinerar (normalt lägger man till en nolla mellan det ena landets notation och det andra):
”Internationella relationer mellan Sverige och Finland.”
Internationella relationer mellan länder under 327.3-327.9.
Indelningen .3-.9 hämtas från tabell 2.
Notationen för Sverige -485.
Notationen för Finland -489.7.
Som det står i tabellerna på 327 lägger man till notationen
för Sverige först 327.485
och sedan Finland med en nolla mittemellan dem: 327.48504897
Eller uttryckt i sina beståndsdelar:
Schema T2 länk T2
327 -485 0 -4897
Man kan också lägga till delar av siffrorna i tabell 2.
Exempel:
”Organisationer av allmän karaktär i den autonoma regionen av
Navarra.”
Man hittar notationen 066 för ”Organisationer av allmän karaktär
på den iberiska halvön”.
Sedan en not som säger: ”lägg till basnumret 066 de siffror
som följer -46 i notationen -461-469 i tabell 2”.
I tabell 2 hittar man -465 2 för Navarra,
därför lägger man till siffrorna 52, som följer efter -46.
Resultat: 066.52.
b) indirekt, genom siffran 09 från tabell 1 som mellanled.
När det inte finns någon anvisning om hur landsindelning skall
göras, finns alltid möjligheten att först gå till tabell
1 där man hittar notationen -09 för historisk och geografisk
behandling. Därefter går man vidare till -093-099 för den geografiska
indelningen i specifika länder, som hämtas från tabell
2.
Exempel:
”Handelspolitik i Norge.”
Notationen för handelspolitik är 382.3.
Standardunderindelning för historisk och geografisk indelning från
tab.1 är -09.
Notation för Norge från tabell 2 är -481.
Tillsammans: 382.309481
Eller uttryckt i delar:
Schema T1 T2
382.3 -09 -481
Denna indelning kan även användas för att lägga till ett land till ett annat land på vissa avdelningar, t.ex. när det gäller emigration från ett land till ett annat.
”Emigration från Sverige till Australien.”
Emigration från specifika länder 325.23-29
325.2, där 3-9 hämtas från tabell 2, talet för Sverige
är -485,
tillsammans: 325.2485.
Lägg 09 till resultatet ovan enligt anvisningarna på 325.
Kompletterat med notationen för Australien 94, som blir -0994.
Tillsammans: 325.24850994
Det geografiska tillägget kan även göras till andra tillägg i tabell 1.
Ett exempel:
”Sveriges nationalekonomiska förening.”
Nationalekonomi 330.
Därunder läser man: .02-.08 standardunderindelning från tabell
1.
Standardunderindelning för nationella organisationer -060.
Där läser vi: lägg till landet från tabell 2, i det här
fallet -485 för Sverige,
tillsammans: 330.060485
Slutligen, i tabell 2 kan man inte bara göra uppdelning i länder, utan även andra geografiska begrepp, såsom berg, vattendrag och sjöar. Även dessa kan i sin tur kompletteras med landstillägg.
Exempel:
”Fisk i Norra Finlands sjöar.”
Fisk hittar man i notationen 597.
I tabell 1 hittar man -09 för länder och geografiska områden.
Man kompletterar med sjöar från tabell 2, som har numret -169.2.
I början av tabell 2 och under siffran -1 läser man att alla ämnen
kan vidareindelas med hjälp av 03-09, och att siffrorna 3-9 hämtas
från tabell 2.
Man söker Norra Finland och hittar -489 77.
Dessa två tillsammans: -16920489.77.
Med huvudtalet från schemat blir resultatet: 597.091692048977.
Eller utryckt i delar:
Schema T1 T2 länk T2
597 -09 -169 2 0 -489 77
Efter den geografiska indelningen kan man lägga till siffrorna från tabell 1, utom om de är överflödiga eller det finns en instruktion emot, exempel:
”En tidskrift över brasiliansk nationalekonomisk förening.”
330.0608105 eller uttryckt i delar:
Schema T1 T2 T1
330 -060 -81 -05
Tabell 5. Etniska och nationella grupper
På samma sätt som för landsindelning kan man komplettera med etniska grupper på två sätt, direkt när det står så i schemat, eller indirekt genom standardindelningen -089 från tabell 1.
Några grupper kan identifieras med mer än en karakteristik. I det här fallet finns en preferensordning:
etnisk grupp
nationalitet.
Tabell 5 kan kombineras med tabell 2 för att ange en etnisk grupp i ett visst land. I sådana fall använder man sig av 0 som mellansignum.
Några siffror:
-61 betyder medborgare i Spanien,
-393 1 0 73 holländare i USA (siffran -73 från tabell 2)
-945 4 0 46 finländare i Spanien (siffran -46 från tabell 2).
a) direkt indelning
Den direkta indelningen kan endast göras när det står så
i schemat.
Exempel:
”Den sociala strukturen bland samer.”
Den sociala strukturen 305.8.
Lägg till notationen för samer från tabell 5 enligt instruktionen
under 305.8, som är -945 5.
Tillsammans: 305.89455.
Tilläggen från tabell 5 kan också kombineras med tilläggen från tabell 1. I detta fall använder man två nollor i stället för en.
Exempel:
781.621-.629 för folkmusik från olika etniska grupper
Här har man basnumret 781.62 från schemat, och den sista siffran
1-9 kommer från tabell 5, därav 781.6261 betyder spansk folkmusik
(ovan hade man siffran för spanjorer -61).
Siffran -0079 festivaler (T1) gör att 781.62610079 betyder spansk folkmusikfestival.
Till siffran –079 kan man lägga siffrorna 4-9 från tabell 2.
Därigenom kan man t.ex. klassificera ”spansk folkmusikfestival i
Frankrike”.
Resultat: 781.6261007944, eller uttryckt i delar:
Schema T5 länk T1 T2
781.62 61 0 079 44
Man kan också klassa ett lands minoriteter, eller grupper i ett land som identifieras genom språkliga eller andra karakteristika genom att komplettera den etniska gruppens notation med notationen från tabell 2. Detta kan göras på två sätt:
1) Genom att lägga en nolla (0) mellan den etniska gruppen och landet i enlighet med noten i början av tabell 5, på samma sätt som man gjorde tidigare om holländare i USA eller finländare i Spanien.
Exempel:
”Konstarterna bland spanjorer i Argentina.”
Siffran 704.03 används för att klassa konstarten bland etniska
Minoritetsgrupper.
Siffran -61 betyder spanjorer (T5).
Man använder 0 som mellanlänk.
Siffran -82 står för Argentina (T2).
Resultatet blir: 704.0361082.
2) genom att lägga till landets eller regionens notation direkt till notationen från tabell 5, när så uttryckligen anges i tabellen.
Ett exempel:
-927 64 står för marockaner, där siffran -64 kommer från
tabell 2 och kompletterar siffran -927 från tabell 5 för arabisktatalande.
b) indirekt, genom tillägget -089 från tabell 1 som mellanled
”Samiskt konsthantverk.”
Konsthantverk 745.5.
Tillägg av siffran för folkgrupp från tabell 1är -089.
Notationen för samer som i förra exemplet -945 5.
Tillsammans: 745.50899455,
eller uttryckt i delar:
schema T1 T2
745.5 -089 -9455
Ytterligare ett exempel:
”Biblioteksservice för portugiser i Sverige.”
Biblioteksservice för minoriteter hittar man i signum 027.63.
Man lägger till -089 från tabell 1.
Därefter lägger man till siffran -691 från tabell 5 för
portugiser.
Siffran 0 används som mellanlänk innan man kompletterar med signum
för Sverige, -485.
Resultat: 027.630896910485
Tabell 6. Språk
Förutom i klasserna Språk och Filologi, som man hittar i notationen 400 och Litteratur i notationen 800, med sina respektive underklasser, kan språkfacetten läggas till andra ämnen där vidareindelning efter språk är meningsfull. Så är fallet t.ex. med olika bibelöversättningar eller andra religiösa skrifter, encyklopedier eller allmänna tidskrifter och serier.
För att kunna lägga till språket måste det finnas en instruktion i schemat. Språket hämtas sedan inte från ämnet språkvetenskap, såsom man är van vid från andra klassifikationssystem, utan från tabell 6.
Exempel:
Det svenska Nya Testamentet 225.5397,
som bildas av Nya Testamentet 225,
och en vidareindelning av 225.1-.8, som enligt anvisningarna delas på
samma sätt som 220.1-.8, och där 220.5 står för moderna
versioner och översättningar.
Därmed blir det 225.5 för Nya Testamentet i modern översättning.
Tillägget för det svenska språket enligt tabell 6 är -397.
För att komma så långt börjar man först med att
läsa hänvisningen från
225.1-.8 Allmänna principer, där man skriver att man till basnumret
225
lägger till de sifffror som följer efter 220 i avdelningarna
220.1-220.8.
På det viset kommer man till 220.5 Moderna versioner och översättningar.
En vidare indelning av 220.5 finns på 220.53-.59, Andra språk än
engelska,
där man hittar en hänvisning till att vidareindela med hjälp
av tabell 6.
Siffrorna -3-9 står för de enskilda språken enligt tabell
6.
Slutligen byter man ut 220 för Bibeln mot 225 för Nya Testamentet.
Resultat: 225.5397
För vissa språk och ämnen kan indelningen finnas redan i huvudtabellen.
Så är fallet med encyklopedier.
Exempel: "En polsk encyklopedi": 037.85
Att använda en del av talet i tabell 6
I vissa fall behöver man inte lägga till alla de siffror man hittar
i tabell 6. Detta måste dock anges tydligt i schemat.
Exempel:
”Den svenska nationalencyklopedin.”
038 är basnumret för nordiska encyklopedier,
Man hittar en instruktion att lägga till de siffror som följer efter
39 i intervallen 396-398 från tabell 6.
Där hittar man siffran -397 för svenska språket, vilket gör
att man kan lägga till den sista siffran 7 som följer efter 39 till
den tidigare siffran för nordiska encyklopedier 038.
Resultat: 0038.7.
Tabell 6 tillsammans med tabell 2
I tabell 2 hittar man notationer som -175 med betydelsen ”regioner där
ett visst språk överväger”. Vidareindelningen görs
i dessa fall med hjälp av tabell 6.
Exempel:
”Arbetslöshet i spansktalande länder.”
Arbetslöshet med historisk eller geografisk indelning hittar man i siffran
331.1379.
Därefter lägger man till -175 från tabell 2 för områden
med vissa språkkarakteristika.
Spanska har siffran -61 i tabell 6.
Resultat: 331.137917561.
Annat exempel:
”Skolpolitik i arabvärlden.”
379 i schemat står för skolpolitik.
Man lägger till siffran -09 från tabell 1 för att kunna komplettera
med region eller land, därefter kompletteras med siffran -175 från
tabell 2, och siffran -927 från tabell 6 för arabiska.
Resultat: 379.09175927.
Däremot, om man vill klassa skolpolitik i Marocko blir siffran 379.64, eftersom man har avdelningen 379.4-.9 för indelning efter land enligt tabell 2, utan att behöva använda tillägget -09 från tabell 1.
Tabell 4. Indelning av de enskilda språken.
Språkvetenskap och filologi finns på avdelning 400. De enskilda språken indelas från 420 till 490. Notationerna från tabell 4 används tillsammans med basnumret för det enskilda språket, som identifieras genom asterisk (*) i tabellerna.
Exempel:
”Svensk grammatik.”
Basnumret för svenska 439.7.
Grammatik enligt tabell 4 är 5.
Resultat: 439.75.
Annat exempel:
Katalansk fonetik.
Basnumret för katalanska är 449.9.
Fonetik hittar man i -158 från tabell 4.
Resultat: 449.9158.
Användning av tabell 6 i kombination med tabell 4
När man skall klassa tvåspråkiga ordböcker behöver man ange båda språken. Detta görs genom att först välja det språk under vilket man vill återfinna dokumentet i första hand. Därefter lägger man till det andra språket med signum för ordbok från tabell 4 som mellanled.
Exempel:
”Spansk svensk ordbok.”
Man väljer basnumret för spanska 46 .
I tabell 4 hittar man vidareindelning för tvåspråkiga ordböcker
från -32-39,
där man läser: lägg det andra språket från tabell
6 till basnumret 3.
Svenska har nummer -397, därför lägger man -3397.
Tillsammans: 463.397.
Skulle man vilja placera ordboken i den svenska hyllan blir resultatet 439.736,
där 439.7 står för svenska, 3 för ordbok och 6 för
spanska.
I de fall man klassar ett språk i klass 400 som inte har asterisk i schemat,
nöjer man sig med det utan någon vidareindelning.
Exempel:
”Andalusisk fonetik.”
Siffran 467.8 används för andalusiska, men där kan man inte använda
-158 för fonetik, såsom man gjorde för katalanska.
Tabell 3. Indelning av de enskilda språkens litteratur
Tabell 3 används nästan uteslutande för att lägga till olika aspekter till avdelningen 800 i systemet. Denna avdelning betecknar både skönlitterära texter och litteraturvetenskap eller studier av texterna, till skillnad från t.ex. SAB-systemet där man skiljer mellan G Litteraturvetenskap och H Skönlitteratur.
Skönlitteratur och litteraturvetenskap indelas i första hand efter språk, i andra och tredje hand efter litterär form och tidsperiod. Därefter kan språk indelas även efter ämne eller aspekt.
Några av dessa kan vara:
bibliografisk form (samling, urval, historisk presentation),
litterära aspekter (naturalism, karaktärer),
teman (kärlek, vänskap, hästar),
personer (för barn, för kvinnor).
Det finns en variationsrikedom i kombinationsmöjligheterna, vilket gör att man noga måste följa anvisningarna på avdelning 800 och i tabell 3. Vi skall bara titta på några av dessa möjligheter.
Tabell 3 indelas i sin tur i tre andra
Tabell 3A används för arbeten över, eller av en bestämd författare. Tabell 3B för arbeten över, eller av flera författare. Tabell 3B kompletteras samtidigt med tillägg från tabell 3C.
Dessa tabeller används endast när det finns en konkret instruktion
och endast med basnumren i litteratur, som identifieras med en asterisk (*)
i schemat.
Tabell 3A. Arbeten över eller av en bestämd författare.
De tillägg man hittar här används endast för att precisera litteraturen över eller av en bestämd författare.
Här skall vi bara ta några exempel:
”El Quijote av Miguel de Cervantes.”
Spansk litteratur klassas med siffran 86. I tabell 3A hittar man indelningen
-3 för romaner, som man lägger till språket. Därav: 863.
Därefter kan man lägga till perioden enligt instruktioner i -31-39,
där man specificerar att man först går tillbaka till respektive
språk på 800.
I det här fallet går man till 860 för spanska litteratur.
Där hittar man siffran 3 för guldåldern mellan 1515-1699.
Resultatet blir: 863.3.
”Ett drömspel av Strindberg.”
Svensk litteratur klassas 839.7.
I tabell 3A hittar man indelningen för teater -2, resultat 839.72,
som i sin tur kan vidareindelas -21 -29 i vilka den sista siffran 1 till 9 hämtas
från de olika tidsperioderna.
I det här fallet -72 för tiden mellan 1900 och 1945.
Resultat: 839.7272.
”Strindbergs samlade verk.”
På samma sätt som ovan 839.7.
Man lägger till siffran -8 för samlingsverk från tabell 3.
Man kan inte komplettera med tidsperiod, eftersom Strindberg hamnar i två
sådana, resultatet blir därför 839.78.
När det gäller enskilda författare rekommenderar man att bestämma
en gemensam tidsperiod för samtliga verk oberoende av när varje enskilt
verk kom ut.
I Strindbergs fall kan vi t.ex. bestämma oss för tiden ”senare
1800-tal”.
Då blir resultatet 839.786.
Den här lösningen kan även användas för ”Ett
drömspel” ovan. Det blir då 839.726 i stället för
839.7272.
Det finns ett par undantag:
Den litteratur som saknar ett basnummer i schemat, d.v.s. sådana som saknar
asterisk, kan inte kompletteras med tillägg. Till exempel: romaner skrivna
av särskilda karelska författare klassas enbart på 894.54, ”finskspråkig
litteratur”.
Indelningen av litteraturen kan göras både efter språk och efter land. För författare från länder vars språk har sitt ursprung i ett annat land, kan man lägga till formfacetten, men däremot inte tidsperiod, som reserveras för författare från språkets ursprungsland.
Exempel:
Dikter av Miguel Angel Asturias klassas på 861 (86 för spanska och
1 för dikter).
I det här fallet bör kanske nämnas att systemet tillåter en alternativ klassning för den spanskspråkiga litteraturen som inte behöver en lokal prägel. Till exempel i Spanien kan man klassa den spanska litteraturen producerad i Spanien utan att behöva ange landet och den latinamerikansk litteraturen kan finareindelas efter land, medan man i Guatemala kan man klassa landets litteratur utan att behöve lägga till landet, medan man gör det för litteraturen från de andra länderna och från Spanien, och så vidare.
Tabell 3B. Arbeten över eller av flera författare.
De litterära formerna hittar man i siffrorna -1 -8, där -1 står för poesi, -3 för romaner och noveller, -4 för essäer, etc. Om man har ett verk som omfattar två eller flera genrer, finns en preferensordning. T.ex. drama i stället för poesi om man har ett verk om poetiskt drama.
Exempel:
”Essäer om den spanska litteraturen.”
Spansk litteratur 860.
Essäer -4.
Tillsammans 864.
Annat exempel:
”Finsk litteraturhistoria.”
Man söker finsk litteratur 894.541.
Man lägger till siffran -09, standardunderindelning enligt tabell 3, för
historia.
Resultat: 894.54109.
Ytterligare ett exempel:
”Ett arbete om finsk poesi under 1900-talet”: 895.541109003
Man lägger till -1 för poesi från tabell 3 till basnumret 894.541.
Man fortsätter med -09 för historia, och enligt anvisningarna på
-090 01-090 09 i tabell 3 går man tillbaka till 895.451 för att hämta
siffran 3 för 1900-talets finska litteratur. Dvs. varje språks litteratur
har en egen historisk indelning.
Allmänna samlingar:
Litterära samlingar från ett språk klassas på det specifika
språket. Om man har en samling som omfattar två språks litteratur
klassar man på den litteratur vars signum kommer först i systemet,
om det inte finns en särskild not som kräver en annan ordning.
För allmänna samlingar med mer än två språks litteratur finns två basnummer: 808.8 för litterära texter och 809 för litteraturvetenskap elelr historia. Båda kan vidareindelas efter form, period, karakteristik, tema eller personer.
Form:
Exempel:
”En samling noveller.”
Siffran 808.83 står för novell- och romansamlingar
Under 808.831-.838 hittar man specifika kategorier-
Till basnumret 808.83 lägger man de siffror som följer efter -30 i
tabell 3B.
Där hittar man siffran -301 för noveller.
Man lägger därför till den sista siffran.
Resultat: 808.831.
Period:
Exempel:
”1900-talets litteratur".
För underindelningen efter period hittar man siffrorna 808.800 1-.800 5.
Till basnumret 808.800 lägger man de siffror som följer -090 i notationen
-090 1-090 5 från tabell 1 för tidsperioder.
För 1900-talet hittar man siffran -090 4.
Det betyder att man lägger till sista siffran 4.
Resultat: 808.8004.
Annat exempel:
”Humorns historia i den spanska och den franska litteraturen.”
Litteraturhistoria hittar man i 809.
I 809.1-.7 hittar man specifika former, där man till basnumret 809 lägger
de siffror som följer efter 808.8 i intervallet 808.81-.87, d.v.s. siffran
7 för humor och satir.
Resultat: 809.7
När ett verk kan klassificeras med hjälp av flera facetter finns det en särskild preferensordning i de fall systemet inte vill att båda facetterna skall anges.
Dessa facetter accepteras tillsammans:
form och period:
Exempel:
”Litteraturkritik om essäer i den italienska litteraturen från
1500-talet.”
Siffran 85 är basnumret för den italienska litteraturen.
Essäer klassar man med tilläget -4 från tabell 3B.
I tabell 3B hittar man underindelningen -41-49 för perioder, som i sin
tur vidareindelas genom den periodindelning som man hittar i 850.1-858, där
man hittar siffran 4 för 1500-talet. Siffran kompletterar man sedan med
-09 för litteraturkritik.
Resultat: 854.09.
Tabell 3C. Speciella notationer som kan läggas till tabell 3B, till avdelning 700.4 (särskilda ämnen inom konsten), 791.4 (film, radio och tv) eller i avdelning 809 (samlingar av mer än två språk).
I denna tabell hittar man tillägg som tillåter oss bestämma teman, speciella karakteristika eller personer. Om ett verk behandlar flera aspekter, finns en preferensordning mellan dem:
-3 teman och ämnen
-2 element
-1 karakteristika
-8-9 personer.
Karakteristika, teman, personer
Personer, såväl verkliga som fiktiva, såväl som karaktär som ämne i litteraturen, klassificeras med hjälp av -351.
Exempel:
”Don Juan i litteraturen.”
Man hittar 808.801-.803 indelning efter speciella karakteristika, med en förklaring
”lägg till basnumret 808.80 notationen 1-3 från tabell 3C,
i det här fallet med siffran -351 för specifika personer”.
Resultat: 808.80351.
”Don Juan i den spanska litteraturen.”
Siffran 86 är basnumret för spansk litteratur, med underindelning
860.1-.9, som indelas på samma sätt som -01-09 från tabell
3B.
Man hittar -091-099 i tabell 3B för verk om speciella karakteristika eller
teman, eller om personer, med förklaring att lägga till -09 notationen
1-9 från tabell 3C.
Som i det tidigare exemplet läggs -351 till.
Resultat: 860.9351.
Användning av tabell 3C med tabell 5
I tabell 3C hittar man också en underindelning av litteraturen efter
etniska grupper, vilket gör det möjligt att vidareindela med hjälp
av tabell 5.
Man hittar siffran -8 för litteratur av eller för etniska eller nationella
grupper.
Exempel:
”Afrikansk litteratur på portugisiska.”
Siffran 869 står för portugisisk litteratur, siffran -8 från
tabell 3C för litteratur efter etnisk tillhörighet.
I tabell 5 hittar man -96 för afrikaner.
Resultat: 869.896.
Användning av tabell 7 med tabell 3.
I tabell 3C under siffran -352 hittar man begreppet speciella grupper av personer
såsom teman eller ämne i litteraturen, med förklaring att lägga
till notationen -03-99 från tabell 7.
Exempel:
”Kvinnan i den spanska litteraturen” klassas 860.9352042.
Siffran 86 är basnumret. Man lägger till -09 för litteraturkritik
enligt tabell 3B.
Siffran -352 handlar om litteratur över specifika grupper av personer som
indelas enligt tabell 3C. Siffran -042 står för” kvinnor”
enligt tabell 7.
Även i siffran -92 från tabell 3C kan man lägga till någon av avdelningarna -04-79 från tabell 7.
Exempel:
”En samling engelsk poesi för vetenskapsmän” kan klassas
821.0080925.
82 är basnumret för engelsk litteratur.
100 står för poesi enligt tabell 3B.
80 står för samling.
92 för personer av en specifik grupp enligt tabell 3C,
och 5 för vetenskapsmän enligt tabell 7.
Användning av tabell 3C inom konsten, avdelningarna 700.4 och 791.4
De indelningsprinciper som man har sett ovan med hjälp av tabell 3C kan tillämpas också i klasserna 700.4, som betyder särskilda ämnen inom konsten, och i 791.4, som används för särskilda ämnen inom film, radio och tv. Under denna sista avdelning hittar man t.ex. 791.436 1 för speciella karakteristika, och 791.436 2-.436 8 för teman och ämnen, som båda kompletteras med siffror från tabell 3C.
Exempel:
”Böcker om skräckfilm.”
Siffran 791.436 1 används för dokument om filmer med speciella karakteristika.
i tabell 3C hittar man siffran -164 för begreppet skräck.
Resultat: 791.436164.
När vi nu har kommit så här långt har vi förhoppningsvis fått en bättre förståelse över Deweys decimalsystem. Man kan konstatera att även om systemet i sin struktur är enumerativt finns det ett antal facetter som kan komplettera ett huvudtal och kombineras med andra. Den stora skillnaden mellan Dewey och UDK är att i UDK kan man med blotta ögat identifiera facetterna genom de symboler som föregår siffrorna, medan man i Dewey måste gå till systemet och följa de regler man hittar under respektive nummer för en eventuell vidareindelning.
En annan grundlägande skillnad är att UDK:s facetter kan användas för sökning separat, medan siffrorna saknar betydelse utanför sin kontext i Deweys fall.
Denna text om Dewey-systemet kompletteras med frågor och facit.
Öppna denna länk
© 2001-2009, Miguel Benito
Tillbaka till kunskapsorganisation
Tillbaka till hemsidan
URL: http://www.taranco.eu/
E-post: miguel.benito /@/ taranco.eu