Kapitel 7
Kapitel 9 
KAPITEL 8
DEWEYS
DECIMALKLASSIFIKATIONSSYSTEM
Deweys decimalsystem har sitt ursprung i
det klassifikationssystem som utarbetades av Melvil Dewey. Första upplagan
utkom 1876 och dess 21:a 1996. Systemet
är det mest spridda i världen och det är därför viktigt att även i Sverige
känna till åtminstone systemets huvuddrag för att kunna tolka de klassifikationskoder
som återfinns i bibliografier och kataloger som använder sig av systemet.
Historia
Melvil Dewey var biblioteksassistent vid
Amherst College i Massachusetts när han började utveckla ett nytt
klassifikationssystem, bättre anpassat till bibliotekets behov.
Själva indelningen i ämnen var inte
särskilt revolutionerande, utan byggde på ett system av W. T. Harris från
några år tidigare. Det i sin tur byggde på Francis Bacons indelning i tre
huvudgrupper: Historia, Poesi och Filosofi. Det nya var att Dewey tänkte sig
att ämnenas koder inte längre skulle ange placeringen i hyllorna, utan
ämnenas inbördes relationer. Genom ett decimalsystem möjliggjorde man även
finare indelning i underklasser utan att rubba ordningen och relationen
mellan ämnena. En annan viktig nyhet var det relativa index som möjliggjorde
att koncept eller ämnen, som i klassifikationssystemet kan vara spridda
på olika vetenskaper, kunde sökas under samma term.
Den första upplagan av Deweys DC, i
fortsättningen DDC, publicerades anonymt 1876 under titeln ”A classification
and Subject Index form Cataloguing and Arranging the Books and Pamphlets of a
Library”. Den innehöll inte mer än 921 kategorier indelade i 10 huvudklasser
från 000 till 999. Till detta hade man ett ämnesordsregister med 2 500
ingångar. Dewey fortsatte själv att arbeta med systemet fram till den 13:e
upplagan, som publicerades 1932, ett år efter hans död.
Second
Summary
The Hundred Divisions
|
|
000
|
|
Computers,
Internet & systems History
of Christianity |
|
500
|
|
Science |
1996 utkom den 21:a upplagan, uppdelad i
fyra tryckta volymer och även i en elektronisk version på CD-rom.
Band 1 innehåller en introduktion till
systemet samt hjälptabellerna. Band 2 och 3 innehåller huvudschemat och band
4 ett index, samt en manual med ämnesvisa tillämpningsanvisningar. Ansvaret
för utgivningen av systemet ligger hos Library of Congress' katalog- och
klassifikationsavdelning. Systemet publiceras av Forest Press. Det finns även
en rådgivande ”Decimal Classification Editorial Policy Committee” med företrädare
för bibliotekarier och biblioteksskolelärare. Att Library of Congress står
som garant för revideringen av systemet, gör att DDC fått större spridning än
t.ex. UDK.
En avgörande praktisk skillnad mellan DDC
och UDK är att hjälptabellerna och schemat i DDC revideras ungefär vart sjunde
år och publiceras samlade, medan revideringarna i UDK publiceras årligen av
UDC consortiet. Sedan är det upp till varje land att publicera upplagorna i den
takt de klarar av. UDK:s förkortade upplagor finns i ett 20-tal språk.
Förkortade upplagor
Även DDC har insett behovet av förkortade
upplagor. Redan 1894, då systemet ännu inte var så utvecklat, publicerade man
den första förkortade upplagan. Dessa används främst på skolbibliotek och
mindre folkbibliotek. Den 13:e förkortade uplagan utkom 1997 och bygger på den
21:e fullständiga upplagan från 1996.
Allmänna principer
DDC bygger på en uppdelning av
vetenskaperna i nio huvudklasser: filosofi, religion, samhällsvetenskap,
filologi, naturvetenskap, tekniska och praktiska vetenskaper, konstvetenskap,
samt skönlitteratur med litteraturvetenskap och historia.
Detta återspeglar den indelning som fanns
på 1800-talet. Men idag stämmer den inte längre med de discipliner som finns
inom universitetsvärlden, vilket gör att det finns en viss obalans mellan
ämnena. Den allmänna indelningen av
systemet kan ses på motstående sida.
Återgivet från den 21:a
upplagan av Deweys decimalsystem, publicerad 1996, med Forest Press tillstånd,
en avdelning av OCLC, Online Computer Library Center, Inc., som äger
copyrighten.
Å andra sidan ger man notation till nya
ämnen genom tillkomsten av nya reviderade upplagor. Det görs även omplaceringar
av ämnen, som bättre motsvarar dagens verklighet
Systemet har haft tre olika perioder med
olika syn på vetenskapen. Den första perioden var under Deweys livstid. Dewey
hade explicit lovat att göra så små ändringar som möjligt i de ämneskoder som
fanns, så att biblioteken inte skulle behöva omplacera sina samlingar. Den
andra perioden räknas från den 14:e till den 17:e upplagan, i vilka det
presenterades stora förändringar i ämnena och alltför många omplaceringar. Den
tredje perioden är den aktuella, under vilken man försöker förnya en hel
disciplin, men lämna de övriga nästan intakta.
Notation
Dewey använde sig av arabiska siffror.
Detta har bl.a. fördelen att vara universellt, till skillnad från bokstäver
då det finns flera alfabet. Samtidigt uppfattas siffrorna som decimaler,
vilket innebär att varje ny siffra som läggs till, markerar en vidareindelning
av ämnet.
Dewey bestämde att alla ämnen skulle ha
åtminstone tre decimaler. Är det ett huvudämne som bara har en eller ett par
siffror som basnummer, så skriver man ut en eller ett par nollor, t.ex. 200 för
religion och 220 för Bibeln. Behöver man fler än tre siffror, skriver man en
punkt efter den tredje siffran, t.ex. 224.94, Nahum. I schemat skriver man de
tre första siffrorna första gången de förekommer, samt överst på varje sida
där indelningen gäller; en punkt markerar i tabellerna att man har utelämnat
dessa tre första siffror.
Systemet är hierarkiskt i sin struktur:
600
Teknologi (Tillämpade vetenskaper)
620 Teknik
621 Tillämpad fysik
621.3 Elektroteknik
621.38 Elektronik
621.388 Television
621.388 5 Kommunikationssystem
621.388 57 Kabeltelevision
I början var DDC främst ett enumerativt
system, dvs varje ämne hade sin plats i schemat. På senare tid har systemet
dock, efter inflytande från Ranganathans system och från det konkurrerande UDK,
utvecklats i samma riktning med facetter, där nya begrepp kan bildas genom
tillägg eller kombination av olika notationer.
Ex. 730
Skulptur
730.5 En tidskrift om skulptur, som består av 730 och tillägget 05 för
tidskrifter från hjälptabellen. (En nolla försvinner här).
I DDC används termen schema för de
ämnen som är representerade i själva hierarkiska systemet från 0, för allmänna vetenskaper
till 9, för geografi och historia. Termen tabeller används för
tilläggstabellerna, både de som kan användas överallt i systemet, som tabellen
för standard underindelning, och de som används mer selektivt som plats,
person, etc.
Noter i schemat
Det som kännetecknar DDC är att man hela
tiden får anvisningar om vilka tillägg som får göras eller vad som ingår i
notationen. Det finns fyra kategorier noter i DDC:
a) noter som beskriver vad en klass
innehåller. Det kan vara noter som definierar innehållet eller som anger
synonymer eller andra begrepp som hör till ämnet. Dessa kan vara antingen
bredare eller smalare.
Typisk fras är ”class here”, klassificera
här.
Exempel:
404.2
Tvåspråkighet
Klassificera
här Flerspråkighet
304.663
Folkmord
Klassificera
här etnisk rensning
b) noter som talar om att man placerat
ett visst ämne, som saknar egen klassning, tillsammans med annat ämne. Det
kan vara så att man fortfarande är osäker om placering eller att ämnet anses
för specifikt för att ha eget signum. Dessa noter börjar med termen ”Including
” .
Viktigt för dessa ämnen är att veta att
DDC inte vill att man använder hjälptabellerna
för att vidareindela dem. Mer om detta senare.
Exempel:
469.709
Moderna variationer beroende på platsen i portugisiska
Inkluderar
tillfälliga variationer, slang
c) noter som talar om vad som finns i
andra avdelningar. De hör till kategorin
”Class elsewhere”, dvs vad man uppfattar som ”se- eller se även-referenser”.
Dessa noter är till för att hitta det
signum som kan vara lämpligast. Om man jämför de olika ämnena kan man säkrare
se vilket av dem som passar bäst.
Dessa noter skrivs med kursivstil. De
börjar med ”For... see...” när det är fråga om ”se-referens” och ”See also...”
när det är fråga om ”se också-referens”.
Exempel:
004
Datavetenskap
Se
också 025.4 för lagring och automatisk återvinning av information.
d) noter som förklarar förändringar i
systemet och i tabellerna. Dessa noter används främst när det finns klamrade
siffror, vilket betyder att numren inte längre används. Då har man en
förklaring om vilket nummer som passar bäst till det tidigare angivna ämnet.
Exempel:
[325.31]
Kolonial administration och politik
Ämnet
har flyttats till 353.15
När man söker och hittar ett nummer i
schemat är det viktigt att man också läser det nummer som är hierarkiskt
överordnat, eftersom det där kan finnas noter av intresse, eller rubriken kan
vara otillräcklig för att förstå vad det handlar om utan att läsa det överordnade
ämnets rubrik.
Exempel:
629.23
Design, material och byggnad
För att förstå det måste man gå upp till
signum 629.2, Landtransportmedel med motor, cyklar.
Speciella instruktioner.
Tabellerna 2-7 används endast när det
uttryckligen anges i schemat, vilket vi kommer att se senare. Normalt används
frasen ”Add to base number... the number following...”, som betyder ”lägg till
basnumret... det nummer som följer efter...”. Den här typen av instruktion
hittar man också när man vill vidareindela ett ämne på samma sätt som ett
annat.
Klamrar
I schemat hittar man siffror inom
klammer. Det betyder att dessa siffror inte används längre.
Exempel:
[291.64]
Religiösa tolkare
Förflyttat
till 291.61
[311]
Unassigned (används ej)
Parentes
Om man hittar en siffra inom parentes
betyder det att det är ett alternativt förslag. Det finns fall i vilka man
anser att biblioteken kan få välja ett annat alternativ än det föreslagna. Ett
bra exempel är Bibeln, som kan vidareindelas på olika sätt beroende på om det
är inom kristendomen eller inom judendomen.
Exempel:
(224.37)
Baruch
(Alternativt
nummer, välj i första hand 229.5)
Centrerade ingångar
>
271-273 Speciella ämnen inom kyrkohistoria
Det här är en sorts ingång som
representerar en grupp konsekutiva siffror, delvis liknande dem i UDK med ”/”,
men med den skillnaden att man i UDK använder siffrorna inte bara som rubrik,
utan även i klassningen. Här ser man siffrorna endast som rubrik och de kan ej
användas som signum, utan man måste välja bland de följande siffrorna.
Index i schemat
Ett annat viktigt hjälpmedel i DDC är de
innehållsförteckningar som finns i varje klass som sträcker sig över minst två
sidor. De underlättar sökandet.
Exempel:
796
Athletic
and outdoor sports and games
SUMMARY
796.01-.09 Standard subdivisions
.1 Miscellaneous
games
.2 Activities
and games requiring equipment
.3 Ball
games
.4 Weight
lifting, track and field, gymnastics
.5 Outdoor
life
.6 Cycling
and related activities
.7 Driving
motor vehicles
.8 Combat
sports
.9 Ice
and snow sports
Nytt från den 20:e upplagan är att man på
vissa avdelningar har gått ett steg längre, genom att innehållsförteckningen
visar ytterligare vidareindelning (se t.ex. avd. 370 Utbildning).
Några ord om registret
Registret i DDC kallas ”relativt index”
för att markera att alla ämnesord relateras till den disciplin de hör
till. Många termer kan användas i olika
discipliner, med olika betydelse. I registret hittar man dem samlade, vilket
underlättar valet av lämpligt signum.
Exempel:
Swedes T5 - 397
Swedes
(Plants) 641.351.26
Swedish
language 439.7
T6
- 397
Swedish
literature 839.7
Swedish
people T5 - 397
Swedish
turnips 641.351 26
Registret följer vissa regler som är bra
att känna till:
1) Den engelskspråkiga upplagan av DDC
följer amerikansk ortografi.
2) Den alfabetiska ordningen följer
principen ”ord för ord”, med undantag för ord med bindestreck som behandlas som
ett ord.
Exempel:
India 954
India
rubber tree 635.933.45
India-Pakistan
conflict 954.920.51
3) När ett ämne representeras av en fras
eller ämnesord som består av flera ord använder man, i princip, den ordning som
är normal i engelska fraser, d.v.s. adjektiv före substantiv. Det finns några
undantag, t.ex. när det gäller behandlingen av länder där landets namn kommer
först.
Exempel:
Spain 946
T2-46
ancient
936.6
T2-366
4) I registret hittar man ingångar till
ämnen såväl från huvudschemat som från hjälptabellerna. När man ser bokstaven T
åtföljd av ett nummer och ett bindestreck, då vet man att det signum man hittat
finns i hjälptabellen med det numret. I exemplen ovan står T6 för Tabell 6,
språk, T5 för Tabell 5, raser, folkgrupper och T2 för Tabell 2, geografiska
platser, historiska perioder och personer.
5) I registret hittar man också signa som
inte existerar om man går direkt till schemat. Dessa kan konstrueras enligt
instruktioner man hittar i ett överordnat begrepp. På det viset undviker man
att skapa ett större system än nödvändigt. I exemplet "Swedish turnips”,
641.35126, ser vi att om man söker i schemat finner man endast 641.33-.35
”Specifik mat från plantor”, med en instruktion om att de följande siffrorna
byggs upp med hjälp av avdelningen 633.635, där man hittar 635.126 som
basnummer. Man lägger då till siffran 641 de siffror som följer efter 6 i
635.126. Därav: 641.35126.
6) När man använder registret är det
viktigt att man inte nöjer sig med de siffror man erhåller där, utan alltid
kontrollerar i huvudschemat eller i hjälptabellerna.
Några klassifikationsprinciper.
I andra klassifikationssystem som UDK och
SAB är det inte bara tillåtet utan även tillrådigt att man dubbelklassar. I DDC
är man än så länge av den uppfattningen att man endast skall använda ett signum. Därför har man
etablerat vissa regler som underlättar valet av ingång. Dessa principer är nu
under diskussion och kan komma att ändras, kanske lagom till den 22:a upplagan.
Applikationsregeln:
Om ett dokument handlar om två ämnen, av
vilka det ena utövar inflytande över det andra väljer man det som blir
influerat, t.ex. ”Kristendomens inflytande över Islam” klassas på ”Islam”.
Regeln den första av två:
Om man har två ämnen som behandlas lika
väljer man det signum som uppträder först i schemat. Det finns två varianter av
regeln:
a) använd det sista eller det första
numret:
I avd. 365 ”Kriminalvårdsinstitutioner”
hittar man följande formulering:
”Om det inte finns någon instruktion
emot, klassificera ett ämne som hör till två eller flera underavdelningar av
365 på den avdelning som uppträder sist i schemat” (”Unless..... the number
coming last in the schedule”).
Exempel:
”Regionala
fängelser för ungdomar”
365.32
regionala fängelser
365.42
ungdomsfängelser
Man
väljer 365.42 ungdomsfängelser
I signum >331.3-331.6 Arbetskraft efter personlig
karakteristik
hittar vi anvisningen:
”Om det inte finns en instruktion emot,
klassificera ett ämne som hör till två eller flera underavdelningar av
331.6-331.6 på det nummer som uppträder först i schemat" ("Unless ...
the number coming first in the schedule”).
Exempel:
Ӏldre
arbetare med fysiska handikapp eller bristande hälsa”
331.398
äldre arbetare
331.59
arbetare med fysiska handikapp eller bristande hälsa
Man
väljer: 331.398 äldre arbetare
b) Numret med minst antal nollor:
Denna regel hjälper oss att välja det
ämne som klassas med minsta antalet nollor om båda ämnen i övrigt behandlas
lika.
Exempel:
”Studiehjälp
för studier vid privata universitet”
Man
hittar:
378.04
privata skolor och universitet
378.3
studiehjälp
Man
väljer: 378.3 studiehjälp
Treregeln:
Om ett verk handlar om tre eller flera
ämnen som samtidigt är underavdelningar av ett större ämnesområde väljer man
det mest specifika signum som samtidigt täcker alla ämnen. Exempel: ett
dokument som handlar om Frankrike, Tyskland och Sverige klassar man på Europa,
medan man klassar ett dokument som handlar om Danmark, Norge och Sverige på
Nordeuropa.
När dessa regler inte är tillräckliga
finns det andra regler i själva schemat, som hjälper oss att välja mellan två
ämnen som behandlas lika.
Att bygga ett klassifikationsnummer i DDC.
DDC har inte så många facetter som UDK
eller ens SAB. Trots det finns det många kombinationsmöjligheter.
Hjälptabellen 1 ”standard underindelning”
kan användas överallt, om det inte finns en instruktion emot.
Ett annat sätt att bygga ut siffrorna är
att följa de instruktioner som finns i schemat och i hjälptabellerna. Dessa
instruktioner kallar man ”noter för nummeruppbyggnad”. Noterna innehåller
alltid åtminstone ett exempel. Det nummer som utökas kallas för basnummer.
Addera ett nummer till ett annat nummer.
I vissa ämnen kräver den naturliga
underindelningen upprepandet av andra ämnen i schemat. T.ex. fackordböcker eller
fackbibliografier underindelas efter det ämne de behandlar.
Exempel:
”En bibliografi om lantbruk”.
Man väljer först 016 Bibliografier och
kataloger i specifika discipliner och ämnen. Man får anvisningen:
lägg 001-999 till basnumret 016, vilket i
klartext betyder att man får lägga till vilket ämne som helst från schemat.
Man söker i registret efter notationen
för lantbruk och finner 630
Man lägger ihop dessa till nummer 016
630
Slutligen sätter man punkt efter den
tredje siffran och tar bort den sista nollan, som inte betyder någonting i den
positionen.
Resultat: 016.63
Annat exempel:
”En teaterförening bestående av
studenter”.
Man söker studentorganisationer 371.84
där står: lägg 001-999 till basnumret
371.84.
Man söker notationen för teater 792 .
Man lägger denna notation till den
föregående.
Resultat: 371.84792
Addera en del av ett nummer till ett
basnummer
Vissa ämnen indelas i princip på samma
sätt som andra. Det gör att man inte behöver upprepa notationen i schemat,
utan i stället får anvisningar om varifrån siffrorna hämtas och hur de
kombineras.
Exempel:
”En allmän tidskrift på slovenska.”
Man hittar en indelning för tidskrifter på
slaviska språk 057
där står: lägg de siffror som följer
efter 037 till basnumret 057.
Under 037 hittar man ”encyklopedier på
slovenska” 037.84.
Man lägger till 057 de siffror som följer
efter 037.
Resultat: 057.84
Annat exempel:
”Potatis som livsmedel.”
Man hittar 641.33-.35 specifika
livsmedel.
Där står: lägg till basnumret 641.3 de
siffror som följer på 63 i avd. 633-635.
Man hittar potatis 635.21.
Man lägger de siffror som följer efter 63
till siffran 641.3.
Resultat:
641.3521
Detta är ganska praktiskt, eftersom det
tillåter att schemat inte behöver bli större än vad det redan är. Man får dock
inte glömma att detta måste specificeras i schemat under respektive avdelning.
Exempel:
”Socialdemokratiska partiernas ideologi.”
Man hittar 324.212-.218 för specifika
partier.
Där står att till basnummer 324.21 lägger
man de siffror som följer efter 0 i notationen 02-08 från tabell 324.24-324.29.
Där hittar man numret 072 för
socialdemokratiska partier.
Man lägger till 72 till basnumret 324.21.
Resultat: 324.2172.
När ett antal signa kan kompletteras med
facetter från andra nummer, finns instruktionen bara en gång. Dessa nummer
brukar anges med en asterisk i rubriken eller med annan typografisk form.
Hittills har man kunnat klassa enbart
genom att använda huvudtal från systemet. Liksom andra klassifikationssystem,
har DDC även tilläggstabeller som kan användas överallt, eller som har tillämpning
för ett särskilt ämnesområde. Medan tillägg hämtade från tabell 1 kan användas
överallt, kan de från andra hjälptabeller användas endast där så uttryckligen
står i schemat.
HJÄLPTABELLER
När man i DDC hänvisar till tabellerna
(tables) menar man hjälptabellerna 1-7 i band 1. Jag kommer därför att använda
termen ”huvudtal” eller ”schema” när det gäller tal i systemet (schedules) och
”tilläggstal” när det gäller tal i hjälptabellerna.
De sju tilläggstabellerna innehåller:
1 Standard eller generella
underindelningar
2 Geografiska områden
3 Indelning av de enskilda
språkens litteratur
4 Indelning av de enskilda
språken
5 Indelning i raser, etniska och
nationella folkgrupper
6 Indelning efter språk
7 Indelning av personer
Gemensamt för alla hjälptabeller är att
de notationer som finns där inte används ensamma. Siffrorna skrivs i
hjälptabellerna med bindestreck. Det är för att markera att de är tillägg.
Bindestrecket försvinner när man lägger siffrorna till den notation de
kompletterar.
Tabell 1. Standard eller generella
underindelningar
Standardindelningen representerar sådana
aspekter som är sekundära eller som är oberoende av ämnet, som den fysiska
formen (-05 tidskrift) eller behandling (historia -09).
Några karakteristika
Siffrorna i tabell 1 lägges direkt till
klassifikationssignum från huvudschemat, oberoende av om signum är mycket
brett eller representerar ett mycket specifikt ämne. Det viktiga är att
tillägget inte skall vara onödigt.
Alla tillägg börjar med siffran -0.
Bindestrecket försvinner när man lägger till siffrorna.
Exempel:
”Bildande konst under 1900-talet.”
I huvudschemat hittar man 730 för
bildande konst och skulptur.
Man hittar också notationen 730.01-.09
för standard underindelning.
Man går till tabell 1 där 1900-talet
klassas -090 4.
Man lägger dessa sifror till signum 730.
Resultat: 730.0904
Normalt när man lägger till siffrorna
från tabell 1 tar man bort alla de nollor som kan finnas bland de tre första
siffrorna, om inte annat anges. I exemplet ovan hittar man notationen 730.01-09
i schemat, vilket betyder att man måste behålla nollan från 730. Däremot, om
man klassar "skulpturer från 1900-talet” ser man att man i schemat har
angivit 730.1-.9 som standardindelning, vilket betyder att man lägger till
-0904
till signum 73 efter att man tagit bort 0
från 730.
Exempel:
”Filosofisk tidskrift.”
Filosofi anges med siffran 100.
Standardindelning för tidskrift är -05.
Resultat: 100 minus 00 plus 05=105.
I just det här fallet hjälper oss schemat
genom upplysningen 102-108 ”standardindelning”.
”Psykologisk encyklopedi.”
Psykologi är siffran 150.
Standardindelning för encyklopedi är -03.
Resultat: 150 minus 0 plus 03=150.3.
Men för ”politisk tidskrift” är numret
320.05. Politik är 320 och standardindelningen i intervallen 320.01-.09. Detta
beror på att underindelningen med en nolla redan finns i schemat som en
speciell indelning av politik, i det här fallet betyder 320.5 "politiska
ideologier”.
I de fall nollorna används i huvudschemat
kan de inte tas bort när man lägger till siffrorna från standardindelningen.
Ytterligare ett exempel hittar man i
342.02-.09 som är en egen underindelning i systemet. Därför finns det en not i
schemat: "använd 342.001-342.009 för standardindelning”, vilket betyder
att här behöver man två nollor för att klassificera en ordbok över
administrativ rätt, som blir 342.003. Om man skriver endast 342.03 betyder det
inte ”ordbok över administrativ rätt”, utan ”revision över
regeringsinstrument”.
Restriktioner:
Även om tilläggen är generella, gäller de
inte riktigt överallt, utan det finns vissa restriktioner. Därför ges vissa
rekommendationer:
a) använd inte tilläggen när man
klassificerar ett ämne som är så pass specifikt att det inte har en egen notation
i tabellerna. ”Barnbibliotek på 1900-talet” kan klassas 027.6250904, medan en
publikation om ”Borås stadsbiblioteks barnavdelning på 1900-talet” bara klassas
027.625, d.v.s. ”barnbibliotek”.
b) använd inte tillägg när det finns en
notation i huvudtabellen med samma betydelse. Lexika (tillägg -03) och
tidskrifter (tillägg -05) finns ofta med ett eget signum i huvudschemat på de
olika avdelningarna. Likaså -01 som betyder teori, t.ex. 101 betyder filosofisk
teori. 780.904 i huvudtabellen betyder 1900-talets musik (tillägget -0904 i
tabell 1 står för 1900-talet). Även om resultatet är detsamma i båda fallen,
finns det andra notationer i vilka detta inte är så uppenbart.
Det kan också finnas variationer i den
meningen att tillägget ersätts av ett annat mera specifikt och mera relevant
för det ämne man klassar.
c) använd bara ett tillägg, om inte annat
står i tabellerna. Om ett ämne kan indelas med hjälp av två olika tillägg,
väljer man ett av dem. I början av tabell 1 har man förtecknat tilläggen i
preferensordning. Listan ordnar tilläggen enligt nedan:
metod ex.
-01 teori, -07 utbildning
synpunkt ex. -06
organisationer,
-093
historisk behandling
presentationsform ex.
-077 programmerade texter,
-0202
synopsis
fysisk
medium eller form ex. -03
ordböcker, -05 tidskrifter
Om man skall klassa en tidskrift om
musikutbildning använder man notationen 780.7 (musikutbildning) och inte
780.5 (tidskrift om musik) eller 780.705 (tidskrift om musikutbildning).
Några av tilläggen kan i sin tur
vidareindelas enligt instruktioner i tabellen.
Exempel:
”Matematiska principer inom biologi.”
Man använder 570 för biologi, -015 för
vetenskapliga principer från tabell 1, som i sin tur vidareindelas med de
siffror som följer efter 5 i klassen 510-590, vilket i det här fallet blir 1
från 510 matematik.
Resultat: 570.151 (man tar bort 0 från
570 på samma sätt som tidigare).
Tabell 2. Geografiska områden, historiska
perioder och personer.
Här hittar man flera sorters tillägg:
de som börjar med -1, som betecknar områden,
regioner eller platser i allmänhet,
de som börjar med -2, som betecknar
personer,
de som börjar med -3-9 som betecknar
länder,
därav med -3 för länder i den gamla
världen,
med -4-9 länder i modern tid, från Europa
till Oceanien, på samma sätt som i UDK.
Man tittar först på dem som handlar om
geografisk area.
Geografisk area kan uttryckas direkt i
schemat, särskilt i sådana ämnen där den geografiska indelningen verkar
naturlig, exempel:
324.241 Politiska partier i
Storbritannien.
324.273 Politiska partier i USA.
Det mest normala är dock att den
geografiska aspekten uttrycks som en facett med hjälp av tillägg från tabell 2.
Detta skulle vara fallet i exemplen ovan om man hade politiska partier för
länder som inte uttryckligen anges i schemat.
Det finns flera sätt att lägga till
siffrorna från tabell 2.
A) direkt, om det så står i schemat, till
exempel:
”Sveriges geologi.”
Man hittar ländernas geologi i 554-559.
Under dessa siffror finns en not som säger att man lägger till 4-9 från tabell
2 till basnumret för geologi 55.
Notationen för Sverige är -485.
Resultatet blir 554.85.
Ibland behöver man redovisa en relation
mellan två länder, t.ex. handel eller
internationella relationer mellan länder. Då står det i tabellerna
hur man kombinerar (normalt lägger man till en nolla mellan det ena landets
notation och det andra):
”Internationella relationer mellan
Sverige och Finland.”
Internationella relationer mellan länder
under 327.3-327.9.
Indelningen .3-.9 hämtas från tabell 2.
Notationen för Sverige -485.
Notationen för Finland -489.7.
Som det står i tabellerna på 327 lägger
man till notationen
för Sverige först 327.485
och sedan Finland med en nolla
mittemellan dem: 327.48504897
Eller uttryckt i sina beståndsdelar:
Schema T2
länk T2
327 -485 0 -4897
Man kan också lägga till delar av
siffrorna i tabell 2.
Exempel:
”Organisationer av allmän karaktär i den
autonoma regionen av Navarra.”
Man hittar notationen 066 för
”Organisationer av allmän karaktär på den iberiska halvön”.
Sedan en not som säger: ”lägg till
basnumret 066 de siffror som följer -46 i notationen -461-469 i tabell 2”.
I tabell 2 hittar man -465 2 för Navarra,
därför lägger man till siffrorna 52, som
följer efter -46.
Resultat: 066.52.
b) indirekt, genom siffran 09 från tabell
1 som mellanled.
När det inte finns någon anvisning om hur
landsindelning skall göras, finns alltid möjligheten att först gå till tabell
1 där man hittar notationen -09 för historisk och geografisk behandling.
Därefter går man vidare till -093-099 för den geografiska indelningen i specifika
länder, som hämtas från tabell 2.
Exempel:
”Handelspolitik i Norge.”
Notationen för handelspolitik är 382.3.
Standardunderindelning för historisk och
geografisk indelning från tab.1 är -09.
Notation för Norge från tabell 2 är -481.
Tillsammans: 382.309481
Eller uttryckt i delar:
Schema T1
T2
382.3
-09 -481
Denna indelning kan även användas för att
lägga till ett land till ett annat land på vissa avdelningar, t.ex. när det
gäller emigration från ett land till ett annat.
”Emigration från Sverige till
Australien.”
Emigration från specifika länder
325.23-29
325.2, där 3-9 hämtas från tabell 2,
talet för Sverige är -485,
tillsammans: 325.2485.
Lägg 09 till resultatet ovan enligt
anvisningarna på 325.
Kompletterat med notationen för
Australien 94, som blir -0994.
Tillsammans: 325.24850994
Det geografiska tillägget kan även göras
till andra tillägg i tabell 1.
Ett exempel:
”Sveriges nationalekonomiska förening.”
Nationalekonomi 330.
Därunder läser man: .02-.08
standardunderindelning från tabell 1.
Standardunderindelning för nationella
organisationer ‑060.
Där läser vi: lägg till landet från
tabell 2, i det här fallet -485 för Sverige,
tillsammans: 330.060485
Slutligen, i tabell 2 kan man inte bara
göra uppdelning i länder, utan även andra geografiska begrepp, såsom berg,
vattendrag och sjöar. Även dessa kan i sin tur kompletteras med landstillägg.
Exempel:
”Fisk i Norra Finlands sjöar.”
Fisk hittar man i notationen 597.
I tabell 1 hittar man -09 för länder och
geografiska områden. Man kompletterar med sjöar från tabell 2, som har numret
-169.2.
I början av tabell 2 och under siffran -1
läser man att alla ämnen kan vidareindelas med hjälp av 03-09, och att siffrorna
3-9 hämtas från tabell 2.
Man söker Norra Finland och hittar -489
77.
Dessa två tillsammans: -16920489.77.
Med huvudtalet från schemat blir
resultatet: 597.091692048977.
Eller utryckt i delar:
Schema T1 T2 länk T2
597 -09 -169 2
0 -489 77
Efter den geografiska indelningen kan man
lägga till siffrorna från tabell 1, utom om de är överflödiga eller det finns
en instruktion emot, exempel:
”En tidskrift över brasiliansk
nationalekonomisk förening.”
330.0608105 eller uttryckt i delar:
Schema T1 T2 T1
330 -060 -81 -05
Tabell 5. Raser, etniska och nationella
grupper
På samma sätt som för landsindelning kan
man komplettera med etniska grupper på två sätt, direkt när det står så i
schemat, eller indirekt genom standardindelningen -089 från tabell 1.
Några grupper kan identifieras med mer än
en karakteristik. I det här fallet finns en preferensordning:
etnisk grupp
nationalitet
ras.
Tabell 5 kan kombineras med tabell 2 för
att ange en etnisk grupp i ett visst land. I sådana fall använder man sig av 0
som mellansignum.
Några siffror:
-61 betyder medborgare i Spanien,
-393 1 0 73 holländare i USA (siffran -73
från tabell 2)
-945 4 0 46 finländare i Spanien (siffran
-46 från tabell 2).
a) direkt indelning
Den direkta indelningen kan endast göras
när det står så i schemat.
Exempel:
”Den sociala strukturen bland samer.”
Den sociala strukturen 305.8.
Lägg till notationen för samer från
tabell 5 enligt instruktionen under 305.8, som är ‑945 5.
Tillsammans: 305.89455.
Tilläggen från tabell 5 kan också
kombineras med tilläggen från tabell 1. I detta fall använder man två nollor i
stället för en.
Exempel:
781.621-.629 för folkmusik från olika
etniska grupper
Här har man basnumret 781.62 från
schemat, och den sista siffran 1-9
kommer från tabell 5, därav 781.6261 betyder spansk folkmusik (ovan hade man
siffran för spanjorer -61).
Siffran -0079 festivaler
(T1) gör att 781.62610079 betyder
spansk folkmusikfestival. Till siffran –079 kan man lägga siffrorna 4-9 från
tabell 2. Därigenom kan man t.ex. klassificera ”spansk folkmusikfestival i
Frankrike”.
Resultat: 781.6261007944, eller uttryckt
i delar:
Schema T5 länk T1 T2
781.62 61 0 079 44
Man kan också klassa ett lands
minoriteter, eller grupper i ett land som identifieras genom språkliga eller
andra karakteristika genom att komplettera den etniska gruppens notation med
notationen från tabell 2. Detta kan göras på två sätt:
1) Genom att lägga en nolla (0) mellan
den etniska gruppen och landet i enlighet med noten i början av tabell 5, på
samma sätt som man gjorde tidigare om holländare i USA eller finländare i
Spanien.
Exempel:
”Konstarterna bland spanjorer i Argentina.”
Siffran 704.03 används för att klassa
konstarten bland etniska
Minoritetsgrupper.
Siffran -61 betyder spanjorer (T5).
Man använder 0 som mellanlänk.
Siffran -82 står för Argentina (T2).
Resultatet blir: 704.0361082.
2) genom att lägga till landets eller
regionens notation direkt till notationen från tabell 5, när så uttryckligen
anges i tabellen.
Ett exempel:
-927 64 står för marockaner, där siffran
-64 kommer från tabell 2 och kompletterar siffran -927 från tabell 5 för
arabisktatalande.
b) indirekt, genom tillägget ‑089
från tabell 1 som mellanled
”Samiskt konsthantverk.”
Konsthantverk 745.5.
Tillägg av siffran för folkgrupp från
tabell 1är ‑089.
Notationen för samer som i förra exemplet
‑945 5.
Tillsammans: 745.50899455,
eller uttryckt i delar:
schema T1 T2
745.5 -089 -9455
Ytterligare ett exempel:
”Biblioteksservice för portugiser i
Sverige.”
Biblioteksservice för minoriteter hittar
man i signum 027.63.
Man lägger till -089 från tabell 1.
Därefter lägger man till siffran -691
från tabell 5 för portugiser.
Siffran 0 används som mellanlänk innan
man kompletterar med signum för Sverige,
-485.
Resultat: 027.630896910485
Tabell 6. Språk
Förutom i klasserna Språk och Filologi,
som man hittar i notationen 400 och Litteratur i notationen 800, med sina
respektive underklasser, kan språkfacetten läggas till andra ämnen där
vidareindelning efter språk är meningsfull. Så är fallet t.ex. med olika
bibelöversättningar eller andra religiösa skrifter, encyklopedier eller
allmänna tidskrifter och serier.
För att kunna lägga till språket måste
det finnas en instruktion i schemat. Språket hämtas sedan inte från ämnet språkvetenskap,
såsom man är van vid från andra klassifikationssystem, utan från tabell 6.
Exempel:
Det svenska Nya Testamentet 225.5397,
som bildas av Nya Testamentet 225,
och en vidareindelning av 225.1-.8, som
enligt anvisningarna delas på samma sätt som 220.1-.8, och där 220.5 står för
moderna versioner och översättningar.
Därmed blir det 225.5 för Nya Testamentet
i modern översättning.
Tillägget för det svenska språket enligt
tabell 6 är ‑397.
För att komma så långt börjar man först
med att läsa hänvisningen från
225.1-.8 Allmänna principer, där man skriver att man till basnumret
225
lägger till de sifffror som följer efter
220 i avdelningarna 220.1-220.8.
På det viset kommer man till 220.5
Moderna versioner och översättningar.
En vidare indelning av 220.5 finns på
220.53-.59, Andra språk än engelska,
där man hittar en hänvisning till att vidareindela
med hjälp av tabell 6.
Siffrorna -3-9 står för de enskilda
språken enligt tabell 6.
Slutligen byter man ut 220 för Bibeln mot
225 för Nya Testamentet.
Resultat: 225.5397
För vissa språk och ämnen kan indelningen
finnas redan i huvudtabellen. Så är fallet med encyklopedier.
Exempel: "En polsk
encyklopedi": 037.85
Att använda en del av talet i tabell 6
I vissa fall behöver man inte lägga till
alla de siffror man hittar i tabell 6. Detta måste dock anges tydligt i
schemat.
Exempel:
”Den svenska nationalencyklopedin.”
038 är basnumret för nordiska
encyklopedier,
Man hittar en instruktion att lägga till
de siffror som följer efter 39 i intervallen 396-398 från tabell 6.
Där hittar man siffran -397 för svenska
språket, vilket gör att man kan lägga till den sista siffran 7 som följer efter
39 till den tidigare siffran för nordiska encyklopedier 038.
Resultat: 0038.7.
Tabell 6 tillsammans med tabell 2
I tabell 2 hittar man notationer som -175
med betydelsen ”regioner där ett visst språk överväger”. Vidareindelningen görs
i dessa fall med hjälp av tabell 6.
Exempel:
”Arbetslöshet i spansktalande länder.”
Arbetslöshet med historisk eller
geografisk indelning hittar man i siffran 331.1379.
Därefter lägger man till -175 från tabell
2 för områden med vissa språkkarakteristika.
Spanska har siffran -61 i tabell 6.
Resultat: 331.137917561.
Annat exempel:
”Skolpolitik i arabvärlden.”
379 i schemat står för skolpolitik.
Man lägger till siffran -09 från tabell 1
för att kunna komplettera med region eller land, därefter kompletteras med
siffran -175 från tabell 2, och siffran -927 från tabell 6 för arabiska.
Resultat: 379.09175927.
Däremot, om man vill klassa skolpolitik i
Marocko blir siffran 379.64, eftersom man har avdelningen 379.4-.9 för indelning
efter land enligt tabell 2, utan att behöva använda tillägget -09 från tabell
1.
Tabell 7. Personer
Indelningen för personer följer samma
mönster som det man har använt för tillägget för geografiska områden och
folkgrupper. Den kan göras direkt när det så står i tabellerna, eller indirekt
genom tillägget ‑088 från tabell 1 som mellanled. Indelningen kan också
göras i kombination med tabell 2 och 3, vilket man kommer att se längre fram.
Det finns två huvudgrupper:
a) personer definierade med siffrorna -01
till -08, klassade efter könstillhörighet, familjerelation, ålder, social eller
ekonomisk status.
Exempel:
”Barn som konstnärer.”
Man hittar klassen 704 med underklassen 704.04-.87
för specifika grupper
av personer, och en not som talar om att notationen
04-87 hämtas från
tabell 7.
Där hittar man -054 för barn.
Resultat: 704.054.
Preferensordning:
Ett verk kan ta upp flera aspekter som
var och en klassificeras med olika siffror från tabell 7. Under siffrorna
-03-08 hittar man följande kommentar: ”Vid klassningen av komplexa ämnen som
representeras av två eller flera underindelningar av denna tabell, välj den
omvända ordningen i vilken de påträffas i tabellen."
Exempel:
”Pensionärer från överklassen” klassas
med siffran -0696 som betyder ”pensionärer”, och inte med -0621, som betyder
”överklassen”.
”Medelålders personer från överklassen”
klassas med -0621 för ”överklassen” och inte med -0564 som betyder ”medelålders
vuxna”.
B) Personer efter yrkestillhörighet:
Yrken definieras med siffrorna -09 till
-99 i tabell 7.
Siffrorna -091 -097 underindelas som
avdelningarna 01 till 07 i huvudschemat, medan -1 till -9 underindelas som
avdelningarna 1 till 9. Även om tabell 7 följer huvudschemat är det dock
viktigt att man konsulterar tabellen för att vara säker på att man valt rätt
yrke, eftersom det finns små men viktiga skillnader. T.ex. siffran 741 i
schemat betyder grafisk konst, medan -741 i tabell 7 reserveras för personer
verksamma inom kommersiell konst. De arbeten som är av allmän karaktär klassas
på disciplinen, utan att behöva använda tabell 7. T.ex. ett verk om läkare
klassas på medicin. Tabell 7 används främst när man vill specificera en
yrkesgrupp inom en annan disciplin.
Exempel:
”Etik bland kemister.”
Siffran 174.9 betyder ”etik för verksamma
i specifika yrken”.
Man lägger till -54 för personer
verksamma inom kemi.
Resultat: 174.954.
Indirekt indelning av tabell 7 genom
tabell 1
När det inte finns någon instruktion i
schemat och man ändå vill komplettera ett ämne med beteckningen för
personkategori, kan man göra det genom att lägga till siffran -088 från tabell
1.
Exempel:
”Målningar gjorda av barn.”
Man hittar 750 för måleri. Man lägger
till siffran -088 (personer) från tabell 1, och därefter lägger man till -054
för barn från tabell 7.
Resultat: 750.88054.
Eller uttryckt i delar:
Schema T1 T7
75 -088 -054
Lägg märke till att när man lägger till
-088 tar man bort den sista nollan i siffran 750, såsom man gjorde tidigare när
vi studerade tabell 1.
Tabell 7 används också när man vill
klassa facklitteratur avsedd för en viss målgrupp. Då använder man sig av
tillägget -024 (målgrupp) från tabell 1, kompletterad med siffrorna från tabell
7.
Exempel:
”Sociologi för medicinstuderande.”
Sociologi är 301.
Mellanled -024 från tabell 1 för
specifika grupper.
Personer verksamma inom medicin enligt
tabell 7 är -61.
Tillsammans: 301.02461.
Att lägga till en del av ett nummer i
tabell 7
Såsom fallet var i tidigare tillägg, kan
man även här använda sig av en del av ett nummer när det så uttrycks i schemat.
Exempel:
”Adoptivföräldrar som social grupp.”
Signum 305.904 används för att beteckna
”personer klassade efter familjerelation”.
Där ser man en not, där det står att man
till denna siffra lägger de siffror som följer efter -04 i tabell 7.
Siffran -043 1 står för ”föräldrar
inklusive adoptivföräldrar”.
Resultat: 305.90431.
Användningen av tabell 7 tillsammans med
tabell 2
Notationen -176 från tabell 2 står för
”regioner där vissa religiösa grupper överväger” och kompletteras med siffror
från tabell 7.
Exempel:
”Folkbibliotek i buddistiska länder.”
Till signum 027.4 för folkbibliotek
lägger man siffran 09 från tabell 1 som mellanled. I tabell 2 hittar man -176
2-176 9 för ”andra religioner”.
Därunder hittar man en not: ”lägg till
basnumret -176 de siffror som följer efter -29 i notationen 292-299 i tabell
7”.
Där hittar man -294 3 för buddister.
Resultat: 027.40917643.
Däremot, om man vill klassa
”folkbibliotek i Thailand” blir lösningen 027.4593, där man till basnumret
027.4 lägger till notationen -3-9 från tabell 2, utan att behöva använda
mellanledet -09 från tabell 1.
Nu har vi gått igenom de tillägg som kan
anses vara generella. Förutom dessa förekommer i Dewey-systemet ett par
tabeller som i huvudsak bara används på en bestämd avdelning, och som med vår
terminologi skulle kunna kalla för speciella tillägg. De är tabell 3 och tabell
4.
Tabell 4. Indelning av de enskilda
språken.
Språkvetenskap och filologi finns på
avdelning 400. De enskilda språken indelas från 420 till 490. Notationerna från
tabell 4 används tillsammans med basnumret för det enskilda språket, som
identifieras genom asterisk (*) i tabellerna.
Exempel:
”Svensk grammatik.”
Basnumret för svenska 439.7.
Grammatik enligt tabell 4 är ‑5.
Resultat: 439.75.
Annat exempel:
Katalansk fonetik.
Basnumret för katalanska är 449.9.
Fonetik hittar man i -158 från tabell 4.
Resultat: 449.9158.
Användning av tabell 6 i kombination med
tabell 4
När man skall klassa tvåspråkiga
ordböcker behöver man ange båda språken. Detta görs genom att först välja det
språk under vilket man vill återfinna dokumentet i första hand. Därefter lägger
man till det andra språket med signum för ordbok från tabell 4 som mellanled.
Exempel:
”Spansk‑svensk ordbok.”
Man väljer basnumret för spanska 46 .
I tabell 4 hittar man vidareindelning för
tvåspråkiga ordböcker från -32-39,
där man läser: lägg det andra språket
från tabell 6 till basnumret ‑3.
Svenska har nummer -397, därför lägger
man -3397.
Tillsammans: 463.397.
Skulle man vilja placera ordboken i den
svenska hyllan blir resultatet 439.736,
där 439.7 står för svenska, 3 för ordbok
och 6 för spanska.
I de fall man klassar ett språk i klass
400 som inte har asterisk i schemat, nöjer man sig med det utan någon
vidareindelning.
Exempel:
”Andalusisk fonetik.”
Siffran 467.8 används för andalusiska,
men där kan man inte använda -158 för fonetik, såsom man gjorde för katalanska.
Tabell 3. Indelning av de enskilda språkens
litteratur
Tabell 3 används nästan uteslutande för
att lägga till olika aspekter till avdelningen 800 i systemet. Denna avdelning
betecknar både skönlitterära texter och litteraturvetenskap eller studier av
texterna, till skillnad från t.ex. SAB-systemet där man skiljer mellan G
Litteraturvetenskap och H Skönlitteratur.
Skönlitteratur och litteraturvetenskap
indelas i första hand efter språk, i andra och tredje hand efter litterär form
och tidsperiod. Därefter kan språk indelas även efter ämne eller aspekt.
Några av dessa kan vara:
bibliografisk
form (samling, urval, historisk presentation),
litterära
aspekter (naturalism, karaktärer),
teman
(kärlek, vänskap, hästar),
personer
(för barn, för kvinnor).
Det finns en variationsrikedom i kombinationsmöjligheterna,
vilket gör att man noga måste följa anvisningarna på avdelning 800 och i
tabell 3. Vi skall bara titta på några av dessa möjligheter.
Tabell 3 indelas i sin tur i tre andra
Tabell 3A används för arbeten över, eller
av en bestämd författare. Tabell 3B för arbeten över, eller av flera
författare. Tabell 3B kompletteras samtidigt med tillägg från tabell 3C.
Dessa tabeller används endast när det
finns en konkret instruktion och endast med basnumren i litteratur, som
identifieras med en asterisk (*) i schemat.
Tabell 3A. Arbeten över eller av en
bestämd författare.
De tillägg man hittar här används endast
för att precisera litteraturen över eller av en bestämd författare.
Här skall vi bara ta några exempel:
”El Quijote av Miguel de Cervantes.”
Spansk litteratur klassas med siffran 86.
I tabell 3A hittar man indelningen -3 för romaner, som man lägger till språket.
Därav: 863.
Därefter kan man lägga till perioden
enligt instruktioner i -31-39, där man specificerar att man först går tillbaka
till respektive språk på 800.
I det här fallet går man till 860 för
spanska litteratur.
Där hittar man siffran 3 för guldåldern
mellan 1515-1699.
Resultatet blir: 863.3.
”Ett drömspel av Strindberg.”
Svensk litteratur klassas 839.7.
I tabell 3A hittar man indelningen för
teater -2, resultat 839.72,
som i sin tur kan vidareindelas -21 -29 i
vilka den sista siffran 1 till 9 hämtas från de olika tidsperioderna.
I det här fallet -72 för tiden mellan
1900 och 1945.
Resultat: 839.7272.
”Strindbergs samlade verk.”
På samma sätt som ovan 839.7.
Man lägger till siffran -8 för
samlingsverk från tabell 3.
Man kan inte komplettera med tidsperiod,
eftersom Strindberg hamnar i två
sådana, resultatet blir därför 839.78.
När det gäller enskilda författare
rekommenderar man att bestämma en gemensam tidsperiod för samtliga verk
oberoende av när varje enskilt verk kom ut.
I Strindbergs fall kan vi t.ex. bestämma
oss för tiden ”senare 1800-tal”.
Då blir resultatet 839.786.
Den här lösningen kan även användas för
”Ett drömspel” ovan. Det blir då 839.726 i stället för 839.7272.
Det finns ett par undantag:
Den litteratur som saknar ett basnummer i
schemat, d.v.s. sådana som saknar asterisk, kan inte kompletteras med tillägg.
Till exempel: romaner skrivna av särskilda karelska författare klassas enbart
på 894.54, ”finskspråkig litteratur”.
Indelningen av litteraturen kan göras
både efter språk och efter land. För författare från länder vars språk har sitt
ursprung i ett annat land, kan man lägga till formfacetten, men däremot inte
tidsperiod, som reserveras för författare från språkets ursprungsland.
Exempel:
Dikter av Miguel Angel Asturias klassas
på 861 (86 för spanska och 1 för dikter).
I det här fallet bör kanske nämnas att
systemet tillåter en alternativ klassning för den spanskspråkiga litteraturen
som inte behöver en lokal prägel. Till exempel i Spanien kan man klassa den
spanska litteraturen producerad i Spanien utan att behöva ange landet och den
latinamerikansk litteraturen kan finareindelas efter land, medan man i
Guatemala kan man klassa landets litteratur utan att behöve lägga till landet,
medan man gör det för litteraturen från de andra länderna och från Spanien, och
så vidare.
Tabell 3B. Arbeten över eller av flera
författare.
De litterära formerna hittar man i
siffrorna -1 -8, där -1 står för poesi,
-3 för romaner och noveller, -4 för essäer, etc. Om man har ett verk som
omfattar två eller flera genrer, finns en preferensordning. T.ex. drama i stället
för poesi om man har ett verk om poetiskt drama.
Exempel:
”Essäer om den spanska litteraturen.”
Spansk litteratur 860.
Essäer -4.
Tillsammans 864.
Annat exempel:
”Finsk litteraturhistoria.”
Man söker finsk litteratur 894.541.
Man lägger till siffran -09,
standardunderindelning enligt tabell 3, för historia.
Resultat:
894.54109.
Ytterligare ett exempel:
”Ett arbete om finsk poesi under
1900-talet”: 895.541109003
Man lägger till -1 för poesi från tabell
3 till basnumret 894.541. Man fortsätter med -09 för historia, och enligt
anvisningarna på -090 01-090 09 i tabell 3 går man tillbaka till 895.451 för
att hämta siffran 3 för 1900-talets finska litteratur. Dvs. varje språks
litteratur har en egen historisk indelning.
Allmänna samlingar:
Litterära samlingar från ett språk
klassas på det specifika språket. Om man har en samling som omfattar två språks
litteratur klassar man på den litteratur vars signum kommer först i systemet,
om det inte finns en särskild not som kräver en annan ordning.
För allmänna samlingar med mer än två
språks litteratur finns två basnummer: 808.8 och 809. Båda kan vidareindelas
efter form, period, karakteristik, tema eller personer.
Form:
Exempel:
”En samling noveller.”
Siffran 808.83 står för novell- och
romansamlingar
Under 808.831-.838 hittar man specifika
kategorier-
Till basnumret 808.83 lägger man de
siffror som följer efter -30 i tabell 3B.
Där hittar man siffran -301 för noveller.
Man lägger därför till den sista siffran.
Resultat: 808.831.
Period:
Exempel:
”1900-talets litteratur".
För underindelningen efter period hittar
man siffrorna 808.800 1-.800 5.
Till basnumret 808.800 lägger man de
siffror som följer -090 i notationen -090 1-090 5 från tabell 1 för
tidsperioder.
För 1900-talet hittar man siffran -090 4.
Det betyder att man lägger till sista
siffran 4.
Resultat: 808.8004.
Annat exempel:
”Humorns historia i den spanska och den
franska litteraturen.”
Litteraturhistoria hittar man i 809.
I 809.1-.7 hittar man specifika former,
där man till basnumret 809 lägger de siffror som följer efter 808.8 i
intervallet 808.81-.87, d.v.s. siffran 7 för humor och satir.
Resultat: 809.7
När ett verk kan klassificeras med hjälp
av flera facetter finns det en särskild preferensordning i de fall systemet
inte vill att båda facetterna skall anges.
Dessa facetter accepteras tillsammans:
form och period:
Exempel:
”Litteraturkritik om essäer i den
italienska litteraturen från 1500-talet.”
Siffran 85 är basnumret för den
italienska litteraturen.
Essäer klassar man med tilläget -4 från
tabell 3B.
I tabell 3B hittar man underindelningen
-41-49 för perioder, som i sin tur vidareindelas genom den periodindelning som
man hittar i 850.1-858, där man hittar siffran 4 för 1500-talet. Siffran
kompletterar man sedan med -09 för litteraturkritik.
Resultat: 854.09.
Tabell 3C. Speciella notationer som kan
läggas till tabell 3B, till avdelning 700.4 (särskilda ämnen inom konsten),
791.4 (film, radio och tv) eller i avdelning 809 (samlingar av mer än två språk).
I denna tabell hittar man tillägg som
tillåter oss bestämma teman, speciella karakteristika eller personer. Om ett
verk behandlar flera aspekter, finns en preferensordning mellan dem:
-3
teman och ämnen
-2
element
-1
karakteristika
-8-9
personer.
Karakteristika, teman, personer
Personer, såväl verkliga som fiktiva,
såväl som karaktär som ämne i litteraturen, klassificeras med hjälp av -351.
Exempel:
”Don Juan i litteraturen.”
Man hittar 808.801-.803 indelning efter
speciella karakteristika, med en förklaring ”lägg till basnumret 808.80
notationen 1-3 från tabell 3C, i det här fallet med siffran -351 för specifika
personer”.
Resultat: 808.80351.
”Don Juan i den spanska litteraturen.”
Siffran 86 är basnumret för spansk
litteratur, med underindelning 860.1-.9, som indelas på samma sätt som -01-09
från tabell 3B.
Man hittar -091-099 i tabell 3B för verk
om speciella karakteristika eller teman, eller om personer, med förklaring att
lägga till -09 notationen 1-9 från tabell 3C.
Som i det tidigare exemplet läggs -351
till.
Resultat: 860.9351.
Användning av tabell 3C med tabell 5
I tabell 3C hittar man också en
underindelning av litteraturen efter etniska grupper, vilket gör det möjligt
att vidareindela med hjälp av tabell 5.
Man hittar siffran -8 för litteratur av
eller för etniska eller nationella grupper.
Exempel:
”Afrikansk litteratur på portugisiska.”
Siffran 869 står för portugisisk
litteratur, siffran -8 från tabell 3C för litteratur efter etnisk tillhörighet.
I tabell 5 hittar man -96 för afrikaner.
Resultat: 869.896.
Användning av tabell 7 med tabell 3.
I tabell 3C under siffran -352 hittar man
begreppet speciella grupper av personer såsom teman eller ämne i litteraturen,
med förklaring att lägga till notationen -03-99 från tabell 7.
Exempel:
”Kvinnan i den spanska litteraturen”
klassas 860.9352042.
Siffran 86 är basnumret. Man lägger till
-09 för litteraturkritik enligt tabell 3B.
Siffran -352 handlar om litteratur över
specifika grupper av personer som indelas enligt tabell 3C. Siffran -042 står
för” kvinnor” enligt tabell 7.
Även i siffran -92 från tabell 3C kan man
lägga till någon av avdelningarna -04-79
från tabell 7.
Exempel:
”En samling engelsk poesi för
vetenskapsmän” kan klassas 821.0080925.
82 är basnumret för engelsk litteratur.
100 står för poesi enligt tabell 3B.
80 står för samling.
92 för personer av en specifik grupp
enligt tabell 3C,
och 5 för vetenskapsmän enligt tabell 7.
Användning av tabell 3C inom konsten,
avdelningarna 700.4 och 791.4
De indelningsprinciper som man har sett
ovan med hjälp av tabell 3C kan tillämpas också i klasserna 700.4, som betyder
särskilda ämnen inom konsten, och i 791.4, som används för särskilda ämnen inom
film, radio och tv. Under denna sista avdelning hittar man t.ex. 791.436 1 för
speciella karakteristika, och 791.436 2-.436 8 för teman och ämnen, som båda
kompletteras med siffror från tabell 3C.
Exempel:
”Böcker om skräckfilm.”
Siffran 791.436 1 används för dokument om
filmer med speciella karakteristika.
i tabell 3C hittar man siffran -164 för
begreppet skräck.
Resultat: 791.436164.
När vi nu har kommit så här långt har vi
förhoppningsvis fått en bättre förståelse över Deweys decimalsystem. Man kan
konstatera att även om systemet i sin struktur är enumerativt finns det ett
antal facetter som kan komplettera ett huvudtal och kombineras med andra. Den
stora skillnaden mellan Dewey och UDK är att i UDK kan man med blotta ögat
identifiera facetterna genom de symboler som föregår siffrorna, medan man i
Dewey måste gå till systemet och följa de regler man hittar under respektive
nummer för en eventuell vidareindelning.
En annan grundlägande skillnad är att
UDK:s facetter kan användas för sökning separat, medan siffrorna saknar
betydelse utanför sin kontext i Deweys fall.
LITTERATUR
Benito, Miguel, Bibliografisk kontroll :
en introduktion till katalogisering, klassifikation och indexering. - 2. uppl.
- Borås : Taranco, 1995. - 132 pp.
Brown, A.G., Introduction to subject
indexing : a programmed text. - London : Bingley, 1976. - 2 vol.
Chan, Lois Mai, Cataloging and
classification : an introduction. - 2. ed. - New York : McGraw-Hill, 1994. -
519 pp.
Dewey decimal classification : a
practical guide / Lois Mai Chan ... - 2.ed., revised for DDC21. - Albany, N.Y.
: Forest Press, 1996. - 246 pp.
Dewey decimal classification and relative
index / devised by Melvil Dewey. - Ed. 21 / edited by Joan S. Mitchell ...-
Albany, N.Y. : Forest Press, 1996. - 4 vol.
HJÄLPTABELLER I DEWEYS DECIMALKLASSIFIKATION
Tabell 1. Standard eller generella
underindelningar
Siffrorna lägges direkt till
klassifikationsnumret, alltid åtskilda från huvudtalet genom minst en nolla.
Tabell 2. Geografiska områden
Lägges till klassningen på två sätt:
a) direkt, där det står i tabellerna
b) indirekt, genom siffran 09 från tabell
1 som mellanled.
Tabell 3. Indelning av de enskilda
språkens litteratur
Lägges i avdelningarna 810‑890
(Litteratur) till basnumren, som markeras med asterisk i tabellerna.
Tabell 4. Indelning av de enskilda
språken
Lägges i avdelningarna 420‑490
(Språkvetenskap) till basnumren, som markeras med asterisk i tabellerna.
Tabell 5. Raser, etniska och nationella
folkgrupper
Lägges till klassningen på två sätt:
a) direkt, där det står i tabellerna
b) indirekt, genom siffran 089 från
tabell 1 som mellanled.
Tabell 6. Språk
Lägges till klassningen när det så anges
i tabellerna.
Tabell 7. Personer
Lägges till klassningen på två olika
sätt:
a) direkt, där det står i tabellerna
b) indirekt, genom siffran 088 från
tabell 1 som mellanled.