Kapitel 8
Kapitel 10
Miguel Benito
KAPITEL 9
KLASSIFIKATIONSSYSTEM FÖR SVENSKA
BIBLIOTEK, SAB
SAB:s klassifikationssystem används på flertalet
svenska bibliotek. Det är därför viktigt att i en publikation som denna skriva
åtminstone några rader om SAB. Det finns ett utmärkt läromedel i SAB-systemet
författat av Göran Berntsson, och därför kommer jag här endast översiktligt
beröra SAB-systemet, och på samma gång göra vissa jämförelser med de två andra
systemen som tagits upp i de föregående kapitlen.
Det svenska klassifikationssystemets första
upplaga publicerades 1921. Man ansåg från bibliotekshåll att Dewey-systemet
inte riktigt motsvarade de intentioner man hade i Sverige. Samtidigt ser man i
systemet en del influenser både från Dewey och från UDK. Den senaste upplagan
av SAB-systemet publicerades 1997.
En fördel med SAB-systemet är användningen av
bokstäver för huvudindelningen av klasserna och underavdelningarna. Detta gör
att man med få tecken kan förteckna ganska specialiserade ämnen, till skillnad
från UDK eller Dewey. Dessa använder sig av siffror och där får man i vissa
fall en ganska lång notation, vilket försvårar för både bibliotek och
låntagare.
Indelningen av systemet och motsvarande
avdelningar i UDK, Dewey:
SAB UDK DEWEY
Bok- och biblioteksväsen A 01, 02 010, 020
Allmänt och blandat B 00,
03 - 08 000, 030-
-
080, 369
Religion C
2 200
Filosofi och psykologi D 1 100
Uppfostran och undervisning E 37 370
Språkvetenskap F
80 400
Litteraturvetenskap G 82/89(091) 800
SAB UDK DEWEY
Skönlitteratur H
82/89 800
Konst, musik, teater och film I 7
(ej 77) 700 (ej 770)
Arkeologi J 902 930.1
Historia K 93/99 930
- 990
Biografi med genealogi L 929 920
Etnografi, socialantropologi M 39 390
och etnologi
Geografi N 91 910
Samhälls- och rättsvetenskap O 3
(ej 33, 355, 300 (ej 330, 355,
37
y 39) 370 y 390)
Teknik, industri och P 62,
66-69, 620, 660-690,
kommunikationer 77 770
Ekonomi och näringsväsen Q 33, 63
- 65 330, 630-650
Idrott, lek och spel R 793
- 799 793 - 799
Militärväsen S 355/359 355
- 359
Matematik T 51 510
Naturvetenskap U 52 - 59 520
- 590
Medicin V 61 610
Musikalier X 78.089 780
Musikinspelningar Y 78.094/.097 780
Tidningar Ä 07 070
Huvudtabellerna i SAB-systemet vidareindelas genom
att lägga till en bokstav efter behov. T.ex.
A
Bok och biblioteksväsen
Ab
Biblioteksväsen
Abd
Bokbestånd
Abdc
Klassifikation
Abdci
Tesaurer och indexering
Därefter kan ett signum kompletteras vidare med
hjälp av tilläggsbeteckningar. Det finns två kategorier sådana: allmänna och
speciella tilläggsbeteckningar.
De allmänna tilläggsbeteckningarna är sådana som i
princip kan användas överallt i systemet där det är tillämpligt.
De allmänna tilläggsbeteckningarna återfinns i ett
särskilt kapitel i början av SAB-systemet. De är:
A. Geografiska tilläggsbeteckningar (-
"strecktillägg")
Dessa bildas genom att tilläggsbokstäverna som
följer efter N på avdelning Na–Nt läggs till signaturen genom bindestreck. Även
om tillägget är allmänt finns det klara anvisningar överallt i systemet om
huruvida uppdelningen är lämplig eller ej.
Ex. "Julfirande i Norge."
SAB UDK Dewey
Mzaj-db 398.332.41(481)
394.2663
B. Innehållsliga beteckningar (:
"kolontillägg")
Dessa bildas genom att till signaturen läggs
beteckningar enligt systemets avdelningar föregångna av kolon. I SAB-systemet
är man mycket restriktiv med dessa tillägg. Därför finns det en lista på vilka
som är lämpliga. Listan kompletteras på vissa avdelningar med ytterligare några
som kan vara lämpliga just där.
Ex. "Bibliotekslagstiftning."
SAB UDK Dewey
Ab:oe 027.52(094.5) 344.092
C. Kronologiska tilläggsbeteckningar (.1--.59
tidstillägg).
Tillägget består av siffror. De läggs direkt till
signaturen endast på de avdelningar som har historisk karaktär. På
icke-historiska avdelningar måste kolontillägget :k för historia först
tilläggas.
Ex. "Om den spanska litteraturen under Siglo
de Oro."
SAB UDK Dewey
Gk.42 811.134.2"16/17" 860.3
D. Tilläggsbeteckningar för monografier
(z-tillägg")
Tillägget används när man vill ordna en avdelning efter
institutionsnamn, personnamn eller ortnamn. Detta är strikt reglerat i
systemet, så att det endast är möjligt på bestämda avdelningar, där
uppdelningen fyller en funktion.
Ex. "Det italienska kommunistpartiet PCI
under 1990-talet."
SAB UDK Dewey
Ocf-i.06z PCI 329.15(45)"199" 324.245075009049
Ocf-i:k.59
E. Tilläggsbeteckningar för innehållslig form (
( ) "parentestillägg")
Man använder det här tillägget för att ange att
innehållet tillhör en viss formell kategori, såsom kongresskrift, periodika,
kartor, etc. Detta tillägg placeras efter att man har innehållsklassificerat,
men före eventuella beteckningar för språk, medier och målgrupper.
Ex. "Bibliotekslag."
SAB UDK DEWEY
Ab:oe(u) 027.52(094.5) 344.092
F. Språkliga tilläggsbeteckningar (=
"likhetsteckentillägg")
Dessa tillägg används för att ange på vilket språk
dokumentet är avfattat. Tillägget består av tilläggsbokstäverna som följer
efter F på avdelning Fb–Fy och ansluts med likhetstecken framför.
Ex. "Gamla Testamentet på tyska."
SAB UDK DEWEY
Cba=f 221=112.2 221.531
G. Tilläggsbeteckningar för medier och målgrupper
Dessa beteckningar används när man på ett ställe
vill samla dokument av samma medieslag eller avsedda för en viss målgrupp. Det
kan vara bilder, sjökort, videokasetter eller litteratur för barn eller
synskadade. Medier betecknas med bindestreck före och medier med komma,
alternativ bindestreck om det gäller både medier och målgrupp samtidigt.
Ex. "Videokasett om UDK-systemet."
SAB UDK Dewey
Abdc/VK 025.45UDK(086.8) 025.432
Särskilda tilläggsbeteckningar
Förutom dessa allmänna tillägg finns också
särskilda tillägg som används inom vissa avdelningar för att beteckna en för
avdelningen speciell indelning eller aspekt. Dessa tillägg, som består av .0
och ytterligare en eller flera siffror får endast användas på den avdelning där
de finns i tabellerna.
Ex. "Folkbibliotekslag i Danmark."
SAB UDK Dewey
Ab-da.05:oe(u) 027.52(489)(094.5) 344.092009489
När man går igenom de olika exemplen ovan
upptäcker man mycket snabbt att de olika klassifikationssystemen inte alltid
valt samma sätt att klassificera. T.ex. vad som är "särskilt tillägg"
i SAB behöver inte vara det i UDK, utan där har man kunnat inkorporera uppdelningen
i systemet.
Ytterligare ett exempel med likheter och
skillnader:
"Julfirandet i Norge under 1970-talet."
SAB UDK Dewey
Mzaj-db 398.332.41(481)"197" 394.2663
LITTERATUR
Berntsson, Göran, Klassifikation enligt SAB-systemet : ett läromedel. - 2., rev. uppl. - Taranco, 1997.
Klassifikationssystem för svenska bibliotek. - 7., omarb. uppl. / utarbetad på uppdrag av SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation. - Bibliotekstjänst, 1997.