MIGUEL BENITO
UNIVERSELLA DECIMALKLASSIFIKATIONEN, UDK
INLEDNING
UDK-systemet är ett av de vanligaste klassifikationssystemen i världen. UDK står för Universella decimalklassifikationen. På engelska förkortas den UDC, på franska och spanska CDU och på tyska DK.
UDK har växt fram ur Dewey-systemet. Melvil Dewey var bibliotekarie vid Amherst College i Massachusetts. Den första upplagan av hans system publice-rades 1876 och omfattade ett fåtal sidor med indelningar på endast tre decimaler, eller 935 ämnen med ca 2500 ämnesord.
I Europa fanns det två belgiska jurister, Paul Otlet och Henri La Fontaine som 1892 bildade Office International de Bibliographie (OIB). La Fontaine fick Nobels fredspris 1913, inte för UDK, utan för sitt engagemang för freden, som en av grundarna till Permanent International Peace Bureau med säte i Bern. Deras mål var att systematisera allt vetande. Otlet och La Fontaine fick 1895 Deweys tillstånd att översätta hans femte upplaga till franska. Samma år anordnades en internationell konferens om bibliografi i Bryssel och man omvandlade OIB till Institut International de Bibliographie (IIB) till stöd för Otlets och La Fontaines fortsatta arbete.
La Fontaine och Otlet införde en del viktiga förändringar i Dewey-systemet, bl.a. utvidgning av systemet genom tillägg, vilket gör att vi kan tala om två olika system.
IIB, som ansvarade för UDKs utveckling, ändrade 1931 namn till Institut International de Documentation. 1938 blev det en federation med nationella organisationer som medlemmar och ändrade på nytt namn till FID, Féderation Internationale de Dokumentation. I samband med namnändringen flyttade man också till Haag, där organisationen funnits tills nu. FID har upphört med sin verksamhet år 2001, även om organisationen inte formellt upplösts.
En ganska radikal förändring i UDK-utvecklingen införde man 1960 då man beslöt att inte längre följa Dewey-systemet, utan gå egna vägar. I och med det skapades förutsättningar för en egen revidering av systemet. Detta var dock inte helt utan problem. Medan Dewey-systemet hela tiden haft en stark organisation bakom sig, så har UDK förlitat sig till de många frivilliga krafterna i de olika antal kommittéer som bildats för revidering av olika avdelningar i systemet. I slutet av 1980-talet började man diskutera olika utvecklingsmöjligheter för och kommersialisering av systemet. Det resulterade 1992 i bildandet av ett UDC Consortium, med ansvar för produktion av UDK:s huvudsystem, i första hand elektroniskt, och försäljning av rättigheterna för utgivning av systemet på olika språk i olika länder. 1993 kom så det man kallar för Master Reference File, med ca 60 000 ämnen ut. MRF byggde på den engelska medelstora upplagan av systemet. Nu ingår 72 000 ämnen i den senaste MRF-filen.
Årligen presenteras förslag till förändringar i skriften "Extensions and Corrections to the UDC", samtidigt som en ny elektronisk MRF distribueras från UDC Consortium till olika prenumeranter av systemet, bl.a. de som har till uppgift att översätta systemet till andra språk.
UDK-upplagor
1905-1907 publicerades den första upplagan på franska under titeln "Manuel du Répertoire Bibliographique Universel", ett arbete på 2 250 sidor med 33 000 undergrupper och ett alfabetiskt register med 38 000 uppslagsord. Under 1927-1933 utgavs den andra upplagan med titeln "Classification Décimale Universelle" i fyra volymer och utökad till 70 000 undergrupper. Den tredje upplagan blev på tyska och publicerades under åren 1932-1953. Den fjärde upplagan började ges ut 1943 på engelska i mindre häften. Den är fortfarande inte avslutad. En femte upplaga påbörjades 1939 på franska, en sjätte 1950 på japanska och en sjunde 1955 på spanska. För klassifikationsändamål saknar dock dessa fullständiga upplagor intresse, utom på de avdelningar i vilka ett bibliotek kan vara specialiserat. Huvuddelen av häftena är numera föråldrade.
Intressantare har varit de så kallade medelstora upplagorna, som omfattade ca en tredjedel av systemet. De finns på franska, tyska och engelska.
Förkortade upplagor finns på ett 20-tal språk: engelska, finska, franska, hebreiska, holländska, italienska, japanska, koreanska, makedonska, polska, portugisiska, rumänska, ryska, serbokroatiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.
I Danmark och Norge har de tekniska högskolorna publicerat egna "Ämneslistor", som inte är något annat än UDK-tabeller med skillnaden att de bara tar med de ämnen som finns i de egna samlingarna. En dansk förkortad upplaga i lösa häften har utkommit, liksom en handledning i UDK-systemets användning.
Numera är MRF den officiella versionen av systemet. Översättningar på de stora språken blir som regel av samma omfång, samtidigt som det också publiceras förkortade upplagor, som den engelska pocketupplagan med ca 4000 termer. Den svenska elektroniska versionen från 1999-2008 är ungefär av samma omfång, med ca 5 200 ämnen och över 6 300 sökord. Den nu aktuella elektroniska upplagan innehåller 10.577 notationer, och ca 20.000 sökord.
En miniupplaga benämnd "summary" finns på 57 språk, däribland svenska och finska, med 2.664 notationer. De är tillgängliga gratis. Du kan hämta dem på https://www.udcsummary.info/.
Från och med 2001 finns det också en avgiftsbelagd internetversion, som motsvarar MRF och som UDK-konsortiet ansvarar för. I dagsläget, 2020, finns den på tio språk. Adress: https://udc-hub.com/.
UDK i Sverige
Fram till 1992 var Tekniska litteratursällskapets UDK-nämnd ansvarig för utgivningen av UDK-tabellerna på svenska. De svenska förkortade upplagorna har publicerats 1946, 1961 och 1977. Den senaste upplagan från 1977 har kompletterats med ändringar och tillägg för 1977-1994. Dessutom finns det en fullständig upplaga för avdelningen 331 Arbete och arbetsmarknad, tryckt 1983.
Den senaste tidens ändringar har gjort att den tryckta upplagan blivit föråldrad. En elektronisk version finns sedan 1999. Från och med 2020 på https://taranco.eu/udk2008/, efter att ha funnits en kort tid på Bibliotekshögskolans webbsida. Fördelen med den elektroniska versionen är att den kan uppdateras kontinuerligt vid behov. De förändringar som inträffat efter 2008 finns nu aktualiserade i denna utgåva från 2020. Man har också utökat antalet ämnen, och vissa har utgått. Denna utgåva omfattar nu 10.577 notationer.
Teorin bakom UDK-systemet
Ett klassifikationssystem kan omfatta ett begränsat ämnesområde, t.ex. teknik, fysik, biblioteksväsen. Det är då fråga om ett speciellt klassifikationssystem. Det kan också omfatta alla vetenskaper. Då talar vi om universella system. Det svenska SAB-systemet och UDK är båda universella system. UDK skiljer sig från SAB i det att UDK är ett decimalsystem. De siffror som UDK använder uppfattas som decimaler, inte som heltal.
Denna indelning gör att varje siffra i sin tur kan vidareindelas i 10 omedelbara underavdelningar allt efter behov. Delningen upprepas för varje ny underindelning till dess man erhållit en tillräckligt fin indelning.
Därutöver finns det hjälptabeller med aspekter som kan läggas till olika huvudtal och därmed utöka möjligheten till finare indelning.
UDK är ett system för detaljklassificering av dokument, artiklar etc. (till skillnad från SAB eller LC-system, som huvudsakligen används för klassificering av böcker och motsvarande material). Den senaste upplagan av SAB går dock mot ett närmande till UDK i detta hänseende.
För båda systemen gäller dock att man inte skall klassificera djupare än behovet kräver, med hänsyn till samlingens karaktär, målgrupp och storlek.
För studierna av systemet utgår vi numera från den svenska elektroniska versionen. Den tryckta versionen från 1977 är i många stycken föråldrad. Den kan dock konsulteras som jämförelse och för att få en snabb överblick över systemet. Förutom det normala förändringsarbetet som sker i de flesta klassifikationssystem har UDK genomfört en totalförändring när det gäller religion, där man utgår från tiden och regionen för de olika religioners uppkomst till skillnad från SAB och Dewey som utgår från kristendomen. Likaså har man förändrat de språkliga tilläggen helt och har gjort tillägget för ort till en facett även i ämnen historia och geografi.
Såväl den elektroniska som den tryckta versionen innehåller:
1) inledningen, som ger en mycket användbar förklaring till några av systemets egenheter,
2) hjälptabellerna, med en förteckning av de tecken och tilläggstal som är avsedda att användas tillsammans med huvudtalen,
3) huvudtabellerna, med de nio huvudgruppernas innehåll i systematisk ordning,
4) det alfabetiska registret till tabellerna.
NÅGOT OM HUVUDTABELLERNAS INNEHÅLL OCH EN ÖVERSIKT
Vetenskaperna är indelade i tio huvudklasser av praktiska skäl. Om vi i stället för decimalsystem hade ett system med bokstäver kan vi få 25-28 huvudklasser, som fallet är i SAB. Den indelning som finns i UDK följer en gammal tradition från medeltiden, som senare gått vidare med Bacon, Harris och slutligen Dewey, då han använde sig av Bacons system fast i omvänd ordning. Vad vi kan konstatera idag är att uppfattningen om olika vetenskapers relation sinsemellan varierar genom tiderna. UDK-systemet är över 100 år gammalt (tabellerna publicerades först 1905). Det är därför naturligt att vi idag ser vissa discipliner som malplacerade i systemet. Man kan dock likväl påstå att ett mycket modernt system lätt blir omodernt. När vi skall arbeta med att klassificera enligt UDK är det viktigt att vi tänker pragmatiskt och att det väsentliga är att placera litteratur inom samma ämnesområde på samma plats.
För att bli bekant med systemet som sådant kan det vara bra att man navigerar igenom huvudtabellerna samtidigt som man försöker hitta svaren till några frågor utan att använda det alfabetiska registret (gäller frågorna 1-36). Man kommer att upptäcka att det går, även om det inte är så man skall arbeta med ett klassifikationssystem när man skall klassa litteraturen. För att inte navigera helt vilt är frågorna uppdelade på de olika klasserna.
Klass 0 Allmänt. Bibliografi. Biblioteksväsen.
Denna klass omfattar allmänna grunder för vetenskap samt sådant som är gemensamt för intellektuell verksamhet, som bibliografier, encyklopedier, allmänna periodica, biblioteksverksamhet, sammanslutningar, muséer osv. På senare tid har omfattande förändringar ägt rum inom denna avdelning vad gäller placering av encyklopedier, tidskrifter mm.
0 Allmänt. Bibliografi. Biblioteksväsen
00 Allmänna grunder för vetenskap och kultur
01 Bibliografi. Kataloger. Bokförteckningar
02 Biblioteksväsen
03 Allmänna encyklopedier och uppslagsverk
05 Allmänna tidskrifter och publikationsserier
06 Sammanslutningar. Möten. Kongresser. Muséer. Utställningar. Företag. Forskningsinstitut
07 Tidningar. Tidningsväsen. Journalistik
08 Polygrafer
09 Handskrifter. Bokrariteter
Klass 1 Filosofi. Psykologi. Etik.
Här ingår numera två skilda discipliner, filosofi och psykologi. Språkbruket, framförallt inom avdelning 17, är tidstypiskt för början av 1900-talet.
1 Filosofi. Psykologi. Etik
11 Metafysik. Grundproblem
13 Andens filosofi. Andelivets metafysik
14 Filosofiska system
159.9 Psykologi
16 Logik. Kunskapsteori. Logisk metodlära
17 Moral. Etik. Praktisk filosofi. Levnadsvisdom
Klass 2. Religion. Teologi.
Avdelningen har genomgått en totalförändring. . Ett förslag till ändring presenterades 1993. Den nya gällande tabellen publicerades i Extensions and corrections to the UDC i november 2000. Numera utgår man från ett historiskt och geografiskt perspektiv med början i Fjärran Östern. På det viset vill man likställa alla religioner. Således får buddism siffran 24, judendom 26, kristendom 27 och islam 28, för att bara nämna några. Den tidigare uppdelningen utgick från kristendomen, såsom fallet är i SAB och i Dewey. En tydlig strävan på senare tid har varit att likställa språk, kultur och religion, så att systemet kan användas varhelst i världen.
2 Religion. Teologi
21 Naturlig religion
22 Religioner från Fjärran Östern
221 Kinas religioner
225 Japans religioner
23 Religioner från den indiska subkontinenten
233 Hinduism
24 Buddism
25 Antikens religioner
255 Religioner från Iran
26 Judendom
27 Kristendom
272 Romersk katolska kyrkan
274/278 Protestantiska kyrkor
279 Andra kristna kyrkor och rörelser
28 Islam
29 Moderna spirituella rörelser
Klass 3. Samhällsvetenskaper.
Här finns många skilda ämnen och discipliner, och man tvingas ibland till längre notationer än man skulle önska. Lägg märke till 33 nationalekonomi. Företagsekonomi, som uppfattas som ett näraliggande ämne återfinns inte här utan man måste gå till klass 6, avdelning 65 för att hitta den. När man skall klassa frågor av allmän ekonomisk karaktär väljer man avdelning 33. Arbete och arbetsmarknad är i SAB-systemet en social fråga medan den i UDK är en nationalekonomisk fråga. Allmän litteratur om sociala frågor finner man på avdelning 304, men i övrigt är varje specifik fråga spridd i systemet, t.ex. migration har funnits under politik och kvinnofrågan under etnografi.
Uppfattningen om olika ämnens placering kan skilja sig från land till land och från tid till annan. Migration t.ex. har nu placerats under demografi. Så länge man inte ändrar i tabellerna får man dock acceptera den placering ämnena har fått.
3 Samhällsvetenskaper
30 Sociografi. Metodologier i samhällsvetenskaperna
303 Metoder inom samhällsvetenskaperna
304 Sociala frågor, allmänt. Socialpolitik
305 Genusstudier. Könsroller
308 Samhällsbeskrivning. Sociografi
311 Statistik
314 Demografi. Befolkningsstatistik. Migration
316 Sociologi
32 Politik
325 Kolonialpolitik.
327 Internationell politik. Utrikespolitik
33 Nationalekonomi
331 Arbete
336 Finanser
339 Handel
34 Rätt
35 Offentlig förvaltning. Förvaltningsrätt
355/359 Försvar. Krigsvetenskap
36 Socialvård
366 Konsumentfrågor
368 Försäkring
37 Undervisning
39 Etnografi. Seder och bruk. Folklore
Klass 4. Vakant.
Fram till 1964 omfattade klass 4 språkvetenskap, precis som i Dewey-systemet. Då bestämde man sig för att inte längre följa i Dewey-spåret utan kunna utveckla UDK i sin egen takt. Man tyckte med all rätt att det var bättre att samla alla språkliga avdelningar nära varandra, såsom fallet är i SAB-systemet, och därför flyttades 4 till avdelning 80, bredvid skönlitteratur och litteratur-vetenskap.
Trots att det har gått så lång tid sedan förändringen genomfördes har man inte lyckats komma överens om en ny, lämplig användning för klass 4, ännu. En tanke är att placera medicin där och frigöra avdelningen 61 för tekniska ämnen.
Klass 5. Matematik, naturvetenskaper.
Denna klass omfattar förutom matematik de rena naturvetenskaperna. Tillämpad vetenskap faller inom klass 6. En svårighet är att kunna placera nya vetenskapsgrenar som onekligen kommer till. Miljövård t.ex. har fått större uppmärksamhet på senare år, och den går att placera på avdelning 502 men man märker att det känns trångt. Samtidigt finns det ämnesområden som har onödigt stor plats, t.ex. 56 paleontologi. Arkeologi var tidigare placerad under biologi. Numera finns arkeologi i klass 9.
5 Matematik. Naturvetenskaper
501 De exakta vetenskaperna. Allmänna frågor
502 Naturen. Naturskydd. Miljövård
51 Matematik
52 Astronomi. Navigation. Geodesi. Kronologi
53 Fysik
54 Kemi. Kristallografi. Mineralogi
55 Geologi. Geofysik. Hydrologi. Meteorologi. Klimatologi. Paleografi
56 Paleontologi
57 Biologiska vetenskaper
58 Botanik
59 Zoologi
Klass 6. Tillämpade vetenskaper.
Trängseln är stor i denna klass. Många idag viktiga ämnen har t.ex. en notation bestående av fyra eller flera siffror. Jämför 621.3 elektroteknik eller 621.38 elektronik med 637.4 ägg, äggprodukter. Att lantbruk, hem och hushåll är tillämpade vetenskaper går an. Men inom denna klass finner vi också bokproduktion, bokförlag och bokhandel på 655, som vi helst hade velat se nära biblioteksverksamhet.
Den i särklass största avdelningen i UDK är 62, teknik. Den har präglat UDK i mycket hög grad och delvis stulit möjligheten att utveckla ett system där det skulle råda balans mellan olika discipliner.
6 Tillämpade vetenskaper. Medicin. Teknik
608 Uppfinningar och upptäckter inom naturvetenskap och närbesläktade vetenskaper
61 Medicin
62 Ingenjörsvetenskaper. Teknik
621 Maskinbyggnad, allmän. Kärnteknik, Mekanisk teknologi
621.3 Elektroteknik
621.38 Elektronik
622 Gruvhantering
623 Militärmateriel
624 Byggnadskonstruktion
625 Trafikleder. Gatu- och vägbyggnad
626/627 Vattenbyggnad
628 Teknisk hygien. Kommunal tekni
629 Transportmedel
63 Skogsbruk. Lantbruk. Trädgårdsskötsel. Djurskötsel. Jakt. Fiske
636 Djurskötsel
636.09 Veterinärmedicin
64 Huslig ekonomi. Hushåll
65 Företagsekonomi. Industriell organisation. Kommunikation
655 Grafisk industri. Förlag. Bokhandel
66 Kemisk teknik. Kemisk-teknisk industri
669 Metallurgi
67/68 Diverse industrier och hantverk
681.3 Datorer. ADB-teknik. Teknisk informationsbehandling
69 Husbyggnadsverksamhet
Klass 7. Konst, musik, teater, m.m.
Avdelning 77 fotografi återfinns här, fast den uppfattas av de flesta som ett tekniskt ämne. Likaså finns här sport under samma avdelning som teater och andra nöjen.
7 Konst. Samhällsplanering. Arkitektur. Fotografi. Musik. Spel. Sport
71 Samhällsplanering
72 Arkitektur
73 Skulptur. Numismatik. Keramik. Konstsmide
74 Teckning. Konsthantverk
75 Måleri
76 Grafisk konst
77 Fotografi
78 Musik
79 Underhållning. Spel. Sport
792 Teater
796/799 Sport
Klass 8. Språkvetenskap, skönlitteratur m.m.
Denna klass var tidigare splittrad i klass 4 och klass 8. Vid sammanslagningen förändrade man dock inte den språkliga underindelningen. Man ersatte 4 med 80 och kunde därigenom behålla 81--89 såsom de var. 1992 genomfördes en total revidering av språken och de fick helt nya notationer. Vi gör uppgifterna med hjälp av den elektroniska versionen. Den tryckta versionen från 1977 är helt inaktuell.
Något för oss främmande, i skuggan av SAB-systemet, är att skönlitteratur och litteraturvetenskap inte skiljs åt.
8 Språkvetenskap. Filologi. Skönlitteratur. Litteraturvetenskap
80 Språkvetenskap. Filologi
81 Lingvistik
811 De enskilda språken
811.11 Germanska språk
811.13 Romanska språk
811.16 Slaviska språk
811.21 Indiska språk
811.22 Iranska språk
811.41 Afro-asiatiska språk
811.51 Ural-altaiska språk
811.581 Kinesiska språk
811.61 Austro-asiatiska språk
811.87 Mellanamerikanska och sydamerikanska språk
811.9 Artificiella språk
82 Litteraturvetenskap. Skönlitteratur, allmänt
82(091) Litteraturhistoria, allmänt
821 Litteratur från bestämda länder, språk osv
821.11 Germanska språk
821.13 Romanska språk
821.16 Slaviska språk
821.21 Indiska språk
821.22 Iranska språk
821.41 Afro-asiatiska språk
821.51 Ural-altaiska språk
821.581 Kinesiska språk
821.61 Austro-asiatiska språk
821.87 Mellanamerikanska och sydamerikanska språk
821.9 Artificiella språk
Klass 9. Arkeologi, geografi, biografi, historia.
Vi förvånas lite över att man inte hittar notationen för alla länders geografi och historia i huvudtabellerna, utan att vi måste gå till hjälptabellerna för att konstruera talet. Det finns en hjälptabell med geografiska tilläggstal som kan användas över hela UDK-systemet. Fram till 1994 gällde det att man fick konstruera ett huvudtal med hjälp av dessa siffror. Numera har en viktig förändring inträffat som innebär att det geografiska tillägget förblir ett tillägg även i geografi och historia. Avdelning 913 skall numera användas för de olika ländernas geografi med tillägget av landet, och 94 för de olika ländernas historia. Mera om detta kommer senare. Här kan vi följa tabellerna såsom de är.
9 Arkeologi och förhistoria. Hembygdskunskap. Geografi. Biografi. Historia
902 Arkeologi
903 Förhistoria
904 Lämningar från historisk tid
908 Hembygdskunskap
91 Geografi. Resor
913(4/9) De enskilda ländernas geografi
913(4) Europa
913(5) Asien
913(6) Afrika
913(7) Nord- och Centralamerika
913(8) Sydamerika
913(9) Australien och polarländerna
929 Biografier
93 Historia
94(3/9) De enskilda ländernas historia
94(3) Den gamla världen
94(4) Europa
94(5) Asien
94(6) Afrika
94(7) Nord- och Centralamerika
94(8) Sydamerika
94(9) Australien och polarländerna
DET ALFABETISKA REGISTRET - VAL AV HUVUDTAL
Den främsta indelningsgrunden vid klassifikation är dokumentets innehåll. (Med dokument avses här inte bara böcker utan också rapporter, uppsatser, mikrofilm, magnetband etc.)
Om innehållet i ett dokument man skall klassificera kan beskrivas med ett uppslagsord som står särskilt nämnt i det alfabetiska UDK-registret skall man omedelbart gå från registret till det huvudtal som registret hänvisar till. I huvudtabellen kan man kontrollera om notationen stämmer med det man vill klassa på. Framförallt kan man se under vilken disciplin ämnet finns. Man får inte nöja sig enbart med registret.
Det alfabetiska registret är ett viktigt hjälpmedel för att snabbt kunna hitta i tabellerna. Vissa ämnen kan man hitta direkt, andra ämnen måste man söka via synonymer eller näraliggande begrepp.
Bibliotek som använder UDK rekommenderas att hålla ett eget alfabetiskt kartotek där olika förekommande UDK-tal registreras med specifikation över i vilken betydelse de används på just det biblioteket. Detta är särskilt viktigt för begrepp som man inte hittar i UDK-registret.
En del termer hittar man inte ens i registret och då måste man söka genom andra termer, t.ex. synonymer och andra närstående ord.
EXEMPEL PÅ UNDERINDELNING I UDK
Nya begrepp kan skapas genom att tillfoga en decimal utan att ordningen blir rubbad. Varje ny siffra innebär en specialisering. Huvudprincipen är att man vid klassifikationen inte skall gå längre än vad som behövs för varje bibliotek. Exempel:
6 Tillämpade vetenskaper - Medicin, Teknik
62 Teknik och industri
621 Allmän maskinteknik
621.3 Elektroteknik
621.38 Elektronik
621.382 Elektroniska byggelement
621.382.3 Transistorer
Ett bibliotek som skaffar ett dokument om t.ex. transistorer behöver inte nödvändigtvis klassa dokumentet på 621.382.3. Det kan vara onödigt att gå så långt om biblioteket inte specialiserat sig på elektronik. Man kan mycket väl nöja sig med att klassa på 621.38 eller t.o.m. 621.3.
Det motsatta kan också inträffa, att bibliotek behöver uppdela ännu längre än vad den svenska upplagan av UDK tillåter. Då kan man ha nytta av tabeller på andra språk, t.ex. engelska eller tyska, inom de ämnen som biblioteket specialiserat sig på.
Punkt efter var tredje siffra
Vi kan lägga märke till att en punkt är utsatt efter var tredje siffra. Detta görs enbart för att underlätta läsningen och samma regel gäller även för de olika hjälptal som kan läggas till huvudtalen. Punkten sätts då efter var tredje siffra inom varje grupp av tal. T.ex.
621.382.3(047.3) Teknisk rapport om transistorer
Punkten kan även ingå som en beståndsdel av ett allmänt eller speciellt tilläggstal och i så fall går den inte att flytta. Ex.
621.38.04 Elektronikkomponenter
där 621.38 är huvudtalet och .04 tilläggstalet.
SAMMANSTÄLLNING AV HJÄLPTABELLERNA
Nu kan det vara dags att titta närmare på hjälptabellerna. UDK-systemet har en rik flora av tilläggstal som kan användas över hela systemet eller inom vissa ämnen. Här gäller samma rekommendation som tidigare: att man inte i onödan skall ange flera tilläggstal än de som behövs. Här presenteras en sammanställning av hjälptabellerna.
tecken läses:
Ia Samordning + och
Utsträckning / till
Ib Förhållande : kolon
Olösbar förbindelse :: dubbelkolon
Allmänna tillägstal för:
Ic språk =... likhetstecken
Id form (0...) parentes noll
Ie plats, ort (...) parentes
If folkslag, befolkning (=...) parentes likhetstecken
Ig tid "...." citationstecken
Ih UDK-främmande notation * asterisk
Ik egenskaper -02... streck noll två
material -03... streck noll tre
relationer, processer -04... streck noll fyra
och operationer
personer -05... streck noll fem
Speciella tilläggstal (återfinns i huvudtabellerna på de avdelningar där de gäller):
IIa -... streck
IIb .0... punkt noll
IIc '... apostrof
SAMORDNING OCH UTSTRÄCKNING
Tabell Ia i UDK-systemet innehåller tecken för samordning och utsträckning. Samordningstecknet + (och) kan användas när ett sammansatt begrepp inte har erhållit något eget UDK-tal. Ett exempel är Ryssland, som finns i två kontinenter och som därmed inte kan erhålla ett tal för hela området. Man förbinder då både den europeiska och den asiatiska delen med +. (47) och (57) blir (47+57).
Plustecknet skall användas med stor återhållsamhet för det är mycket sällan man har begrepp som behöver betecknas genom två olika tal i tabellerna.
Utsträckningstecknet / (till) användes när ett sammansatt begrepp omfattar flera efter varandra följande UDK-tal. Man förbinder det första och det sista UDK-talet med /. Vi har t.ex. avdelningarna 355, 356, 357, 358 och 359 för det militära försvaret. Då kan vi förbinda det första och det sista talet med varandra med hjälp av snedstreck. På så sätt klassar vi det militära försvaret med 355/359. Om vi har ett dokument om flera grenar inom försvaret saknar vi någon gemensam avdelning för dem. Då kan vi bilda en sådan avdelning med 356/359, som omfattar alla. Även utsträckningstecknet användes restriktivt. Det räcker inte med att man vill klassa ämnen som ligger efter varandra i tabellerna, utan det måste finnas något gemensamt mellan dem och som samtidigt utesluter andra intilliggande begrepp.
Ett annat exempel: vi har talet 787 för "Musik för stränginstrument". Avdelningen indelas sedan vidare i olika sorters stränginstrument. I den engelska) versionen finner vi 787.1, 787.2, 787.3 och 787.4 för olika stråkinstrument, och 787.5, 787.6, 787.7, 787.8 och 787.9 för olika knäpp-instrument. Då kan vi göra så att vi tar det första och det sista talet för varje grupp om vi vill klassa böcker som handlar om stråkinstrument/respektive knäpp-instrument och skriver ut dem med snedstreck mellan: 787.1/.4 resp. 787.5/.9.
Exemplen ovan visar att man eliminerar identiska siffror i grupper upp till tre med snedstrecket. Punkten bibehålls i andra ledet för att markera de saknade siffrorna.
FÖRHÅLLANDE
Vi skall nu fortsätta med att studera relationstecknet : (kolon).
Tecknet : (kolon) användes för att beteckna förhållandet mellan två begrepp eller för vidare underindelning av ett tal. Kolontecknet kan i princip användas när helst man vill uttrycka en relation mellan två begrepp, t.ex.:
539.53:546.62 Hårdhet hos aluminium
331.105.44:329 Partiernas inflytande på fackföreningarna
Flera sorters relationer kan anges med kolon:
1) generell - ospecificerad relation, t.ex. "relation mellan geografi och historia" 91:93
2) inriktning - ämnet i ett dokument är riktat till en speciell grupp användare eller ett speciellt ämnesområde, t.ex. "företagsekonomi för ingenjörer" 65:62
3) jämförelse - två ämnen jämförs med varandra, t.ex. "jämförelse mellan klassifikationssystem som använder bokstäver och ett decimalsystem" 025.44:025.45
4) skillnad - man koncentrerar sig på skillnaderna mellan ämnen, t.ex.: "skillnaden mellan existensialismen och sufismen" 141.32:141.336
5) inflytande - inflytande av ett ämne över ett annat, t.ex. "moralens inflytande på konsten" 7:17
Kolonnotationen ger oändligt många variationsmöjligheter. Observera grundregeln: kolonnotationen användes i UDK för att ange en relation mellan tal av samma slag, d.v.s. mellan två huvudtal eller mellan två tal från samma tabell, men inte mellan exempelvis ett huvudtal och ett tilläggstal. Kolon kan med fördel användas mellan tilläggstal för ort eller mellan tilläggstal för tid. Om man vill klassificera "jämförelse mellan det antika Greklands och Roms strategi" räcker det med att ange begreppet strategi 355.43 från huvudtabellen och tilläggstalen för ort från hjälptabell Ie på sid. 16 förbundna med kolon inom samma parentes (37:38). Hela talet blir sålunda 355.43(37:38).
Jämförs två tidsperioder som t.ex. i "den ekonomiska politiken under 1930- och 1970-talen" betecknas de 338.22"193:197". Mera om tidstillägg senare.
Tal som förbinds med kolon är i regel omvändbara, varför man kan söka på bägge talen i katalogen. Om betydelsen vid omkastning förändras väsentligt kan :: (dubbelkolon) användas - se sid. 12 i UDK-tabellen.
Kolontecken är kanske det viktigaste tecknet i UDK. Kolonförbindelsen ersätter i många fall en fortsatt underindelning av huvudtabellen. Sammansatta begrepp som inte fått ett eget signum i tabellerna anges med hjälp av de signa som uttrycker de enkla begreppen förbundna med kolontecknet, t.ex.:
377.6:07 journalistskola
377.6:78 musikskola
026:61 specialbibliotek för medicin
026:78 specialbibliotek för musik
TILLÄGGSTAL FÖR ORT
En viktig uppdelning i alla klassifikationssystem är uppdelningen efter land eller ort som det heter i UDK-sammanhang. Det finns två ämnen där den geografiska indelningen hittills ingått som en beståndsdel i huvudtalet Dessa ämnen är geografi och historia. Sedan 1994 har en viktig förändring ägt rum, nämligen att ort skall anges med tillägg även på avdelningarna geografi och historia. I de svenska UDK-tabellerna från 1977 finns det mycket få länder angivna i huvudtabellerna. Därför blir det nästan lättare för oss att tillämpa de nya reglerna omedelbart utan att vänta på nya tabeller.
Eftersom man kan använda sig av tillägg för ort överallt i systemet har man ansett det vara mer praktiskt att ha beteckningarna för ort samlade i en hjälptabell, nämligen tabell Ie.
De första siffrorna (1-0…) till (1-929) är speciella tilläggstal som vi tar upp senare i kompendiet. De allmänna tilläggen börjar med (1) och avslutas med (9). Tilläggen för ort skrivs inom parentes. Vi hittar talen i nummerordning. Söker vi ett bestämt land kan det vara lämpligast att vi först slår upp namnet i det alfabetiska registret. Därefter kontrollerar vi i hjälptabellen att siffran stämmer.
Siffran (1) betecknar ort och rum i allmänhet.
Siffran (2) används för den fysiska geografin.
Siffran (3) anges för orter i den gamla världen
Siffran (4) till och med (9) betecknar länderna i nutiden från och med medeltiden. Vi kan se att
(4) står för Europa,
(5) står för Asien,
(6) står för Afrika,
(7) står för Nord- och Centralamerika,
(8) står för Sydamerika och
(9) står för Oceanien och polarländerna.
Via registret eller genom att bläddra i hjälptabellen hittar vi t.ex. talen
(485) för Sverige, (73) för USA och (63) för Etiopien. Då kan vi klassa:
Undervisningen i Sverige 37(485)
Arkitekturen i USA 72(73)
Lantbruket i Etiopien 631(63)
Vi kan konstatera att det kan finnas olika anledningar till dubbelklassning. En anledning kan vara att det som vi uppfattar som ett ämne finns på olika avdelningar i systemet. En annan anledning kan vara att det handlar om två länder. Inom det geografiska tilläggstalet kan man också använda sig av kolontecknet för att markera en relation mellan två länder. I så fall är det inte fråga om dubbelklassning, t.ex. "politiska relationer mellan Frankrike och Spanien" betecknas 327(44:460).
Vissa länder sträcker sig över ett område som råkar finnas i två kontinenter. I sådana fall kan man använda sig av samordningstecknet + för att beteckna hela landet, dock är det vanligt att man endast klassar med tillägget för en av delarna för att beteckna helheten, t.ex. har den ryska federationen fått signum (47) för den europeiska delen och (57) för den asiatiska. Vi kan klassa hela Rysslands skogsbruk med 630(47+57) eller hellre 630(47).
ORTSINDELNING I HISTORIA OCH GEOGRAFI
Fram till 1994 gällde att ämnena geografi och historia indelades direkt geografiskt, dvs. notationen för land lades till huvudtalet utan parentes. I SAB-systemet finns det ännu flera avdelningar som är direkt geografiska: förutom geografi N och Historia K har man Etnografi M och Arkeologi J som indelas direkt efter land.
I UDK bestämde man 1994 att göra orttilläggstalet till en facett som skall gälla lika över hela systemet, dvs. även på geografi och historia. För dem som skall lära sig systemet är detta en glädjande nyhet, eftersom klassningen blir mycket enklare i fortsättningen.
Här följer några exempel enligt de nya reglerna: ländernas geografi skall placeras på avdelningen 913 med tillägget för landet inom parentes på samma sätt som vi gjort för övriga ämnen, ländernas historia skall placeras på avdelning 94 och tillägget för landet inom parentes. Ex.
Frankrikes historia betecknas 94(44),
Sveriges geografi betecknas 913(485).
ORTSINDELNING I HISTORIA OCH GEOGRAFI FRAM TILL 1994
I UDK-tabellerna fram till 1994 kunde man finna en direkt indelning efter land i ämnena historia och geografi, på samma sätt som i SAB eller i Dewey. För historia gällde det att huvudtal som började med 931 fram till 939 angav att det gällde antikens historia. Landet preciserades med hjälp av de geografiska talen under (3) i hjälptabellerna för ort. För modern tid indelades ländernas historia som 941/999:
941/949 De enskilda europeiska ländernas historia
951/959 De enskilda asiatiska ländernas historia
961/969 De enskilda afrikanska ländernas historia
971/973 De enskilda nord- och mellanamerikanska ländernas historia
981/989 De enskilda sydamerikanska ländernas historia
991/999 De enskilda ländernas historia i Australien, Oceanien och polarområdena
Några exempel:
land tilläggstal historia efter 1994
Gamla Germanien (363) 936.3 94(363)
Tyskland (430) 943.0 94(430)
Spanien (460) 946.0 94(460)
Afghanistan (581) 958.1 94(581)
De enskilda ländernas historia bestod således av siffran 9 plus hjälptabellens siffra för det enskilda landet utan parentes.
På samma sätt kan vi ange ländernas geografi.
914/919 De enskilda ländernas geografi
Indelas som (4/9) - från hjälptabellen
Några exempel:
land tilläggstal historia geografi
Sverige (485) 948.5 914.85
Bulgarien (497.2) 949.72 914.972
Thailand (593) 959.3 915.93
Paraguay (892) 989.2 918.92
Detta är viktigt att känna till om man söker i äldre bibliografier och kataloger. Vissa länder har dröjt med att införa förändringarna även om de beslutades redan 1994. Därför kan man hitta siffrorna lite varstans.
En stor fördel med de nya reglerna är att det blir också mycket lättare att söka i databaser, eftersom man bara behöver söka på en siffra om man söker litteratur om ett land, och inte på flera som hittills. T.ex. om man söker litteratur om Frankrike räcker det med att söka på (44). Tidigare fick man söka på (44), 944, 914.4. En annan fördel är att det ger större flexibilitet och valfrihet i placeringen och kombinationen av tilläggstalet för ort med andra tilläggstal som tid, form etc.
ALLMÄNNA TILLÄGGSTAL FÖR TID
De allmänna tilläggstalen för tid användes för att närmare ange en tidpunkt eller ett tidsavsnitt och bildas genom att beteckningen för tid sättes inom " " (anföringstecken).
Enstaka årtal betecknas alltid med fyra siffror. Århundraden och årtionden betecknas med två resp. tre siffror. Årtal före Kristi födelse betecknas med - (minustecken) framför tidsuppgiften.
"-0014" år 14 f. Kr.
"004" 40-talet i det första århundradet e. Kr.
"18" 1800-talet
"185" 1850-talet
"1859" året 1859
Man kan även ange ett exakt datum med år, månad och dag:
"1995.02.21" den 21 februari 1995
Tidsperioder kan vara mycket varierande i sin längd och behöver inte passa in i de tal som anges med årtal, decennium eller århundrade. I sådana fall anger man periodens början och slut med snedstreck mellan talen. Om början eller slutet av tidsperioden är obestämd skriver man uteslutningstecknet:
"1914/1918" från 1914 till 1918
"192/193" 1920- och 1930-talen
".../1492" tiden före Amerikas upptäckt
"1919/..." nutid, modern tid
Man kan dessutom ange andra tidsbegrepp som periodicitet, tidsrymder, andra tideräkningar än den kristna o.s.v.
"321" våren
"372" arbetstid
"465.32" 32 år gammal
"697" islamisk tideräkning
Innehållet i ett dokument kan ha en begränsning både till tid och till ort. Vid ordningsföljd gäller det att ort kommer före tid.
Exempel: 176(492)"195" Sexualmoral i Holland under 1950-talet.
Vid jämförelse mellan olika tidsperioder anges de båda årtalen inom citationstecken med kolon emellan:
Skillnader i svensk utrikeshandel under 1930- och 1980-talen
339.56(485)"193:198"
Vid klassningen av ländernas historiska perioder anvisar de nya tabellerna i UDK-systemet ytterligare en möjlighet att klassa med kortare notationer genom speciella tilläggstal med punkt noll (mer om dessa senare), även om metoden inte rekommenderas. Ex.: 94(620) Egyptens historia
94(620).02 Arabisk period 640-1517
94(620).03 Ottomansk period 1517-1882
94(620).04 Brittisk period 1882-1922
94(620).05 Oberoende 192
TILLÄGGSTAL FÖR FORM
De tilläggstal vi hittills använt har preciserat dokumentets innehåll. När vi klassificerar tänker vi i första hand på innehållet. Det finns också hjälptabeller som vi kan använda för att avgränsa dokumentet men inte innehållsmässigt utan snarare dess form. De användes för att uttrycka någon formell egenhet med dokumentet eller med det sätt varpå det presenteras. Hjälptabellen Id innehåller "allmänna tilläggstal för form". Jämför gärna med SAB-systemet.
Observera att "form" kan vara många olikartade saker: läroböcker, antologier, lösblad, kartor, ljudband, ordböcker, recept, juridiska källor, historiska framställningar etc. Tilläggstalen för form (0...) "parentes noll..." börjar alltid med 0 innanför parentesen. De kan därför lätt skiljas från andra tal.
Vi kan skilja mellan:
a) dokumentets fysiska form
(02) böcker
(086.74) ljudband
b) framställningssättet
(038) ordbok
(048.3) referat
c) det intellektuella innehållet
(094.4) lagböcker
(092) biografiskt innehåll
Tilläggstal för form har ofta ett huvudtal som motsvarar samma begrepp. Tilläggstal för form används lämpligen när man önskar sprida materialet på olika fack.
81'374 gäller för Lexikografi. Ordböcker: bearbetning och innehåll.
Ordböcker som sådana klassas med formtillägget (038)
Ex: (038)=111 engelsk ordbok,
(038)54=134.2 eller 54(038)=134.2 spansk kemisk ordbok
Samma sak gäller läroböcker, som kan placeras på avdelning 371.6, eller alternativt kan man flytta dem till respektive ämnesområde med tilläggstalet för form (07).
När man skall klassa med flera tilläggstal är det viktigt att tänka på att formtilläggstalet skall komma sist efter alla dem som avgränsar dokumentets innehåll. Endast tilläggstalet för språk (när det talar om på vilket språk dokumentet är avfattat) kan komma efter form.
SJÄLVSTÄNDIG ANVÄNDNING AV TILLÄGGSTAL
UDK tillåter självständig användning av tilläggstal. Vill man samla alla dokument av samma slag på ett och samma ställe oberoende av ämne är användningen av formtilläggstalet ett lämpligt sätt. De tillägg som är aktuella är främst (03) och (05) d.v.s. allmänna uppslagsverk, respektive allmänna tidskrifter. Huvudtalen 03 och 05 används numera endast för litteratur om uppslagsverk, respektive litteratur om tidskrifter.
Man kan även placera tilläggstalet före huvudtalet. Vill man t.ex. samla alla lexika på ett ställe kan man skriva:
(038)54 lexikon i kemi,
(038)78 lexikon i musik o.s.v.
Det är inte bara tilläggstalet för form som får användas separat. De flesta tilläggstalen får användas separat . Undantaget är tal för material, person och speciella tilläggstal. Ex.
(44) Litteratur om Frankrike
TILLÄGGSTAL FÖR SPRÅK
Det kan finnas andra aspekter på en bok som kan vara av värde för en låntagare. En sådan aspekt är språket på vilket boken är avfattad. Fram till 1992 gjordes indelningen efter språk med hjälp av de tal som fanns på avdelningen 80 (språkvetenskap), varvid 80 ersattes med tecknet = (likhetstecken), t.ex.
803.97 svenska =397 på svenska
806.0 spanska =60 på spanska
809.198.3 albanska =919.83 på albanska
809.24 hebreiska =924 på hebreiska
1992 bestämde man sig för en total revision av språken. Till skillnad från revisionen för ort, där man har behållit de gamla tilläggen, är det för språk fråga om helt nya siffror. De tal som anges ovan är därför inte längre giltiga, men det kan vara bra att veta vilka de är om man påträffar dem i äldre bibliografier och kataloger.
Språken finns nu samlade i hjälptabellen Ic av nätversionen i stället för i avdelning 80. Avdelning 80 är numera en allmän avdelning för språkvetenskap men utan språklig indelning. Litteratur om specifika språk klassas numera i stället på 811 och tillägget för resp. språk med en punkt före och utan likhetstecken. Skönlitteratur har också förändrats på samma sätt. De specifika språken klassas på 821 och tillägget för respektive språk utan likhetstecken.
Några språk före 1992 efter 1992:
flerspråkiga =00 =00
översättningar =03 =03
germanska språk =3 =11
engelska =20 =111
tyska =30 =112.2
svenska =397 =113.6
romanska språk =4 =13
franska =40 =133.1
spanska =60 =134.2
ryska =82 =161.1
urdu =914.3 =214.22
romani =914 =214.58
hebreiska =924 =411.16
arabiska =927 =411.21
finska =945.41 =511.111
samiska =945.5 =511.12
japanska =956 =521
kinesiska =951 =581
Tilläggstalen för språk (förutom på avdelningarna 811, Litteratur om specifika språk, och 821, Skönlitteratur på specifika språk, som vidareindelas efter språk) bör endast användas då de verkligen fyller en funktion. För UDK rekommenderar man att man använder de språkliga tilläggen i tre fall:
1) vid samtidig beteckning av ett arbetes form och språk, t.ex. en tidskrift på franska,
(051)=133.1
2) särskiljande av översättningar på olika språk av samma verk (som regel religiösa skrifter som Bibeln, Koranen eller inom skönlitteraturen),
22=03
3) för att beteckna ordböcker.
(038)=113.6
De språkliga tilläggen används också för att bilda tal som representerar folkgrupper (mer om det senare).
Ex. efter den nya språktabellen ovan:
811.161.1 det ryska språket
821.581 kinesisk skönlitteratur
62(03)=134.2 teknisk encyklopedi på spanska
78(051)=411.21=521 musiktidskrift på arabiska och japanska
Ordböcker kan hållas samlade genom att man t.ex. klassar formen först och därefter språket, t.ex. (038)=521 japansk ordbok
Två- eller trespråkiga ordböcker behöver inte dubbelklassas som fallet är i andra klassifikationssystem, som SAB, utan språken läggs till, efter varandra. Ex. 54(038)=133.1=581 fransk-kinesisk ordbok i kemi.
TILLÄGGSTAL FÖR FOLKSLAG...
Ytterligare en innehållsavgränsande hjälptabell är den som återfinns i tabell If i UDK-systemet: de allmänna tilläggstalen för ras, folkslag och befolkning. Dessa återges med (=...) (parentes likhetstecken). I och med att språktilläggen har ändrats så har även de tilläggstal som bygger på språk ändrats. Vi använder oss av de nya talen för språk ovan.
Tilläggstalet kan bildas på två sätt:
a) folkslag eller etnisk grupp:
(=talet för språk från hjälptabell Ic), t.ex.
=411.21 arabiska (=411.21) araber
b) befolkning i bestämda länder:
(=1.tilläggstalet för ort från hjälptabell Ie)
(485) Sverige (=1.485) svenskar
I båda fallen kan man dessutom avgränsa ytterligare. T.ex.:
(44)(=411.21) araber i Frankrike
(=411.21=133.1) fransktalande araber
(=1.485=161.1) rysktalande i Sverige
Denna lösning är bra när man vill klassa litteratur om en del av befolkningen i t.ex. flerspråkiga länder som Schweiz, eller om minoriteter i ett land.
Några exempel med ett huvudtal:
62(=1.394) feniciernas teknik
78(=1.73=134.2) musik bland spansktalande i USA
37(=1.494=112.2) utbildning bland schweizare från de tysktalande kantonerna
TILLÄGG AV PERSONNAMN, INSTITUTION ELLER ORTNAMN
På ungefär samma sätt som i SAB kan man i UDK tillägga namn på person, institution eller ort i anslutning till olika tal (se tabell Ih). Någon särskild kod behövs inte, utan anslutningen görs direkt, t.ex.:
929Lagerlöf Biografi över Selma Lagerlöf
821.113.6Lagerlöf Selma Lagerlöfs författarskap
373(485 Borås) Grundskolorna i Borås
061.12 Svenska Akademien En bok om Svenska Akademien
När det gäller ort placeras dessa som regel i anslutning till resp. land inom samma parentes. De kan även uppträda separat om landet som sådant anses irrelevant i sammanhanget och inte anges i notationen.
T.ex. olika "internationella flygplatser" kan anges med namnet på orten och sitt eget namn direkt efter 656.71 utan angivelse av land.
656.71 New York: Kennedyflygplatsen
UDK-FRÄMMANDE NOTATIONER
UDK tillåter att man vidareindelar en avdelning med egna siffror vid behov. Detta görs genom att man skriver ut asterisk före de egna nya siffrorna. I den svenska upplagan av UDK-systemet hittar vi asterisk på bl.a. svenska län (se tilläggstalen under (485)). Men vi kan också påträffa asterisken på avdelning 630 Skogsbruk. Detta talar om för oss att dessa siffror ännu inte är godkända av UDK eller kommer från andra system.
Ex.: (480*5) Tavastland (tidigare upplagor, inte aktuellt längre)
(485*15) Älvsborgs län (tidigare upplagor, inte aktuellt längre)
356*I15 Infanteriregementet I15 i Borås
630*2 Skogsskötsel
SPECIELLA TILLÄGGSTAL
UDK-systemet har också speciella tilläggstal som möjliggör en finare underindelning inom ett begränsat område i motsats till de allmänna tilläggstalen som är tillgängliga överallt i hela systemet. (Samma skillnad gäller för SAB-systemet, där de allmänna tilläggsbeteckningarna i princip kan användas på samtliga avdelningar i systemet, medan de särskilda tilläggsbeteckningarna bara gäller för bestämda avdelningar). De speciella tilläggstalen återfinns under respektive avdelning i huvudtabellen samt i början av tilläggstalen för form och ort.
UDK-systemet har tre slag av speciella tilläggstal:
- (streck)
.0 (punkt 0)
' (apostrof)
Vi har tidigare nämnt att punkten efter var tredje siffra saknar betydelse. Punkt före siffran noll markerar däremot att det är frågan om tilläggstal.
De speciella tilläggstalen återfinns i början av de avdelningar där de är aktuella och de kan användas i alla dess underavdelningar.
06 Sammanslutningar
.01 stadgar
.05 verksamhet
.053.7 protokoll
061.213 Ungdomsrörelser
061.213.01 stadgar för ungdomsrörelser
061.213.05 verksamhet för ungdomsrörelser
061.213.053.7 protokoll från möten
I de flesta språkupplagor av UDK kan man mycket lätt identifiera de speciella tilläggstalen när man läser tabellerna tack vare en enkel streckmarkering i marginalen. Detta underlättar letandet väldigt mycket. Ibland kan det vara fråga om ett enda tilläggstal i en relativt liten avdelning. Risken är annars stort att man inte hittar de speciella tilläggstalen som kan finnas lite utspridda i tabellen.
Det kan t.ex. se ut så här:
621.35 Elektrokemisk teknik
| .035 Detaljer ...
Många ämnen har både - (streck) och .0 (punkt noll) som speciella tilläggstal i systemet. Vi kan titta på den stora avdelningen 62 Teknik. Vi ser att "bärbara maskiner" har tilläggstalet -182.4. Det nya tilläggstalet kan användas på alla underavdelningar, t.ex. på 621 Allmän maskinteknik. Ett dokument om "bärbara maskiner" blir sålunda 621-182.4.
Vi kan titta på ett exempel som förutom tilläggstal med - (som underavdelning till 62) också har egna tilläggstal med .0. På avdelning 621.3 hittar vi tilläggstalet .037.37 Digitala former. Detta tal kan användas på 621.3 till och med 621.398. Vi hittar t.ex. "telefonapparater" på avdelning 621.395.6. "Digitala telefonapparater" får därmed talet 621.395.6.037.37.
Inom vissa ämnen händer det att de angivna speciella tilläggstalen inte gäller på någon eller några underavdelningar. Anledningen är att tilläggstalen betecknar egenskaper som inte nödvändigtvis kan appliceras på samtliga underavdelningar. I sådana fall står detta angivet i tabellerna. Det är viktigt att kontrollera detta innan man hämtar tilläggstal från en överavdelning. T.ex. under avdelning 7 står att läsa:
"7.01/09 gäller ej för 77"
Förklaringen är enkel. Avdelningen 77 fotografi är inte riktigt en konstnärlig avdelning även om den har placerats tillsammans med de andra konstarterna. Den behöver egna speciella tilläggstal.
Omvänt, de speciella tilläggstalen som finns i en klass får ibland användas i en annan klass. Detta är särskilt lämpligt när båda klasserna har samma indelningsprincip. Det står också i huvudtabellerna när man får göra så. T.ex. under avdelningen 66 hittar vi:
66-2/-8 Kemisk teknik Indelas som 62-2/-8
Strecktilläggen på avdelningen 62 har ett bredare tillämpningsområde än vad som kan synas i första hand. De gäller nämligen på nästan alla avdelningar av 62/69. T.ex. på 631 Lantbruk, 66 Kemisk teknik, 67 Diverse industrier, 681.7 Optisk teknik o.s.v.
SPECIELLA TILLÄGGSTAL TILL ANDRA TILLÄGGSTAL
Det är inte bara tal från huvudtabellerna som kan ha speciella tilläggstal. Några av hjälptabellerna kan också förses med sina speciella tilläggstal.
Ett exempel på detta finner vi bland de allmänna tilläggstalen för ort. Dessa tal tillfogas inom parentesen med hjälp av - (streck).
Ex.
(1-13) söder
(1-35) län
(1-41) förbundsstater
(1-87) utlandet, utländsk
Dessa speciella tilläggstal föregås av ett tal för det geografiska området. T.ex. (485-13) Södra Sverige. Ofta är inte något bestämt land angivet. Då kan man ange det speciella tilläggstalet med hjälp av siffran (1) som betyder land i allmänhet, ospecificerat land. T.ex.
312(1-773) Befolkningsproblem i u-länderna
Detta speciella tilläggstal är särskilt användbart när man vill indela världen fysiskt-geografiskt. Då använder man talen vi hittar på (1-92) med underavdelningar. T.ex.
(285.2-924.1) Sjöar i norra Europa
Det kan vara värt att tänka på att UDK-systemet är mycket mer utvecklat än SAB och därför kan det ibland vara svårt att välja rätt huvudtal. Det finns dock vissa likheter som gör att vad man lär sig i ett system kan man tillämpa i ett annat. Inom nationalekonomi t.ex. har vi i SAB en avdelning för teoretiska frågor under Qaa och en där det rör sig om tillämpad ekonomi, som ländernas ekonomiska förhållanden på Qad. Samma uppdelning finns i UDK. Därför skall man inte välja första UDK-tal man påträffar i registret, utan man skall försöka se i vilket sammanhang och med vilken betydelse det används.
Speciella tilläggstal för formtilläggstal
Ett annat tilläggstal som kan kompletteras med speciella tilläggstal är tilläggstalet för form.
(0.021.2) stora dokument
(0.026.6) dokument i lösbladsform
(0.038) fortsättningsverk
Den första nollan är det allmänna tilläggstalet för form och den skrivs ut fullständigt enligt tabellen, t.ex.:
(051) tidskrifter
(075) skolböcker
som de speciella tilläggstalen avgränsar, t.ex.:
(075.026.6) skolböcker i lösbladsform
(02) för böcker används sällan ensamt, utan helst med dessa speciella tilläggstal, t.ex.:
(02.038) Flerbandsverk
(02.053.2) Barnböcker
De speciella tilläggstalen för form får även användas som de är, ifall man vill samla alla dokument med de egenskaper som det speciella tilläggstalet representerar på samma ställe, utan att särskilja om de är böcker, tidskrifter, ljudband eller annat. T. ex.:
(0.067.2) Konfidentiella dokument
(0.053.2) Dokument avsedda för barn
TILLÄGGSTAL FÖR MATERIAL, PERSONER OCH EGENSKAPER
Vi skall lära oss ytterligare tre tilläggstal, tilläggstalet för material -03 (streck noll tre), tilläggstalet för personer -05 (streck noll fem) och tilläggstalet för egenskaper -02 (streck noll två).
Material
Tilläggstalen för material -03 används för att beteckna de material eller beståndsdelar, varav ett föremål består. Materialet skall ha en underordnad betydelse, d.v.s. dokumentet skall i första hand handla om något annat. Huvudplatsen för materialen som sådana finns annars i huvudtabellen på avdelningarna 54, 55, 66, 67 m.m. (Det går även att bilda tal för sammansatta material med hjälp av apostrof - mer om det senare).
Några exempel:
-032.2 vatten
-033.6 keramik
-034 metaller
Det sistnämnda talet måste finindelas med hjälp av avdelning 669. Där finner vi 669.1 järn och 669.21 guld. De siffror som följer 669 läggs till -034. Tillägg för järn blir därför -034.1 och för guld -034.21. Ex.
669.6 Tenn
688.72-034.6 Tennleksaker
Personer
Tilläggstalet -05 betecknar alltid personer eller personers egenskaper. Det kan läggas till ett huvudtal inom hela UDK-systemet när den personliga aspekten är av underordnad karaktär. Man kan dessutom uttrycka aktiv eller passiv roll med hjälp av -051 resp. -052, som vid behov kan efterföljas av ytterligare ett par tal från -053/-059 (vilket skulle motsvara trippelklassning).
Några exempel:
-052 patienter, kunder
-052-053.8 vuxna patienter, kunder etc.
-058.32 högavlönade
Egenskaper
Tilläggstalen för egenskaper -02 används på samma sätt som tilläggen för material och person, när man vill komplettera ett tal med sådana egenskaper som inte anges i huvudtabellen eller i de speciella tilläggstalen i anslutning till huvudtalet.
Tilläggstalen är relativt nya och dess användning ganska begränsad.
Några tal som kan vara intressanta är:
-021.131 Virtuellt
-028.11 Komplett
-028.13 Förkortat
-028.15 Koncist, schematiskt
-028.16 Muntligt, talat ord
-028.21 Textbaserat
-028.27 Elektroniskt
SPECIELLA TILLÄGGSTAL MED APOSTROF
Inom vissa discipliner finner vi begrepp som bildats genom eller består av sammansättningar av flera element, komponenter eller andra karakteristika. De flesta exempel finner vi inom kemi där vi kan ange kemiska föreningar genom att lägga ihop talen för delämnena med apostrof. Ex. natrium anges med 546.33 och klorider med 546.131. Om vi skall klassa salt, natriumklorid, skriver vi 546.33'131, d.v.s. vi ersätter 546 i andra ledet med apostrof.
Apostrof får användas när det så står i tabellerna. På senare tid har apostrof fått en mer framträdande roll. Tanken är att UDK skall bli mer och mer facetterat, t.ex. i de nya tabellerna för litteraturvetenskap skall man kunna ange flera aspekter samtidigt.
Tills vidare skall vi bara öva oss på några av de viktigaste avdelningarna där apostrof synes mer motiverad. Den aspekt som är mest framträdande anges först. T.ex. av 329.12 liberala partier och 329.23 republikanska partier kan vi bilda 329.23'12 republikanskt-liberala partier. Om ingen av dem är mest fram-trädande då väljer man dem i nummerordning.
ANVÄNDNING AV HAKPARENTES
Ibland vill man ange relationen mellan ett sammansatt begrepp och ett annat. Det kan vara ett sammansatt begrepp som uttrycks med + eller med kolon och som sedan skall kombineras med hjälp av ytterligare ett kolon. Då kan det vara viktigt att veta vilka de tal som anger det sammansatta begreppet är. I sådana fall använder man sig av hakparentes. Ett ex.:
Bibliotekspersonal i medicinska bibliotek 023.5:026:61.
Här använder vi två kolon. För att relationen skall vara tydlig kan man skriva
023.5:[026:61]
Hakparentesen kan användas även på ett annat sätt. Vi kan tänka oss
331.2:02, "löner på bibliotek",
331.2:61 "löner på sjukhus",
331.56:02 "arbetslöshet inom bibliotekarieyrket",
331.56:61 "arbetslöshet inom sjukvården" o.s.v.
Biblioteket kanske tycker att det är viktigare att hitta litteratur om arbete samlad efter yrkeskategori. Detta kan åstadkommas med vad man kallar interkallation (infogning), d.v.s. man klassar yrkesgruppen direkt efter det tal man vill att den skall finnas under. All vidareindelning av talet görs efteråt.
För att göra så placerar man det andra talet inom hakparentes:
331[02].2 "arbete på bibliotek: löner"
331[02].56 "arbete på bibliotek: arbetslöshet"
331[61].2 "arbete inom sjukvården: löner"
331[61].56 "arbete inom sjukvården: arbetslöshet"
Interkallation kan även göras med tilläggstal. Skillnaden är att man då inte behöver hakparentesen, eftersom talets egenskap framgår av symbolen för tilläggstalet i fråga. Vi har tidigare klassat politiska partier på avdelning 329. När vi söker litteratur i biblioteket tycker vi det är naturligt att landets olika partier finns samlade på samma ställe. Detta åstadkoms genom interkallation.
Ex.:
329(44).13
329(44).14
329(45).11
329(45).23
329(485).12 o.s.v.
ORDNINGSFÖLJD INOM ETT SAMMANSATT UDK-TAL
Den normala ordningsföljden eller citeringsordning när vi använder flera tillägg är: huvudtal, speciella tilläggstal med .0, speciella tilläggstal med -1/-9, apostrof, synpunkt, ort, folkgrupp, tid, relation, utsträckning, samordning, form, språk. Denna ordning är delvis den omvända mot den vi använder vid filering i katalogen. Fileringsordningen kan du se nedan. Vi kan ta ett exempel till hjälp: en doktorsavhandling på engelska om "emigrationen av tysktalande från Polen under 1980-talet på grund av politiska skäl" klassas:
314.743 (438)(=112.2)"198":32(043)=111
En omkastning av ordningen är möjlig, om man som tidigare önskar samla litteraturen på en av aspekterna ovan. Om man t.ex. önskar söka i första hand på tysktalande, eller på migrationen under en viss tid, o.s.v. I den mån man ändrar ordningen bör man vara konsekvent och följa samma principer därefter. En av de stora klassifikationsteoretikerna, S. R. Ranganathan, har präntat de fem fundamentala kategorierna, som han benämner med förkortningen PMEST:
Personality (personlighet)
Materia
Energy (energi)
xSpace (ort, plats)
Time (tid)
Exempel:
"Planering av biblioteksbyggnader i England under 1900-talet",
där biblioteksbyggnader står för personlighet, planering för energi, England för ort och 1900-talet för tid. Materia saknar vi här. Ordningen blir:
biblioteksbyggnader - planering - England- 1900-talet
UDK: 727.8.001.1(410)"19"
De fem kategorierna kan förekomma på olika nivåer, d.v.s. de kan upprepas efter varandra. Personlighet och materia kan förekomma på nytt efter energi, och återigen på samma sätt efter en annan runda.
Exempel:
"Inlärningsmetoder i algebra i högstadiet",
där högstadiet är personlighet i första rundan och algebra också är personlighet i andra rundan efter inlärningsmetoder, som uppfattas som energi.
Ordningen blir:
högstadiet - inlärningsmetoder - algebra
UDK: 373.4:371.3:372.851.2
Fileringsordning i en katalog eller databas
Symbol Exempel
= =112.2 på tyska
(0...) (0.035.2) dokument i mikroform
(1/9) (430) Tyskland
(=...) (=1.410) Britter
"..." "18" 1800-talet
+ 622+669 Gruvhantering och metalurgi
/ 622/623 Gruvhantering och militärteknik
enkelt tal 622 Gruvhantering
: 622:338.3 Produktivitet i gruvorna
= 622=112.2 Dokument på tyska om gruvhantering
(0...) 622(0.035.2) dokument i mikroform om gruvhantering
(1/9) 622(430) Gruvhantering i Tyskland
(=...) 622(=1.366) Gruvhantering bland antikens britter
"..." 622"18" Gruvhantering på 1800-talet
* 622*Fe203 Gruvhantering av röd hematit (Fe203)
A/Z 622GOE Gruvhantering av nämnda malm: Goethite
-0 622-057.2 Kroppsarbetare i gruvorna
-1-/9 622-78 Skyddsanordningar inom gruvhantering
.0 622.03 Malmens geologiska karaktär
´ 622'17 Rester från gruvhanteringen
nästa tal 622.3 Specifika mineralers gruvhantering
LITTERATUR
Benito, M., Kompendium i UDK. - 3., rev. uppl. -Borås : Taranco, 1995. - 60 s.
Benito, M., Sistemas de clasificación. - Borås : Taranco, 1999. - 128 s.
Brown, A.G., Introduction to subject indexing : a programmed text. - London : Bingley, 1976. - 2 vol.
Dubuc, R., La classification décimale universelle (C.D.U.) : manuel pratique d'utilisation. - 3. éd., refondue. - Paris : Gauthier-Villars, 1973. - 308 s.
Extensions and corrections to the UDC. - Vol. 15- . - The Hague : UDC Consortium, 1993- .
McIlwaine, I.C., The Universal Decimal Classification : a guide to its use. - The Hague : UDC Consortium, 2000. - 280 s. - (UDC publication ; P035)
Ranganathan, S.R., Elements of library classification. - 2. ed. - Bangalore : Sarada Ranganathan Endowment for Library Science, 1991. - 108 s.
UDK - en indföring : med UDK-hjælptabeller (tillæstal) / Dansk Central for Dokumentation - DCD i samarbete med Den danske UDK-Komité. - Lyngby, 1992. - 93 s. - (FID publikation ; 697)
Universella decimalklassifikationen. - Svensk förkortad uppl., 3. rev. uppl. - Stockholm : Tekniska litteratursällskapet, 1977. - 329 s.